Pälsänger

Pälsängern klassas som insekt och kan bli upp till 12 millimeter lång. Vanligtvis har den mörk kropp. Ängern har vanligtvis mönstrad ovansida med ljust hår och fjäll.

Några olika arter som förekommer i Sverige är vanlig pälsänger, vågbandad pälsänger, brun pälsänger. Samtliga pälsängerarter är duktiga flygare och sprids därför lätt inomhus. Den vanliga pälsängern lever utomhus i hela Sverige och kan komma in via öppna fönster och dörrar sommartid.

De övriga arterna är däremot införda till landet och förekommer endast inomhus. I naturen är deras främsta uppgift att hålla rent. De hjälper till att bryta ned hårprodukter som päls, dun och fjädrar från döda djur i naturen.

Skadedjur eller ohyra?

Skadedjur eller ohyra är ett allmänt uttryck för oönskade djur som kan innebära skada på egendom, obehag eller sjukdomsrisker. Enligt miljöbalken 9 kap 9 § är det fastighetsägaren som har ansvar över att bostäder och lokaler är fria från skadedjur.

Det finns ingen exakt definition för vilka djur som anses vara skadedjur och vilka som endast anses vara ohyra. Tumregeln är ändå att ett djur som orsakar skada på egendom samt utgör en hälsorisk för människor räknas som skadedjur. Exempel på vanliga skadedjur, förutom malfjäril, är möss, råttor, vägglöss, kvalster, pälsängrar och kackerlackor.

De skadedjur vi nyss räknat upp angriper såväl mat som textilier och virke. De orsakar även en del besvär för människor som exempelvis kan utveckla kvalsterallergi.

Hur vet jag att jag har fått pälsänger? 

Pälsängrar är alla ovalt avlånga till formen, brun – eller svartfärgade i olika nyanser och mönster samt mellan 3-6 mm långa. Beroende på temperatur tar det lite olika lång tid för ett pälsängerägg att kläckas (och bli en larv), vid 18°C tar det cirka 22 dagar och vid 30°C efter 6 dagar. 

Larvstadiet varar sedan allt från 6 månader upp till 2-3 år, beroende på levnadsförhållanden och kost, innan den blir en fullvuxen skalbagge. Pälsängerlarven blir 10 mm lång, är hårig och glänsande brun med ett rödbrunt svansborstknippe längst bak på kroppen.

På hösten blir larverna till puppor och efter två till tre veckor blir pupporna till skalbaggar. Skalbaggarna lever i ett vilostadium under vintern och blir aktiva när våren kommer. Då vill de ut i solen och man kan hitta dem krypande”S” på fönstren.

Två pälsängrar

Den vuxna pälsängern är en 3-6 mm lång, hårig skalbagge. Den är brunsvart till svart och har en vit hårig fläck på varje vinge.

Pälsängerhonan lägger 50-100 ägg och de kläcks efter 6-22 dagar, beroende på hur varmt det är. Ju varmare det är, desto fortare går det. Larverna lever sedan i mellan 6 månader och 3 år, innan de förpuppas och förvandlas till skalbaggar. Har de gott om näringsrik mat tar det kortare tid för dem att bli puppor. Medan de är larver byter de skinn 6-12 gånger. Dessa skinn kan man hitta runt om i sitt hus, där larverna har varit.

Det är pälsängerlarven som är besvärlig för människan. Det är den som har varit framme om man hittar små runda hål på sina kläder. Bäst tycker de om kläder av ylle. De äter också på pälskläder och gnager då av håren på pälsen, så att det blir kala fläckar här och där. De tycker också om spannmålsprodukter och kan därför hittas i skafferiet och i köket.

Andra sorters pälsängrar

De vanligaste arterna av pälsänger i Sverige är Vanlig pälsänger, Vågbandad pälsänger, Brun pälsänger och Svart pälsänger.

Brun pälsänger

Brun pälsänger är en slags skalbagge som egentligen kommer från Afrika men som upptäcktes i Ryssland på 60-talet. Sedan dess har den spridit sig i Europa och förekommer nu i Sverige. Brun pälsänger håller till mest i södra Sverige samt i Västergötland med angränsande län.

Den bruna pälsängern är snarlik den vanliga pälsängern. Brun pälsänger är 2,5-4,5 mm lång, med oval kropp. Den har brunsvart eller svart huvud och gulbrun eller brun kropp, som är täckt av guldfärgade hår. Larverna är ljusbruna med ljust guldbrunt hår.

