VäxtEko


Tidskrift/serie: Växtskyddsnotiser
Utgivare: Statens växtskyddsanstalt
Utgivningsår: 1956
Nr/avsnitt: 1-2
Författare: Mathlein R.
Titel: Några viktiga mottfjärilar bland förrådsskadedjuren
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Några viktiga mottfjärilar bland förrådsskadedjuren

Rolf Mathlein

Kvarnmottet (Ephestia kühniella Zell.)

är en småfjäril av 10-14 mm längd. Dess tämligen smala framvingar är skiffergrå och svartpudrade, med otydliga mörka tvärlinjer, bak vingarna är gråvita och försedda med en lång frans.

Arten är en inomhusinsekt med kosmopolitisk spridning. Larverna utmärks av stor mångsidighet med avseende på näringen men lever främst i torra stärkelsehaltiga ämnen såsom mjöl, gryn, kli, bröd och andra spannmålsprodukter. Såväl i Sverige som andra länder hör kvarnmottets larver till de vanligaste skadedjuren i kvarnar och bagerier samt i lagerlokaler för mjöl och mjölprodukter av alla slag.

Fjärilarna flyger i skymningen och om natten, och honorna avlägger sina ägg överallt där minsta spår av ämnen finns, som kan tjäna avkomman till föda. I en livsmedelsfabrik eller en förrådslokal, där kvarnmott uppträder, är det följaktligen stor risk för att de tillverkade resp. upplagrade produkterna skall bli behäftade med dylika ägg, av vilka en fjärilhona lägger i genomsnitt 350 st.

T.v. larver och larvkokonger på säckväv; t.h. fullbildat kvarnmott. Ca 6 ggr förstoring. Foto B. Thon

Vid rumstemperatur kläcks äggen inom 8 dagar, och larvperioden varar sedan omkring 6 veckor. Larvernas skadlighet beror i hög grad på att de med sina klibbiga spinntrådar åstadkommer spånader och sammanhängande klumpar i det material, som de lever av, och som även blir förorenat av larvernas exkrementsamlingar; exkrementgrynen brukar felaktigt benämnas »ägg». Larverna blir som fullvuxna omkring 15 mm långa. De är smutsvita med en stundom röd- eller grönaktig färgton och har på ryggsidan rader av fina mörka punktvårtor vid basen av ryggborsten. Före förpuppningen spinner larverna in sig i täta, spolformiga kokonger invid det angripna materialet, gärna också i vägg- eller takkonstruktionernas vinklar och hörn. Den i kokongen dolda, gulbruna och spolformiga puppan förvandlas efter 2-3 veckor till fullbildad fjäril.

I ständigt varma lokaler medhinner kvarnmottet åtminstone 5 generationer om året, och förökningen kan därför bli synnerligen kraftig. Det fortplantar sig ej vid lägre temperatur än + 10 à 11° C. övervintringen i kyliga lokaler sker i larvstadiet. Köldhärdigheten hos dessa larver är betydande, i det att de kan fortleva i flera månader vid en temperatur av 0° eller något därunder. Sträng kyla har de emellertid svårt att länge uthärda och dör sålunda (liksom ägg och puppor) inom 6 dygn vid en konstant temperatur av -10° och redan inom 1 dygn vid -20° C.

Bekämpning

Noggrann renhållning i fabrikations- och lagringslokaler för livsmedel är den kanske viktigaste åtgärden till att förebygga uppkomsten av yngelplatser för kvarnmott och andra skadedjur. Det finns även en del andra hjälpmedel av rent mekanisk eller fysikalisk art att nämna. I kvarnar används s. k. Entoletermaskiner, som på mekanisk väg förintar eventuella insektsägg o. dyl. i det paketeringsfärdiga mjölet. Vid kvarnmott-angrepp i mjöllager kan man genom ombyte av emballage jämte eventuell siktning av mindre delar av varan befria densamma från larver och spånader, enär dessa åtminstone i finkornigt material huvudsakligen förekommer ytligt och häftande vid emballagets insida. Värmebehandling av angripet material, som därvid alltigenom bör bibringas en temperatur av 55-60° under 1 timme, dödar alla utvecklingsstadier av kvarnmott m. fl. insekter. I samma syfte kan också köldbehandling av angripet gods i kylhus eller kylkammare ifrågakomma.

Kemisk insektsbekämpning i kvarnar och lagerhus sker i stor utsträckning genom begasning med cyanväte eller metylbromid. Speciellt är metylbromid, tack vare gasens stora genomträngningsförmåga, i stånd att döda befintliga skadedjur även i stora och kompakta varulager.

En annan metod, användbar också i så otäta lokaler att begasning inte kan ifrågakomma, är att utsprida kontaktverkande insektsmedel i finfördelad form. Särskilt är de moderna Pybuthrin- och pyrenon-preparaten, på grund av sin ringa giftighet för människan, väl lämpade för insektsbekämpning inom livsmedelshanteringen. Även lindan-preparat används i stor utsträckning; lindan har synnerligen hög giftverkan på nästan alla former av såväl insekter som kvalster. För utspridning av dylika insektsmedel i dimform (ex. Dim-Pyrenon, Dim-Lindan) har konstruerats speciella apparater med stor kapacitet. En bekväm användningsform utgör vidare de s. k. aerosol-bomberna, och av lindan finns därjämte olika typer av rökutvecklande preparat, såsom »rökringar», »röktabletter» etc. Med dylika kontaktmedel avser man närmast att kontinuerligt oskadliggöra de äggläggande fjärilarna, och behandlingarna bör därför upprepas månatligen eller oftare allt efter de lokala förhållandena. Genom direkt besprutning på vägg- och golvytor, säckstaplar etc. kan även ägg och kringkrypande larver dödas.

