VäxtEko


Tidskrift/serie: Växtskyddsnotiser
Utgivare: SLU, Konsulentavd./växtskydd (numera: SLU Info/Växter)
Redaktör: Djurle A.
Utgivningsår: 1980
Nr/avsnitt: 4
Författare: Mörner J.
Adress:Inst.f. växt- och skogsskydd, SLU, 750 07 Uppsala
Titel: Hjorthornsoljan - sämre än sitt rykte?
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 0442-2169

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Hjorthornsoljan - sämre än sitt rykte?

Johan Mörner

Inledning

Hjorthornsoljan hör till de klassiska avskräckningsmedlen. Den har använts mot flera olika djurslag, såsom harar och klövvilt i odlingar, möss, råttor och sorkar, mot katter och hundar i t.ex. rabatter och mot insekter. På 1950-talet fanns t.o.m. ett speciellt hjorthornsoljepreparat, benämnt »Jösse», på marknaden.

Hjorthornsoljan har fordom även haft andra användningsområden än som avskräckningsmedel. Tillåt mig citera Lindgren (1918): »(Hjorthornsolja)... har använts i veterinär-praxis ss. maskfördrifvande medel; numera brukas den endast utvärtes för att skydda kreaturen mot insekter. Den kallas äfven Fransosenolja, hvilket skulle kunna tyda på, att den användts mot 'fransoser', det vulgära namnet på syfilis, 'franska sjukan'.» Huruvida den sistnämnda användningen baserades på avskräckningseffekten framgår tyvärr ej.

Mig veterligt har hjorthornsoljans avskräckande effekt inte provats i något jämförande försök. Ett sådant genomfördes därför i Uppsala-trakten under januari-mars 1980. Främst avsågs att undersöka effekten mot harar, eftersom medlet ofta används i trädgårdar för att skydda fruktträd o.a. mot skadegörelse under vintern. Som jämförelsepreparat användes ett välkänt tiram-medel, Arasan 42-S (480 g tiram/l).

Vad är hjorthornsolja?

Hjorthornsolja, vetenskaplig benämning Pyroleum animale crudum, är ett torrdestillat av diverse slakteribiprodukter, såsom horn, ben, brosk, klövar, hudar, här m.m. (Lindgren 1918, Strömberg 1948). Det är en brun, trögflytande vätska med en genomträngande lukt som kan sitta kvar på t.ex. händerna i flera dagar även efter obetydlig - kontakt. Den innehåller bl.a. pyridinbaser, aminer och kolväten (Strömberg 1948). Hj orthornsolja säljs i Sverige endast på apotek.

Fig. 1. Del av »parcell» med hjorthornsoljeindränkt tygbit och omfattande gnagskador på grenar. Bilden tagen i samband med försökets avslutande.

Försökslokal

Ett fält i Balingsta s:n, Uppsala k:n, beläget ca 15 km SV om Uppsala, Storlek: ca 2,5 ha. Fältet omges på två sidor av skogsbackar, medan det på två sidor gränsar till öppnare fält. Tillgången på hare kunde bedömas som relativt god i området.

Fig. 2. Resultat av fältavläsning. Antal grenar med avbitna knoppar och sidogrenar olika antal dagar efter försökets början.

Försöksmetodik

Ett par veckor före försökets egentliga start utlades på två platser i fältet äpplen i högar på marken, detta för att »vänja» hararna vid att vara i området. Detta föreföll ha haft avsedd verkan.

Då hjorthornsoljan kunde förväntas ha en avskräckande verkan även på avstånd valdes en försöksteknik som något skiljer sig från den som använts i andra avskräckningsförsök med t.ex. tirampreparat.

Till varje försöksled (A obehandlat, B hjorthornsolja, C Arasan 42-S) användes 40 unga grenar av Arvids-äpple (en Astrakan-sort). Dessa uppdelades på 4 x 10 grenar. Dessa 10 grenar knöts fast på ett 5 m långt snöre med jämna avstånd. Längs försöksfältets kanter slogs 12 st käppar ner med 5 m inbördes avstånd. Avståndet mellan käpp-paren var ca 50 m.

Appliceringsmetod

Bomullsbitar om 5 x 20 cm indränktes med hjorthornsolja och hängdes på snöret i B-ledet mellan 5:e och 6:e grenen, således en tygbit per 10 grenar. Indränkningen gjordes dels omedelbart före försökets start, dels 28 dagar senare (den 11.2.80). Arasan-preparatet ströks på C-ledes grenar med pensel så att hela grenarna täcktes. Latex tillsattes ej i detta försök.

Att olika appliceringsmetoder användes beror på, att upphängning av tygbitar e.dyl. med hjorthornsolja är den metod som oftast används i praktiken. Den rekommenderas också i trädgårdsspalter m,m. av olika rådgivare till trädgårdsägare. Arasan applicerades i enlighet med tillverkarens rekommendationer.

Snörena med grenar knöts sedan fast mellan käpparna, så att grenarna stod nästan rakt upp, Fördelningen slumpades. Med ungefär två veckors mellanrum flyttades sedan alla grenarna till nästa käpp-par. Förflyttningen skedde motsols. Med dessa förflyttningar avsågs, att djuren ej skulle få tillfälle att »vänja» sig vid att t.ex. undvika att gå nära vissa »parceller».