Den bruna pälsängerhonan lägger upp till 90 ägg som kläcks efter ungefär tio dagar. Larven utvecklas på tre månader och puppstadiet varar i 8-13 dagar. Puppan blir sen till en skalbagge och denna lever i upp till 20 dagar.

Den bruna pälsängern lägger ofta sina ägg i sprickor och springor och där lever sen larverna av organiskt material, som hår och hudavlagringar samt av döda insekter och smulor av olika slag. I Sverige brukar inte brun pälsänger göra så mycket skada, men i en del andra länder är den ett besvärligt skadedjur som förstör både päls och kläder av ylle. Den kan också vara förödande för museer, då den gärna smaskar i sig döda insekter och pressade växter.

Fläskänger

Fläskänger är en typ av skalbagge som upptäcktes av Linné år 1758. Majoriteten av världens fläskängrar förekommer i Sverige, varav de flesta finns i Uppland och Småland. Fläskängern blir i snitt 7 mm och är vanligt förekommande i hemmet, mataffärer och restauranger med mera. Fläskängern äter gärna kött, men även frukter och grönsaker.

Fläskängern är 6,5-9 mm lång. Den är mörkbrun till svart och har ett grått eller gulaktigt band med mörka fläckar över kroppen. Larven blir 12-16 mm lång och är brun med bruna hår. Den har två bakåtböjda horn längst bak på kroppen.

Fläskängrarna parar sig på våren och honan söker sig sedan till en mörk plats för att lägga sina ägg. Helst letar hon upp ett dött djur eller en köttrest, som hon själv äter av någon vecka innan hon lägger sina ägg där, men om hon inte hittar det lägger hon äggen i springor eller sprickor. Äggläggningen sker från slutet av maj ända in på hösten.

Honan lägger ända upp till 800 ägg, men i små grupper. Äggen kläcks efter bara några dagar. Larverna lever sen i mellan 40 och 150 dagar innan de förpuppar sig, beroende på hur varmt och fuktigt det är. Ju varmare det är desto snabbare går det. När de ska förpuppa sig letar de upp trä eller murbruk och gnager sig in någon centimeter och stannar där medan de förpuppar sig och blir till färdig skalbagge.

Såväl larverna som skalbaggarna äter kött, fett och hår och honan kan lägga sina ägg bland matrester som man har glömt framme. Larverna kan även göra hål i trä och murbruk och till och med i bly och tenn, när de ska förpuppa sig. De lämnar då små runda hål efter sig, som är ca 4 mm i diameter och 10 mm djupa.

Mattbagge

Mattbaggar skiljer sig mycket utseendemässigt från pälsängrar, då dess skal är ojämnt och består av fjäll. Kroppen är oval och den blir bara i snitt 3 mm lång. Man skulle kunna beskriva en mattbagge som en nyckelpiga som är vit, brun och lite svart på ryggen.

Mattbaggar förekommer mest i Tyskland men en del förekommer i Sverige i närheten av gränsen till Danmark. Mattbaggar håller sig mest i naturen, men kan emellanåt flyga in genom fönster och lägga ägg på någon mörk plats med god tillgång till mat. 

Mattbaggelarverna är korta och kompakta. De är rödbruna och har hår över hela kroppen. Dessutom har de knippen med pilformade borst längst bak på kroppen. Dessa borst lossnar lätt och kan ge hudirritation om man tar på dem.

När mattbaggarna har parat sig, letar honan upp en mörk plats där hon lägger omkring 20 ägg. Hon lägger äggen på ett slags material som larverna kan äta av. Efter ungefär en månad kläcks äggen och larverna kommer ut och börjar äta.

Larvstadiet varar i omkring 10-11 månader och larven ömsar skinn 5-12 gånger under denna tid. Om larven har gott om tillgång till föda, stannar den kvar där tills den blir puppa.

Förpuppningen brukar ske i maj eller juni och det tar ungefär tio dagar för den gulaktiga puppan att bli till en skalbagge. Mattbaggelarven äter gärna på kläder, stoppade möbler och mattor. På vanliga kläder äter den så att det blir många små hål, medan den äter så att det blir kala fläckar på päls.

Här trivs pälsängern

Även pälsängern brukar angripa kläder, främst av päls och ylle, men ska inte förväxlas med malen då den i själva verket är en skalbagge. Den kan dock förebyggas och bekämpas på samma sätt.

