Stödmur

Varför bygga en stödmur?

Det kan finna olika anledningar till att bygga en mur, särskilt när det gäller just en stödmur. En stödmur är praktisk för terrassering samt för att skydda mot erosion. Men det går även att gömma sådant man inte vill se, som exempelvis ett sopkärl eller en kompost.

Med en stödmur håller man jorden på plats och arbetar man med murblock finns det stora variationsmöjligheter när det gäller utformning och funktion. Även om själva ordet stödmur låter påskina att muren måste byggas som ett stöd åt något, kan den även byggas som en fristående mur.

En mur kan avgränsa, fungera som insynsskydd, dämpa buller samt skapa avgränsade nivåer. Det som är bra är också att det bara är en sida som syns utåt, då baksida fylls upp med jord eller annat fylle. Framför eller ovanför muren går det att skapa plana ytor för plantering eller liknande, och bakom muren kan man gömma sådant som är mindre smickrande.

Vanliga anledningar till att bygga stödmur

• Vinna tomtyta
• Skapa intressanta nivåskillnader
• Skapa förutsättningar för markstensbygge
• Skydda mot erosion 
• Ge stöd till rabatter

Går det att bygga en stödmur helt på egen hand? 

Svaret på den frågan är både ja och nej. Har du tid och kraft att gräva, bära mursten och mura helt själv kan du absolut göra det, men vi rekommenderar nog ändå att du tar hjälp av åtminstone en person. Det behöver inte vara av en professionell murare, även om det blir garanterat snyggt och rätt, men i alla fall någon som kan avlasta och bolla idéer.

Är du osäker på materialval, placering, färg och form kan du hämta inspiration från nätet och från grannar. Det är också en god idé att åka och titta på olika typer av mursten, helst då på ställen där man byggt upp olika typer av murar och stenpartier av olika slag.

Har du svårt att bära, lyfta eller om du helt enkelt inte hinner bygga en stödmur själv finns det mängder med duktiga hantverkare som du kan anlita. Ofta kommer de även med bra idéer och goda råd, och de kan säkerligen hjälpa dig besluta vilken typ av mursten som passar bäst till just ditt projekt.

Olika typer av bergarter

Oavsett det är betong, kalksten, skiffer eller gnejs du är ute efter har olika typer av murstenar sina särskilda egenskaper. De skiljer sig i såväl struktur som färg och hållbarhet, men även vad gäller ursprung och primärt användningsområde. 

Betong

Betong är ett både viktigt och användbart material som används vid bostadsbyggen, trädgårdsanläggning, infrastrukturprojekt med mera. Man skulle, utan överdrift, kunna säga att betong är fundamentet till det moderna samhälle vi lever i idag. 

Betong är på många sätt ett hållbart och slitstarkt byggmaterial, i synnerhet i konstruktioner som kräver beständighet som i extremväder. Betong används också för att hålla ihop och länka samman vägar, järnvägar, sjukhus, skolor och annat som utgör själva grundfundamentet i vårt samhälle. 

Gnejs 

Gnejs är en så kallad metamorf bergart, vilket betyder att den bildas genom att en annan, ursprunglig bergart, omvandlats till gnejs. Detta sker under högt tryck och höga temperaturer och rör sig oftast om ortognejs, som är en magmatisk bergart, eller paragnejs, som är en sedimentär bergart. 

Bergarten gnejs är vanligen uppbyggd av kvarts, en liten del glimmer samt fältspat. Färgen skiftar beroende på vilka mineraler som finns i bergarten, men bestående och kännetecknande är den parallellstruktur som alltid finns i just denna bergart. 

Gnejs är relativt lätt att klyva tack vare sin parallellstruktur, så länge klyvningen sker utefter skiktningen i stenen (snarare än tvärsgående). Gnejs är därmed en utmärkt bergart att använda både till en stödmur och i övrigt i trädgården. 

Granit

Granit är en av de vanligaste bergarterna i världen och är en bergart som bildas när magma, som är smält bergartsmassa blandat med olika gaser, kyls långsamt nere i jorden. Granit består mestadels av olika kiselrika mineraler och kännetecknas av att sin hårdhet och tålighet. Därmed är det en bergart som lämpar sig mycket väl att bygga murar med. 

Vanligtvis finns granit på gator och torg som kant- eller gatsten, trappor, bänkskivor med mera. Oftast är den ljusgrå till färgen, men det finns även röd, svart och vit granit. Det är främst mineralerna som avgör granitens färg och mönster.

Skiffer

Skiffer är en bergart med livfulla och vackra nyanser som passar både för utomhus- och inomhusbruk. På golvet är det bland det mest hållbara du kan ha, likaså på uteplatsen eller i muren. 

Skiffer är också det en vanlig bergart och är antingen metamorf eller sedimentär. Bergarten finns huvudsakligen som glimmerskiffer och lerskiffer, varav lerskiffer är en sedimentär, mjuk bergart delvis besläktad med kalksten. Glimmerskiffer däremot är en metamorf, hård bergart som är tåligare än lerskiffer. I norden bryts just glimmerskiffer. 

Ofta används skiffer vid golv-, fasad- och takläggning samt till trädgårdsgångar, murar och uteplatser med mera. Skiffer finns i olika utföranden och färger, såsom slät, slipad, antik, grå eller svart. 

Kalksten

Kalksten är en historisk och vackert utformad natursten som passar in i nästan alla miljöer. När man talar om natursten är det inte sällan man tänker på just kalksten, som är en sedimentär bergart som i huvudsak består av kalkspat som bildas av olika skal och fossiler. 

Den kalksten som kommer från Öland har varit en viktig exportvara ända sedan medeltiden och är numera världskänd. Stenen är vacker och har ett spännande uttryck tack vare de mönster som bildats av fossiler. Så kallad ortocerkalksten är Ölands landskapssten men den finns även i andra delar av landet, bland annat Jämtland. 

Kalksten har tack vare sin unika yta väldigt många användningsområden. Dock är bergarten relativt mjuk vilket gör att den är känslig för repor och märken. Du bör också vara försiktig med rengöringsmedel som kan lämna oönskade fläckar på stenarna. 

Vilken bergart ska jag välja?

Du bör välja mursten utifrån typen av stödmur du önskar bygga. Fundera också på färg, form, placering och funktion samt vilka krav som ställs för att bygga muren. 

Vid terrassering av en uppfart är det viktigt att välja en bergart som fixar belastning av olika fordon. För en låg trädgårdsmur finns det flera bergarter som funkar i stödmuren och för en mer krävande miljö rekommenderas ett kraftigt L-stöd. 

Exempel på sten till stödmurar:

• Betong
• Blocksten
• l-stöd
• Gabioner 
• Lecablock 

Att tänka på i för bygget av stödmur

När du ska resa en mur är det viktigt att du gör rätt från första början. Inte sällan måste även nya murar rivas eftersom det är lätt hänt att marken trycker ut ett antal stenar ur muren. Det är också vanligt att det samlas stora mängder vatten bakom muren, som sedan tvingar muren att ge med sig. 

Grunden

Muren måste alltså byggas mycket stadig från grunden, vilket betyder att den behöver stå på en rejäl sockel. Om du vill ha en mur som är 100 centimeter hög bör du gräva en grop som är  minst 90 centimeter djup, placera sockeln i gropen och stabilisera med hjälp av betong. 

Dräneringen

Det är väldigt viktigt att det inte kan samlas några större mängder vatten bakom en mur. Rekommenderat är att lägga dränering på ovansidan muren, vilket gör att vattnet enkelt kan rinna av. Vid bygge av mur som är 1,20 meter hög (eller mer) bör du även dränera runt omkring muren. 

Mottrycket

En mur behöver luta mot bakomliggande sluttning/underlag för att kunna skapa ett mottryck. Bygger du en mur som är 100 centimeter hög bör lutningen vara minst 12 centimeter för att muren ska kunna bli en del av sluttningen. 

Ska muren vara 120 centimeter hög (eller mer) bör du gjuta på ovansidan. Beroende på hur brant sluttningen bakom muren är bör du även armera. För bäst resultat rekommenderas att du rådfrågar en professionell murare. 

Det här behöver du köpa/hyra för att bygga en stödmur

Ska du bygga en stödmur på egen hand är det oerhört viktigt att du läser på ordentligt och att du gör underarbetet/förarbetet riktigt noga. Följ monteringsanvisningarna steg för steg och till punkt och pricka så att du minimerar eventuella rasrisker i framtiden. 

För ett grundligt förarbete och bra dränering behöver du investera i ett antal maskiner och verktyg. Flera av dem har du säkert därhemma redan, andra kan du hyra, låna eller köpa till en rimlig peng. 

Inköpslista från A – Ö:

• Anläggningsjord
• Arbetsbyxor med förstärkta knän 
• Arbetshandskar
• Bergkross
• Dräneringsrör
• Fiberduk
• Grävmaskin (går att hyra) 
• Gummiklubba 
• Kniv
• Makadam 
• Markvibrator (går att hyra) 
• Sax
• Skor med stålhätta 
• Spade (anpassad för din längd) 
• Stenmjöl
• Såg
• Tumstock
• Vattenpass
• Öronproppar (eller hörselskydd) 

Det här behöver du göra för att bygga en stödmur

• Börja med att gräva

Första steget är att gräva ut där muren ska byggas. Hur mycket som måste grävas ut är beroende av önskad höjd för stödmuren. En tumregel är att gräva ut lika mycket bakom den blivande muren som muren ska bli hög. Exempel: Ska muren bli 1 meter hög ska du gräva ut 1 meter bakom den blivande muren. 

Djup och höjd hör alltså ihop och kom ihåg att 10% av höjden ska anläggas under marknivå. Gräv också en ränna på omkring 30 x 50 centimeter (djup x bredd) som grund för murstenen. 

• Täck med fiberduk

När du är färdig med grävandet ska ytan täckas med fiberduk. En tumregel är att ta så pass mycket duk att den når över den utgrävda ytans kanter. Klipp eller skär av överbliven duk med sax eller kniv. 

Därefter är det dags att fylla på med bergkross som bör packas tätt med hjälp av en markvibrator (som går att hyra). 

• Jämna ut, förankra och dränera

Det kan hända att du måste jämna ut ytan med ett lagom tjockt lager stenmjöl som packas tätt. Här kommer vattenpasset väl till hands då du bör kontrollera så att lagret med stenmjöl är helt jämnt. Därefter är det dags att lägga första raden med sten, och då är det viktigt att de hamnar mitt i den utgrävda rännan.

Nu är det dags att förankra stenarna genom att banka ner dem i lagom höjd med  gummiklubban. I detta steg är det även dags att placera ut dräneringsrör. Dessa ska då sättas ned snett bakom murstenen så att eventuellt vatten kan ledas bort. 

För att såga till rören kan du använda en vanlig såg eller en vinkelslip. Rören placeras sedan med fall mot en brunn alternativt ett annat rör som leder vattnet vidare.

• Fyll på med bergskross 

När första raden är klar fyller du på tomrummet framför murstenen med bergkross. Bygger du en stödmur med hålrum ska du även fylla i hålen. Bakom stenarna fyller du på med makadam. Tänk på att fylla en bredd som motsvarar 15% av murens höjd och komplettera gärna med en viss mängd bergkross. 

• Fyll på med nästa rad

När nu första raden stenar är på plats är det dags att fylla på med nästa råd. Montera stenarna utefter murstenens konstruktion: en del stenar ska fästas med lim, andra med låsplugg, klack eller glasfiberstav. 

En stödmur kan även byggas med hjälp av ett geonät för extra stabilitet. Bygger du en hög mur, det vill säga en mur som är 1,20 eller högre, bör du se till att muren lutar inåt för bästa möjliga stabilitet.

• Fortsätt montera och justera

Du fortsätter att bygga din stödmur med några stenar i taget, och fyller på med stenmjöl, makadam och bergkross om vartannat. Glöm inte att packa med markvibratorn efter varje lager samt att regelbundet mäta med vattenpasset så att varje stenlager blir rakt. 

 Saknas hörnstenar kan du enkelt kapa till vissa stenar med hjälp av en vinkelslip. Kom ihåg att placera den minst fina sidan inåt samt att limma fast dem med ett särskilt murlim. 

• Avsluta med toppsten och nytt gräs

När sista raden mursten är på plats avslutar du med toppsten och fyller på med jord bakom sista skiktet. För att skydda muren mot jordlagret bakom rullar du med fördel ut ännu mer fiberduk. Toppstenen ska limmas fast på samma sätt som hörnstenen (med murlim). Därefter kan du gärna så nytt gräs alternativt rullat ut färdig gräsmatta bakom muren. Det är också fint att anlägga en rabatt eller plantera olika vårlökar längs muren.

Källa: GardenHome.se