Fig. 3. Resultat av fältavläsning. Antal grenar med barkskador olika antal dagar efter försökets början.

Avräkningsmetod

Avräkning av antalet grenar med skador gjordes ungefär en gång per vecka. Därvid noterades vilka grenar som fått knoppar eller grenar avbitna, och vilka grenar som fått bark avgnagd. Vid försökets slut togs grenarna in på laboratorium. Där gjordes en avräkning av antalet avbitna knoppar och antalet avbitna grenar. Vidare avlästes den avgnagda barkens yta.

Försöket var utlagt under tiden 14.1.80-28.3.80, således under 73 dagar.

Resultat

Fig. 1 och 2 visar resultaten av fältavläsningen. Som synes har obehandlat och hjorthornsolja i stort sett blivit lika skadade, medan Arasan haft betydligt bättre verkan. Detta gäller såväl knopp- och grenskador som barkskador. När det gäller knopp- och grenskador var det vidare så, att dessa var mer omfattande på de obehandlade och hjorthornsoljebehandlade äppel-grenarna än på de Arasan-behandlade.

Tabell 1 visar resultaten av slutavräkningen. Av denna framgår ännu tydligare, att hjorthornsolj an knappast haft någon avskräckande effekt. Siffrorna för »avgnagd yta» pekar snarare på motsatsen, men skillnaden är ingalunda säker, då variationen är stor.

Någon effekt av den andra behandlingen med hjorthornsolja (på dag nr 28) kan inte utläsas.

Tabell 1. Resultat av slutavläsning.

Försöksled Antal avbitna knoppar/ 10 grenar Antal avbitna sidogrenar/ 10 grenar Avgnagd yta (cm2)/ 10 grenar
A Obehandlat
45,8
56,5
34,1
B Hjorthornsolja
32,8
54,8
71,9
C Arasan 42-S
2,3
4,3
0
F-kvot
168,9***
15,2**
6,52*
Signifikanta
C-A,B***
C-A,B**
C-A,B*
skillnader
A-B**
(Variansanalys och LSR-beräkning)

För att undersöka om avståndet till den hjorthornsolje-behandlade tygbiten inom »parcellen» påverkat skadornas omfattning gjordes statistiska beräkningar, som åskådliggörs i fig. 3, 4 och 5. Dessa baseras på slutavläsningsresultaten. Tygbiten hängde mitt emellan gren nr 5 och 6. De svaga tendenser man kan ana i fig. 3 och 5 motsägs av fig. 4. Vidare är variationen mycket stor, varför man ej kan säga att avskräckningseffekten ökat när avståndet till tygbiten minskat från 225 cm till 25 cm.

De flesta knopp- och grenskador, och alla barkskador har med säkerhet gjorts av harar. Emellertid var vissa knopp- och grenskador så högt upp på äppelgrenarna (mer än 1 m över marken), att det ej är osannolikt att de kan ha orsakats av rådjur. Den ringa snömängden under perioden gjorde emellertid det svårt att avgöra i vilken utsträckning rådjur kan ha uppträtt.

Fig. 4. Antal avbitna knoppar/gren. Medeltal och LSR (least significant range) för hjorthornsoljeledet. Tygbiten hängd mellan gren nr 5 och 6.

Fig. 5. Antal avbitna (sido)grenar/gren. Medeltal och LSR för hjorthornsolje-ledet.

Fig. 6. Avgnagd barkyta i cm2/gren. Medeltal och LSR för hjorthornsolje-ledet.

Diskussion

I detta försök har alltså hjorthornsoljan, så som den applicerats, inte haft någon mätbar avskräckningseffekt mot harar. Självfallet är det tänkbart, att andra försök under andra betingelser skulle kunna ge avvikande resultat, men den i det närmaste helt uteblivna verkan måste tolkas så, att djuren ignorerat lukten även på mycket kort avstånd. Starkt avvikande resultat vore därför förvånande.

Arasan-preparatets avskräckningseffekt har däremot varit god, varför detta (eller något motsvarande) f.n. måste vara att föredra, om man vill freda sin trädgård mot otillbörligt gnagande.

Litteratur

Lindgren, J., 1918. Låkemedelsnamn - ordförklaringar och historik. Lund.

Strömberg, C. A., 1948. Råvaror och material. Del I. Stockholm

MÖRNER, J., 1980. Is hartshorn oil a useful repellant? - Växlskyddsnotiser 44(4), 85-90.

Oil of hartshorn is widely used as a repellant for hares, rabbits, deer, rodents and other animals. However, its repellancy does not seem to have been compared with other repellants in field trials. Thus, a comparative trial was carried out near Uppsala (central Sweden) during the period January-March 1980. Hartshorn oil was compared with a common commercial repellant containing 480 g thiram/l, which was applied directly on loose apple branches. The hartshorn oil was applied on pieces of cotton cloth hung near other branches. Treated and untreated branches were placed around the perimeters of a field. The rate and degree of damage by hares was then recorded. In this trial, the branches near the hartshorn oil-drenched cloth pieces were as damaged as the untreated ones, while the thiram-treated ones escaped damage almost completely. The repellant effect of hartshorn oil was thus not proved.