Pälsängrar flyger gärna in i bostäder där de sedan lägger sina ägg. När dessa sedan kläcks och larverna sprider sig i huset kan man få problem med förstörda textilier. Har detta inträffat brukar man upptäcka små hål i kläder och textilier. Man kan också träffa på pälsängrar i köket bland matvaror och öppna matförpackningar och därför ska man tänka extra noga på att stänga alla förpackningar ordentligt. I naturen är däremot pälsängrar mycket nyttiga och tjänar som en av naturens alla rengörare.

Utomhus söker pälsängern föda i blommor och pälsängerns larver lever bland annat i fågelbon.

Larvens föda är framförallt alla möjliga textilier så som ylle, dun, skinn och fjädrar vilket kan bli ett stort problem om de tar sig in i ditt hem. Larverna gillar även att äta hår från djur eller människor. Framförallt föredrar pälsängrarna att äta kläder som man använt eftersom de innehåller hudavlagringar. Pälsängern som skalbagge livnär sig på bland annat pollen och nektar vilket inte är ett problem i ditt hem.

Det går att se om det är pälsänger eller mal som varit framme. Det gör du enklast genom att titta runt kanten av hålet där du kan se skillnad: är kanten är tydlig har en pälsängerlarv varit framme, finns det däremot ludd runt kanten är det en larv från klädesmalen som ätit på plagget. 

Bli av med pälsänger

Samtliga pälsängerarter är duktiga flygare och sprids därför lätt inomhus. Djur- och fågelbon innehåller oftast ett stort urval av potentiella textilskadedjur. Döda möss, döda insekter och annat organiskt material är också ypperliga platser för dessa djur. Hittar du tomma larvhudar i garderober och lådor kan detta vara en varningssignal för att du har pälsänger hemma.

Även om det kan kännas övermäktigt när det ligger larvhudar överallt och det är hål i dina kläder och filtar så kan du bli av pälsängrar utan att koppla in Anticimex. Det kräver lite tålamod, noggrannhet och energi att städa, röja, vädra, tvätta och sortera. Men det behöver du göra när vi kommer också. Har du stora problem med pälsängrar och vill få snabb hjälp så ska du självklart ringa oss direkt.

Håll det rent även i garderober. Städa dem grundligt då och då och skaka också ur kläderna. Det är också viktigt att dammsuga och torka av samt spraya med lite insektsspray. Det är också viktigt att aldrig lägga in smutsiga plagg i garderoben. Många väljer att inte tvätta ömtåliga plagg och då är det av än större vikt att använda insektsspray eller vakuumförpackning.

Steg-för-steg-guide

Ta bort organiskt material – städa.

Lägg endast undan rena kläder, gärna förpackade i täta emballage.

Kontrollera era undanlagda textilier regelbundet.

Angripna textilier kan värmebehandlas vid 60°C genom tvätt, strykning eller torktumling.

Angripna textilier kan även läggas i påsar och frysas. Minst en vecka i -18°C räcker.

Tips och råd inför sanering

Töm utrymmen, som garderober, klädkammare, byråer etc., från kläder och textilier.

Dammsug drabbade utrymmen. Var noggrann kring lister, springor och sprickor. Frys dammsugarpåsen innan den slängs i soporna.

Textilier bör skakas och borstas mycket noggrant. De kan tvättas, värmebehandlas (ca +60°C) eller/och frysas (ca -18°C).

Förebyggande åtgärder

Det finns många olika sätt att själv förebygga förekomst av skadedjur utan att använda bekämpningsmedel. Det är viktigt med kunskap om hur skadedjuret i fråga lever, vad de äter och var de kan förekomma. Skadedjur trivs inte på platser där de inte är skyddade eller som används ofta vilket innebär att det är på skyddade platser man främst då och då bör ha uppsikt om de kan förekomma. 

En viktig förebyggande åtgärd är att se till att skadedjuren inte kan komma åt mat eller annat som de gärna angriper. Livsmedel som till exempel mjöl, gryn och nötter kan skyddas i täta förpackningar. Att hålla rent från rester av livsmedel är en viktig förebyggande åtgärd

Malägg och larver kan finnas i nyinköpta matvaror. Förvara alltid livsmedel i slutna förpackningar så hindras larverna från att sprida sig i köksskåpen. Tvätta även second hand-plagg innan du hänger in dem i garderoben.

