VäxtEko


Tidskrift/serie: Odlaren
Utgivare: Förbundet organisk biologisk odling
Redaktör: Lund A.
Utgivningsår: 1991
Nr/avsnitt: 5
Författare: Lund A.
Titel: Herbicidresistenta grödor - hot mot ekologiskt jordbruk
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 0349-7305

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

Sverige och världen är på väg in i biosamhället. Det är hög tid att väcka debatt. Biotekniken rymmer stora möjligheter. Riskerna är också uppenbara, speciellt i dagens samhällsklimat. Tag det här med jordbruket och miljön till exempel. Ett av bioteknikens tidiga löften var att den skulle skapa miljövänligare alternativ till de kemiska bekämpningsmedlen. Verkligheten visar på motsatsen. Grödor genmanipulerade för resistens mot ogräsmedel ökar tvärtom beroendet av kemiska bekämpningsmedel.

Herbicider är kemiska bekämpningsmedel som dödar växter. De kallas vanligen ogräsmedel.

Vad är herbicidresistenta växter?

Växter som är resistenta - dvs motståndskraftiga - mot vissa ogräsmedel. De kan växa där man sprider bekämpningsmedel, som hämmar eller dödar andra växter utan att själva skadas. I praktiken betyder det att man med ogräsresistenta växter kan använda större mängder av bekämpningsmedlet utan att själva grödan skadas.

Har bönder alltid använt herbicider?

Nej. Före andra världskriget använde bönder främst traditionella metoder som till exempel växtföljdsodling, för att kontrollera ogräs.

Använder bönder stora mängder herbicider?

Ja. Medel mot ogräs utgör idag 40 procent av alla bekämpningsmedel som används i Sverige. Nästan 1.900.000 kg ogräsmedel (verksam substans) användes i svenskt jordbruk år 1989. Andra bekämpningsmedel som brukas är svampmedel, insektsmedel samt olika preparat för tillväxtreglering.

Förbrukningen av ogräsmedel mer än tredubblades mellan åren 1950-1986. De senaste åren har användningen av bekämpningsmedel minskat, om man räknar i ton aktiv substans. Siffrorna är dock bedrägliga. I själva verket använder man numera allt starkare och mer koncentrerade bekämpningsmedel. I USA odlas 95 procent av all majs, sojabönor och bomull med hjälp av herbicider. Motsvarande andel gäller i Sverige för spannmål, raps och sockerbetor.

Vad är bioteknik?

Bioteknik innefattar alla tekniker där man använder levande organismer för att skapa eller förändra produkter för mänskligt bruk. På senare tid har termen använts mest i samband med genteknik på växter, djur och mikroorganismer i kommersiellt bruk.

Vad har genteknik för samband med herbicidresistenta växter?

Med traditionell växtförädlingsteknik kan egenskaper för resistens mot ogräsmedel överföras endast mellan närbesläktade arter.

Modern genteknik eliminerar denna begränsning. Genom att manipulera med gener kan egenskaper från vitt skilda växter kombineras. När en gentekniker väl hittar en egenskap för resistens mot ogräsmedel finns möjligheten att föra den vidare till ett otal grödor. Tex har resistens mot bekämpningsmedlet glyfosat redan kunnat överföras till tomater, bomull, tobak och sojabönor.

Vilka växter genmanipuleras för att bli resistenta mot herbicider?

Teoretiskt kan alla växter bli motståndskraftiga mot herbicider genom genteknik. För närvarande är viktiga matgrödor som ris, korn, vete, potatis, tomater och sojabönor föremål för forskning kring resistens mot herbicider. Sådan forskning bedrivs även på träd, grönsaker, lusern, oljeväxter, bomull, lin, havre, petunior, sockerbetor, solrosor och tobak.

Vem utvecklar herbicidresistenta växter?

Bekämpningsmedelsföretag, frö- och bioteknikföretag men också en del statliga företag och institutioner.

De åtta största tillverkarna av bekämpningsmedel i världen är Ciba-Geigy, ICI, Rhone-Poulenc, Bayer, Dow/Elanco, Dupont, Hoechst och Monsanto. De utvecklar också alla växter med motståndskraft mot ogräsmedel.

Dessutom satsar åtminstone sju av de tio största fröföretagen i världen på forskning kring resistenta växter. Dessa fröföretag heter Ciba-Geigy, ICI, La Frange/RhonePoulenc, Dekalb-Pfizer, Pioneer Hi-Bred, Sandoz-Hilleshög och Upjohn.

