VäxtEko


Tidskrift/serie: Röbäcksdalen meddelar
Utgivare: SLU Info/Växter, Röbäcksdalen
Utgivningsår: 1991
Nr/avsnitt: 06
Författare: Mander Lindström L.
Adress: Lantbrukets utredningsinstitut
Titel: Marknadsbakgrund för dryckesmjölk inom NLP:s mejeriområde. Rapport från Öjebyn-projektet
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker
Nummer (ISBN, ISSN): 0348-3851

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

Innehåll

Förord

Denna delrapport ingår i en marknadsstudie som är ett forskningsprojekt vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Röbäcksdalen, vilket finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning. Marknadsstudien ingår i sin tur som en del i ett större projekt "Mjölkproduktion baserad på fodermedel producerade i ett ekologiskt odlingssystem" det så kallade "Öjebyn-projektet - alternativ mjölkproduktion".

Lennart Lindström, Institutet för Livsmedels- och Marknadsfrågor (LMi), har varit projektledare och denna delrapport har utarbetats av Lena Mander Lindström, Lantbrukets Utredningsinstitut (LUI).

Till projektet har en rådgivande referensgrupp varit kopplad bestående av Ewa Ahlskog, Lantbruksnämnden i Västerbottens län, Jan-Olof Bengtsson, LRF Kooperativa sektorn, Ivar Edström t.o.m. juni 1991, LRF sekr Norrlandsgruppen, Bo Forsling, Mejeriernas Marknads AB (MMAB), Simon Jonsson, SLU:s försöksgård, Lars Lampinen, NLP, Kjell Martinsson, SLU Röbäcksdalen, Lars Sandberg, Statens Jordbruksverk, Stig Sellfors, NNP, Hans-Erik Uhlin t.o.m. mars 1991, LRF utvecklingsavdelningen, Olof Wallin, Norrmejerier, Martin Wik, SLU Röbäcksdalen. Undertecknade tackar dessa för värdefulla synpunkter.

Till studien har också en beslutande styrgrupp varit kopplad bestående av Ivar Edström t.o.m. juni 1991, LRF sekr Norrlandsgruppen, Lennart Lindström, LMi, Kjell Martinsson, SLU Röbäcksdalen, Lars Sandberg, Statens Jordbruksverk.

Umeå och Stockholm i augusti 1991

Kjell Martinsson

Lennart Lindström

Totalmarknadens utveckling

Mjölkkonsumtionen har minskat kontinuerligt de senaste fem åren. För 1990 beräknas försäljningen av dryckesmjölk totalt i riket bli 1122,3 milj kg, vilket innebär en minskning med drygt 8 procent sedan 1986. Inom NLP:s försäljningsområde har man haft en något kraftigare försäljningsminskning än rikets. Volymen för 1990 beräknas bli 47,3 milj kg, vilket är en minskning på knappt 11 procent jämfört med 1986.

Den totala konsumtionsutvecklingen av dryckesmjölk har i NLP varit något lägre än riksgenomsnittet för i stort sett varje år sedan 1986 tills 1990 då den istället ligger något över.

I nedanstående tabell redovisas försäljningsutvecklingen för dryckesmjölk i NLP och i riket från 1986 och framåt. Korrigerat index. Föregående år =100.

 

        Gammald.  Stand-   Mellan-  Lätt-   Dryckes
        mjölk     mjölk    mjölk    mjölk   totalt
1986                                       
NLP               95       121      96      96,7
Riket             95       110      93      97,4
1987                                       
NLP     41        83       307      93      95,7
Riket   158       89       151      93      96,7
1988                                       
NLP     73        72       201      102     98,6
Riket   73        92       124      102     98,6
1989                                       
NLP     101       64       136      104     96,7
Riket   72        89       119      106     98,3
1990                                       
jan-aug                                    
NLP     78        73       110      109     96,9
Riket   66        83       116      107     96,2

 

För NLP ser man här under varje år en mycket kraftig förskjutning från standardmjölk till mellanmjölk.

Per capitakonsumtionen av dryckesmjölk och konkurrentprodukter

Per capitakonsumtionen av dryckesmjölk totalt har i riket minskat från 149,2 till 133,4 kg alltså med 15,8 kg eller 10,6 procent sedan 1986. Inom NLP:s försäljningsområde har minskningen varit betydligt större i absoluta tal, från 206,6 till 182,2 kg dvs 24,4 kg, vilket betyder 11,8 procent alltså en något kraftigare minskning även relativt sett.