Om man inte har några förebyggande metoder som bekämpar malar, som fällor eller liknande, bör man ta det lite försiktigt när man vädrar och helst bör man använda insektsnät. Under sommaren är malarna extra aktiva och då gäller det att se upp lite extra

Tvätta alla plagg som fanns i utrymmet, dammsug, våttorka och avsluta med en insektsspray. Håll sedan noggrann koll så att malen inte kommer tillbaka. Det kan vara läge att städa hela rummet lika noga och inte bara den garderob eller byrå du nyss rengjort, då malen kanske även finns utanför.

Vill du vara extra försiktig eller har stora problem med mal, ska man inte bara slänga dammsugarpåsen i soporna utan lägga den i frysen först så att man verkligen är säker på att inga levande kryp finns kvar som sedan skulle kunna sprida sig ännu en gång innan man har hunnit slänga soporna.

Det finns fällor mot pälsängrar. En pälsängerfälla fungerar så att den innehåller en liten dosa som avger feromoner. Pälsängerhanarna tror då att det är pälsängerhonor som utsöndrar feromonerna och skyndar sig till fällan. När hanarna kommer fram till fällan fastnar de i den klistriga delen på fällan. Honorna får då inga hanar att föröka sig med och populationen av pälsängrar dör ut.

Miljövänliga medel mot pälsänger

Ett beprövat sätt att bli av med pälsängrar på är att använda den naturliga rödcederoljan. Vanlig rödcederolja fungerar mot en mängd olika sorters skadeinsekter, men nu har man forskat fram ett nytt medel som är speciellt effektivt mot just pälsängrar. Det kallas kort och gott rödcederolja mot pälsängrar och sprayas på de platser man vill skydda mot pälsängrar. För att få bort pälsängrarna ännu snabbare kan man också använda rödcederträbollar och en pälsängerfälla.

Får du inte bort pälsängern på egen hand? 

Det är viktigt att förhindra att skadedjur kan komma in i bostaden eller byggnaden. Det är bra att kontrollera varor, bohag eller bagage innan man tar in dem i bostaden. Rått- och mussäkring med tillräckligt tätt stålnät eller att på annat sätt täta springor och öppningar är ett effektivt sätt att förhindra att de kan komma in.

Har man fått in skadedjur i bostaden kan det vara bäst att kontakta en skadedjursfirma för råd och för professionell hjälp med bl.a. bekämpningsmedel. I de flesta fall finns redan ett bekämpningsavtal med en skadedjursfirma som antingen är kopplat till en fastighets- eller villahemförsäkring eller via ett direktavtal. Ta reda på vad som gäller i ditt fall och hur du kontaktar skadedjursfirman.

Olika slags bekämpningsmedel

  • Rödcederolja

Ett effektivt medel mot såväl pälsängrar som mål och mott. Rödcederoljan sprayas försiktigt i garderoben och längs kanter och lister i kök och andra utrymmen där pälsängrarna förekommer. Det är viktigt att inte spraya direkt på kläderna då sprayen kan orsaka fläckar.

  • Rödcederträ 

Rödcederträ är mycket effektivt och kan placeras i såväl klädskåp som byrålådor samt på nattduksbord, i köksskåp och på köksbänkar. Naturliga träflisor av rödceder finns i påse och avger en behaglig doft samtidigt som de håller skadedjur som pälsänget och mal borta. Påsarna kan hängas eller läggas på de ställen där pälsängrar tenderar att trivas.

  • Galge av rödcederträ

Att köpa galgar av rödcederträ är en smart investering. De håller inte bara skadedjuren borta utan sprider även en behaglig, tilltalande doft i garderoben. Galgarna används som vanliga galgar med den stora skillnaden att de är helt miljövänliga och doftar gott.

  • Fällor för pälsänger 

Giftfri och effektiv fälla som även lockar till sig malar och klädesmal. Fällan avger feromoner som lockar till sig pälsängrarna och som i sin tur gör att de fastnar på den klistriga plattan.

Får vem som helst använda bekämpningsmedel?

För vissa bekämpningsmedel mot skadedjur finns det krav på användartillstånd för att få använda dem. Folkhälsomyndigheten utfärdar användartillstånd för bekämpningsmedel som tillhör klasserna 1 So och klass 1 Sox. 

Exempel på vanligt förekommande bekämpningsmedel är växtskyddsmedel som skyddar olika slags spannmål mot skador från djur, växter och mikroorganismer.

När krävs det tillstånd?