När kommer genmanipulerade herbicid-resistenta växter att vara tillgängliga på marknaden?

De kommer förmodligen att finnas tillgängliga på marknaden vid mitten av 1990-talet. Genetiskt manipulerade växter motståndskraftiga mot bekämpningsmedel som bromoxynil (Buctril), glyfosat (Roundup), glufosinat (Basta) och sulfonylurea (Classic, Express) har redan testats i fält.

Varför utvecklar bekämpningsmedels- och fröföretag grödor som tål herbicider?

För att öka marknaden för sina egna bekämpningsmedel och fröer.

En utbredd användning av grödor med resistens mot en speciell herbicid skulle öka försäljningen av just den herbiciden. Därför finns det all anledning för ett företag att ta fram grödor med resistens mot de bekämpningsmedel som de själva producerar. Speciellt då det finns möjlighet att söka patent på bekämpningsmedel.

Dan Wagster, representant för Calgene Inc, ett av de ledande bioteknikföretagen, fastslog i Washington post (den 17 maj 1988) att:

"De som har ogräsresistenta grödor kommer att utöka sin marknadsandel [för ogräsmedel], de som inte har det kommer att gå under."

Gemensamt mål för företagen är att kunna erbjuda ett frö/herbicid-paket på marknaden. Kemiföretagen äger nu de största fröföretagen i världen. I Sverige har vi exemplet Sandoz som äger Hilleshög. Kemiföretagen får i och med det ett stort inflytande - och kanske rent av monopol - på två av de viktigaste delarna av jordbruksproduktionen.

Hur kan herbicidresistenta växter påverka hälsa och miljö?

De största riskerna med herbicidresistenta växter är just herbiciderna, de som används tillsammans med dem. Redan nu är jorden besprutad med miljontals ton giftiga kemikalier varje år. Ogräsmedlen förgiftar vårt grundvatten såväl som våra jordbruks- och skogsmarker. De skadar naturligt växt- och djurliv. Många organismer, som har en naturlig levnadsmiljö bland de växter som bekämpningsmedlen dödar, de försvinner. Användningen av kemiska bekämpningsmedel leder därför till utrotning av en rad växt- och djurarter.

Bekämpningsmedel är förknippade med sjukdomar hos de människor som arbetar med dem. Därtill leder en ökad specialisering av en herbicid för en speciell gröda till ökad användning av denna herbicid. Då ökar också risken för förgiftning av vår mat genom de rester av bekämpningsmedel som kan finnas kvar i grödan.

Ökad användning av specialiserade herbicider kan leda till att resistens utvecklas i ogräs. Ogräs som är resistenta mot ogräsmedel som atrazine och sulfonylurea är redan ett problem.

Ett annat problem är att anlag för herbicidresistens kan överföras genom korsbefruktning till ogräs besläktade med grödan. Därigenom ökar antalet ogräs motståndskraftiga mot herbicider. Detta blir särskilt problematiskt i tredje världens länder, varifrån våra mest använda grödor härstammar, eftersom det där fortfarande finns ogräs nära besläktade med dessa grödor.

Vad kan herbicidresistenta grödor få för effekt på användningen av herbicider?

En allmän användning av herbicidresistenta växter kommer definitivt att öka förbrukningen av en rad ogräsmedel och ytterligare förstärka jordbrukets kemikalieberoende.

Är ökad användning av ogräsmedel vad man väntade sig av bioteknik?

Nej. Ett av bioteknikens tidiga löften var att den skulle skapa miljömässigt bättre alternativ till nuvarande jordbruksmetoder, bland annat alternativ till kemiska bekämpningsmedel. Nu kommer istället genmanipulerade växter med resistens mot ogräsmedel att öka beroendet av kemiska bekämpningsmedel.

Leder herbicidresistenta växter till att äldre giftigare ogräsmedel byts ut mot såkallade miljövänliga bekämpningsmedel?

Det finns redan exempel på växtforskning kring resistens mot ogräsmedel som inte är begränsad till de moderna mindre giftiga lågdosmedlen. Arbete pågår tex för att utveckla grödor resistenta mot 2,4-D och atrazine, två ogräsmedel som bland annat ökar risken för cancer. Detta pekar på att bruket av herbicidresistenta växter inte kommer att leda till att äldre ogräsmedel kommer ur bruk. Tvärtom. Det är svårt att se vad som skulle kunna få ett företag att avstå från att utveckla grödor med resistens mot ett bekämpningsmedel som säljer, annat än svårigheter i framställningsprocessen och en strängare lagstiftning.