Man bör alltid undvika att sprida kontaktverkande insektsmedel på sådant sätt att födoämnen kan bli direkt behäftade med dem.

Hömottet eller kakaomottet (Ephestia elutella Hb.)

är något mindre än kvarnmottet; kroppslängden är omkring 1 cm. Det har brunaktigt askgrå framvingar, rödaktiga vid inkanten och försedda med två ljusgrå, vågiga tvärlinjer.

Hömottet förekommer ofta, jämte fruktmottet (se nedan), i vegetabiliskt importgods särskilt från varma länder. Det är ett besvärligt skadedjur främst i chokladfabriker och dessas råvarulager samt i lager av tobak, torkad frukt och spannmål (vete).

I magasin och lagerhus uppträder fjärilarna huvudsakligen om högsommaren, men i ståndigt uppvärmda lokaler kan de påträffas året om. Honorna uppges lägga i genomsnitt ca 100 ägg. Larverna, vilka liknar kvarnmottets, kan variera betydligt i färg allt efter födans art, och denna har också stort inflytande på larvernas tillväxthastighet. Vid rumstemperatur är larverna fullvuxna efter 2-5 månader, men sedan följer i regel en kortare eller längre viloperiod (diapaus) utan näringsupptagande, innan förpuppning sker.

Särskilt i svala lokaler överger larverna på hösten i stor utsträckning sitt näringsmaterial och spinner in sig för övervintring i tak och väggar. De har stor motståndskraft mot kyla, vilket framgår bl. a. av en undersökning, där en del larver överlevde en tämligen, kall vinter vid yttertemperatur i Stockholms-trakten. Det är för övrigt tänkbart att det av hömottet finns flera geografiskt skilda raser med bl. a. olika köldhärdighet.

Av kakaomottets larver förstörd chokladkonfekt. Foto B. Thon

Bekämpning

Inom sådana anläggningar, där angripbara ämnen hanteras och bereds, bör råvarulager och även rensavdelningar så vitt möjligt förläggas avskilda och isolerade från tillverknings- och paketeringsavdelningarna. Från de. förstnämnda utrymmena kan nämligen fjärilar samt kringvandrande förpuppningsfärdiga larver eljest lätt spridas, med påföljd att »halvfabrikat» och färdiga produkter riskerar att bli behäftade med ägg. I detta sammanhang bör påpekas, att det i regel inte föreligger någon risk för att insektägg, larver etc. som eventuellt finns i en råvara, kan finnas kvar i levande tillstånd i slutprodukten. De blir nämligen ofelbart avlägsnade eller förintade i samband med processer sådana som skalning, röstning eller finfördelning av varan. Beträffande inverkan av värme på insekter kan nämnas, att en temperatur av 75 à 80°C har dödande verkan redan inom några sekunder.

Förekomst av äggläggande fjärilar i fabrikations- och lagringslokaler för färdiga produkter måste tydligtvis på allt sätt förhindras. En lämplig form för direkt bekämpning är att utsprida Pybuthrin- eller pyrenon-preparat i finfördelad form, exempelvis med hjälp av aerosol-bomber eller annan apparatur (jfr kvarnmottet). Som en förebyggande åtgärd mot spridning av skadedjur inom fabriksanläggningarna har man numera på många håll börjat att utföra rutinmässig metylbromid-begasning av inkommande råvaror. Viktigt är också att man i rensningsanläggningar tillser att damm och avfall med korta tidsmellanrum hopsamlas och avlägsnas.

I spannmåls- och andra råvarumagasin är hömottet lättast åtkomligt för kemisk bekämpning under fjärilarnas flygtid på högsommaren samt under larvernas vandringstid på hösten. Samma medel används som mot kvarnmottet.

Fruktmottet eller indiska mjölmottet (Plodia interpunctella Hb.)

Fjärilen, vilken är knappt centimeterlång, har en iögonfallande färgteckning. Framvingarna är nämligen till sin främre tredjedel ljusgrå, i övrigt glänsande kopparröda. Larven är i regel gulvit och saknar de för Ephestia-larverna utmärkande mörka punktvårtorna vid basen av ryggborsten.

I varma länder är fruktmottet ett av de viktigaste förrådsskadedjuren. Larverna kan leva på synnerligen olikartade ämnen men angriper i synnerhet lager av jordnötter, torkad frukt, nötter och mandel. Som fullvuxna och förpuppningsfärdiga åstadkommer fruktmottets larver under sitt kringkrypande påfallande omfångsrika och täta spånader. I Sverige uppträder fruktmottet som skadeinsekt inom chokladindustrien samt kolonialvaruhandeln. Arten kan i varma lokaler medhinna flera generationer årligen, och då honorna därtill lägger ett stort antal ägg, genomsnittligt omkring 350, förökar den sig kraftigt. Fortplantning och äggläggning uppges ej ske vid lägre temperatur än +14 à 15° C.

Bekämpning

Det finns olika metoder att befria angripna ämnen från larver. Torkad frukt kan stöpas i kokhett vatten samt därefter utbredas på trägaller för svavling. Massutvandring av larver uppges följa, ifall angripna fruktlådor öppnas och placeras på träflak i vatten i en sval lokal. Samma effekt erhålls, om angripet material utbreds i tunt skikt på ett trådnätgaller med 3-4: mm vida maskor och medelst en ovanför materalet placerad värmekälla bibringas en temperatur av omkring 35° C.

Vid kemisk bekämpning används samma medel och metoder som mot kvarnmott och hömott.