För de konkurrerande dryckerna finns det tyvärr endast värden för riket som helhet att tillgå, och där ser det ut på följande sätt. Förutom konsumtionen av nektar, som minskat med 2 liter per person sedan 1986, har försäljningen av samtliga konkurrerande drycker ökat.

Kolsyrade läskedrycker har ökat från 38 liter per person till 48 liter, maltdrycker har ökat från 50 till 59 liter, mineralvatten från 9,1 till 11,4 liter och juice från 13 till 15 liter.

Förändringar inom sortimentet

Inom dryckesmjölkssortimentet har det skett stora förändringar under de senaste åren.

År 1983 lanserades mjölk med en fetthalt på 1%. Denna togs sedan bort 1986 då den ersattes av mellanmjölk, som har en fetthalt på 1,5%.

Under slutet av 1985 lanserades Gammaldags mjölk, en variant med en fetthalt av på 4,2 procent.

I september 1990 lanserades en ny variant av skummjölk, kallad minimjölk med en fetthalt som understiger 0,1 procent. Vanlig skummjölk togs ur sortimentet i mitten av 70-talet,

Då nu trenden går mot allt magrare livsmedel sjunker försäljningen av Gammaldags mjölk och standardmjölk medan försäljningen av mellanmjölk och lättmjölkökar. Någon större utvärdering av försäljningen av minimjolk har ej kunnat göras då den nyligen lanserats. Under de första veckorna på marknaden hade försäljningen i de olika mejeriområdena en andel på mellan 4 och 9 procent av dryckesmjölk totalt.

Jämför man NLP med riket finner man tämligen betydande skillnader i sortimentandelarna. I tabellen nedan visas produktandelarna av dryckesmjölk totalt under första halvåret 1986 jämfört med första halvåret 1990.

 

       Första halvåret 1986   Första halvåret 1990
       Stand   1 %     Lätt   Gammald  Stand   Mellan   Lätt
NLP    78,6    4,4     16,0   0,2      26,4    52,5     20,8
Riket  65,6    8,1     25,2   1,0      44,1    26,4     28,5

 

Under 1986 hade NLP en mycket hög andel standardmjölk. För 1990 är dess andel endast en tredjedel därav. Det är istället främst mellanmjölken som ökat sin andel. Näst Norrmejerier har NLP den högsta andelen mellanmjölk av alla mejeriföreningar. Under första halvåret 1990 låg andelen för de mer magra produkterna sammantaget på 73,3 procent i NLP mot 54,9 procent för riket i genomsnitt.

Förändringar i befolkningsstrukturen

Det föreligger skillnader i mjölkkonsumtionen både vad gäller kön och ålder. Män är betydligt större mjölkdrickare än kvinnor, 146,5 liter resp 106,5 liter per person och år. Barn mellan 10 och 14 år dricker mest mjölk; 234 liter i genomsnitt per person och år. Barn i åldern 5 till 9 år har den näst högsta per capitakonsumtionen med 209 liter per person och år. Dessa två åldersklasser har hög daglig konsumtion och dessutom en mycket hög användarandel, nära 90 procent.

Hos ungdomar mellan 15 och 19 år sjunker både daglig konsumtion och användarandel vilket drar ner per capitakonsumtionen till i genomsnitt 158 liter per år. I åldersklassen 25-34 år konsumeras ca 153 liter vilket är sju liter mer än 20-24 åringarnas konsumtion. De som är 55 år och äldre dricker 112 liter om året.

Åldersklassen 35-54 år har den lägsta per capitakonsumtionen 108 liter per person och år, denna åldersklass har låg daglig konsumtion och dessutom låg användarandel, endast 69 procent inom denna åldersgrupp dricker mjölk.

I tabellen på nästa sida redovisas befolkningen i olika åldersgrupper, och andel män resp kvinnor, för NLP och riket 1986 och 1990.

 

1986
        NLP                         Riket
        Andel                       Andel             
        av tot     Andel    Andel   av tot    Andel    Andel
        befolkn.   män      kvinnor befolkn.  män      kvinnor
0-4     5,9        51,3     48,7    5,8       51,4     48,6
5-9     6,0        51,4     48,6    5,7       51,0     49,0
10-14   6,8        51,0     49,0    6,4       51,2     48,8
15-19   7,3        51,6     48,4    6,8       51,2     48,8
20-24   7,2        53,7     46,3    7,2       51,2     48,8
25-34   13,8       52,4     47,6    13,5      51,1     48,9
35-54   26,9       51,5     48,5    26,2      50,9     49,1
55-     26,1       47,2     52,8    28,3      45,0     55,0
1990
0-4     6,4        51,3     48,7    6,3       51,3     48,7
5-9     5,9        51,1     48,9    5,7       51,3     48,7
10-14   6,1        51,7     48,3    5,9       51,2     48,8
15-19   7,0        51,3     48,7    6,6       51,2     48,8
20-24   7,3        54,1     45,9    7,2       51,4     48,6
25-34   13,5       52,5     47,5    13,7      51,3     48,7
35-54   27,3       51,8     48,2    26,8      50,9     49,1
55-     26,5       46,9     53,1    27,8      44,8     55,2

 

Av ovanstående tabell kan utläsas att NLP har en något högre andel personer i de stora mjölkdrickaråldrarna än riket och dessutom en något högre andel män. Även inom de närmaste fem åren kommer NLP att ligga bättre till i det avseendet än riksgenomsnittet. Åldersgruppen där man dricker mest mjölk dvs 10-14 år kommer fram till år 2000 att öka med ca 6 procent i NLP, då har riket dock en något kraftigare ökning, ca 8 procent.

Befolkningscentra i Norrbotten

Norrbotten är ett mycket stort län med stora glesbefolkade områden. Det finns nio församlingar med en befolkning som överstiger 10 000 invånare. Dessa är; Gällivare KBFD i Gällivare kommun, Jukkasjärvi i Kiruna kommun, Luleå domkyrkoförsamling i Luleå kommun, Nederkalix i Kalix kommun, Nederluleå i Luleå kommun, Piteå KBFD i Piteå kommun, Piteå stadsförsamling i Piteå kommun, Örnäset i Luleå kommun, Överluleå i Luleå kommun.

Försäljning uppdelat på detaljhandel och storhushåll

I NLP, liksom i riket som helhet, har försäljningen av dryckesmjölk gått bättre på storhushållssektorn än inom detaljhandeln till och med 1989. För år 1990 har det vänt, NLP hade till och med augusti en utvecklingstakt som låg hela tre procentenheter högre på detaljhandeln än på storhushållen.

Se nedanstående tabell.

 

Korrigerat index för dryckesmjölk totalt. Föregående år =100.
      1986          1987          1988         1989
      DH     SH     DH     SH     DH     SH    DH     SH
NLP   96,7   97,5   95,5   96,6   98,4   100,0 97,0   97,2
Riket 97,4   98,6   96,8   96,9   99,0   99,6  99,3   100,5

 

Mjölkinvägning och mjölkleverantörer - förändring 1986-1989

Mjölkinvägningen har minskat under varje år från 1986 till 1988 både i NLP och i riket som helhet. Jämför man året 1989 med 1988 var minskningstakten för mjölkinvägningen mycket marginell i NLP medan den istället ökade i riket. Se

 n

edanstående tabell.
            NLP           Riket
            förändr       förändr
Invägning   Ton     i %   Ton         i %
1986        79628   -     3422716     -
1987        78594   -1,3  3370138     -1,5
1988        77832   -1,0  3355478     -0,4
1989        77659   -0,2  3419781     +1,9

 

 

Medelinvägning per leverantör och år i kg:
            NLP             Riket
1986        96285           107904  
1987        102469   +6,4   112680   +4,4
1988        107801   +5,2   118715   +5,4
1989        113206   +5,0   128462   +8,2

 

Medelinvägningen per leverantör ligger i NLP ungefär 10 procent under riksgenomsnittet.

Antalet mjölkleverantörer minskar stadigt. Mellan åren 1987 och 1986 och 1988 och 1987 låg minskningstakten i NLP något över riksgenomsnittet. Under 1989 jämfört med 1988 var NLP's minskningstakt kraftig men inte fullt så kraftig som i riket. Se tabellen nedan.

 

Antalet mjölkleverantörer och förändring i procent 1986-1989 i NLP och riket.
         NLP                 Riket
1986     844       -         32151     -
1987     783       -7,2      30300     -5,8
1988     731       -6,6      28679     -5,3
1989     660       -9,7      25336     -10,7

 

Källor: Hela materialet är hämtat från SMR:s mejeristatistik.