Istället för att göra sig av med de äldre bekämpningsmedlen rekommenderar dessutom specialister på kemisk ogräskontroll att de äldre herbiciderna ska användas tillsammans med en del av de nya ogräsmedlen. Det har nämligen visat sig att många ogräs utvecklar resistens mot vissa av de moderna ogräsmedlen - tex sulfonylurea - om de används separat. Om olika ogräsmedel blandas, som dödar växterna var och en på sitt sätt, går utvecklingen mot resistent ogräs långsammare.

Är de moderna ogräsmedlen verkligen miljövänliga?

Nej. Miljövänlig är en missledande benämning när det gäller användandet av växtdödande ämnen som skadar både hälsa och miljö. Exempelvis:

*Ett sulfonylurea, Glean, är bland de modernare, lågdoserade ogräsmedlen. Men det finns kvar så pass länge i jorden att det skadar efterkommande grödor.

*Ett bromoxynil som heter Buctril, kan ge fosterskador när den absorberas genom huden. I Sverige används bromoxynilet Tromb.

*Vissa beståndsdelar i några glyfosater är skadliga för yngel och andra vattenlevande ryggradsdjur.

Finns det alternativ till herbicidresistenta grödor och kemiska ogräsmedel när det gäller att bekämpa ogräs?

Ja. Biologiska, mekaniska och traditionella odlingsmetoder kan användas för att kontrollera ogräs. Dessutom kan nya metoder utvecklas genom en intensivare forskning kring ekologiska jordbruksmetoder.

Vad är ekologiska jordbruksmetoder?

Växtföljdsodling är en viktig del av det ekologiska jordbruket. Olika grödor gynnar olika slags ogräs, men om grödorna på åkern varieras från år till år hinner inte ogräs och skadedjur växa sig starka på åkern. Även en växling mellan vallväxter och sådd av grödor, samt växlingen mellan höstsådd och vårsådd ger en bra bearbetning av jorden. Med harvning, fräsning och plöjning bearbetar man också effektivt ogräset. Detta tillsammans med växtföljdsodlingen verkar också förebyggande mot sjukdomar och skadegörare. I ekologiskt jordbruk används organiska gödselmedel som stallgödsel. Det ger inte lika mycket läckage av kväve till grundvatten och vattendrag som industrigödsel, om det hanteras på ett vettigt sätt. Därmed minskar övergödningen av våra vatten. Dessutom blir de odlade produkterna bättre, speciellt med tanke på att de inte innehåller några kemikalierester.

Är ekologiskt jordbruk lönsamt?

Ja. Ett ekologiskt jordbruk kan drivas bärkraftigt. Och ur ett långtidsperspektiv är det lönsamt både för samhället och den enskilde individen. En av de största vinsterna är att varken jorden eller ekosystemet utarmas på samma sätt, när man inte använder kemiska bekämpningsmedel och industrigödsel.

Varför berör ogräsresistenta växter Dig?

Det kommer att påverka dig. En del av den mat vi äter idag innehåller ogräsmedel och i framtiden kan grödor med höga halter ogräsmedel komma att utgöra en allt större del av vår föda.

Dina skattepengar går till det kemiska jordbruket och även till att utveckla ogräsresistenta grödor. Svalöf AB, som ägs till hälften av staten och hälften av Lantmännen, utvecklar raps med motståndskraft mot bekämpningsmedel. I dag går små statliga resurser till denna forskning, men sannolikt kommer forskningsanslagen att öka, eftersom det ju handlar om att hänga med i den ökande konkurrensen på den internationella marknaden.

I många delar av världen är grundvattnet redan förgiftat av bekämpningsmedel. Bönder och jordbruksarbetare får redan nu utstå hälsorisker av bekämpningsmedel, speciellt i de delar av världen, där analfabetismen är utbredd och människor därför inte klarar att läsa varningstexterna.

Vad kan Du göra åt det då?

Skapa opinion. Tala om vad Du tycker. Men börja med att ta kontakt med Jordens vänners bioteknikgrupp. Telefonnumret är 08-702 20 17. De har mera material. Och ovanstående är förresten också i stort hämtat från deras informationsblad: Bioteknikens bittra skörd. Det tackar vi för.