Användning av bekämpningsmedel får aldrig innebära några som helst hälsorisker för människor, inte heller oönskad skada på djur, natur eller miljö. Medel som används i bekämpande syfte måste vara godkända av Kemikalieinspektionen och delas in i följande klasser:

Klass 1 – endast för yrkesmässigt bruk och tillstånd krävs.

Klass 2 – endast för yrkesmässigt bruk (tillstånd krävs för växtskyddsmedel).

Klass 3 – får användas av var och en

Växtskyddsmedel klass 1 och 2

Folkhälsomyndighetens ansvarsområden

Myndigheten ansvarar för att erbjuda utbildning, utfärda utbildningsbevis och pröva frågor om användningstillstånd för användning i och omkring lagerlokaler eller andra lagringsutrymmen.

Statens jordbruksverk ansvarsområden

Jordbruksverket ansvarar för användning inom jordbruk, skogsbruk, parkskötsel eller trädgårdsskötsel, på tomtmark för flerfamiljshus, på gårdar till skolor och förskolor, på lekplatser som allmänheten har tillträde till, inom idrotts- och fritidsanläggningar, vid planerings- och anläggningsarbeten, på vägområden och banvallar, på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material.

Ta hand om garderoben

Genom att städa regelbundet och grundligt tar du bort allt organiskt material. Var noga med att både dammsuga och damm/våttorka och att enbart hänga in/lägga ner rena, fräscha kläder, handdukar och annat i garderoben och i byrålådan.

Textilier av ull kan med fördel förvaras i täta emballage och bör kontrolleras ofta. Skulle dessa eller andra textilier bli angripna trots åtgärder ska de tvättas i minst 60°C. Har du en torktumlare kan också tumling vara en del i värmebehandlingen.

Dammsug extra noga kring lister, springor och sprickor och våttorka hyllplan, lister och ställningar väl, men se till att torka efteråt så att fukten inte tränger in i möbler och annat material. 

Vill du vara extra noggrann kan du frysa in dammsugarpåsen innan du slänger den i soporna för att vara säker på att pälsängrarna inte överlever och fortplantar sig i soporna. Frysen bör då hålla – 18°.

Rödceder mot pälsänger
  • Köp galgar av cederträ som avger en behaglig doft, är miljövänliga och håller skadedjuren borta
  • Använd insektsspray när du städar garderoben men spraya inte direkt på kläderna
  • Lägg endast in rena klädesplagg och textilier i garderoben och i byrålådan
  • Skaka dina klädesplagg och lufta ofta
  • Håll extra rent i garderober, lådor och övriga utrymmen där du förvarar kläder och andra textilier 
  •  Dammsug och våttorka utrymmena ofta
  • Förvara klädesplagg och plädar/textilier av ylle i plastlådor alternativt i vakuumförsedda påsar

Sammanfattning

Pälsängrar är skalbaggar vars larver lever av produkter med animaliskt ursprung. Några olika arter som förekommer i Sverige är vanlig pälsänger, vågbandad pälsänger, brun pälsänger.

Samtliga pälsängerarter är duktiga flygare och sprids därför lätt inomhus.

Den vanliga pälsängern lever utomhus i hela Sverige och kan komma in via öppna fönster och dörrar sommartid. De övriga arterna är däremot införda till landet och förekommer endast inomhus. I naturen är deras främsta uppgift att hålla rent. De hjälper till att bryta ned hårprodukter som päls, dun och fjädrar från döda djur i naturen.

Pälsängrar är alla ovalt avlånga till formen, brun – eller svartfärgade i olika nyanser och mönster samt mellan 3-6 mm långa. Beroende på temperatur tar det lite olika lång tid för ett pälsängerägg att kläckas (och bli en larv), vid 18°C tar det cirka 22 dagar och vid 30°C efter 6 dagar.

Larvstadiet varar sedan i allt från 6 månader upp till 2-3 år, beroende på levnadsförhållanden och kost, innan den blir en fullvuxen skalbagge.

Pälsänger

Pälsängern tillhör familjen ängrar (på latin Dermestidae) som i sin tur tillhör familjen skalbaggar. Det finns såvitt man vet omkring 850 arter varav cirka 40 har upptäckts i Sverige. 18 av dem anses införda. 

Pälsängrarnas larver lever av produkter med animaliskt ursprung. Pälsängern har från början europeiskt ursprung men har av människan införts i stora delar av världen och förekommer idag i Asien, Afrika och Nordamerika.

Fler Guider inom Skadedjur

Betyg på guiden: