VäxtEko


Tidskrift/serie: Faktablad om växtskydd. Trädgård
Utgivare: SLU, Konsulentavd./växtskydd (numera: SLU Info/Växter)
Redaktör: Pettersson M.L.
Utgivningsår: 1985
Nr/avsnitt: 115 T
Författare: Pettersson M.L.
Adress: SLU, Konsulentavd./växtskydd, Box 7044, 750 07 Uppsala
Ingår i...:
Titel: Falska spinnkvalster
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Falska spinnkvalster upptäcktes först i början av 1980-talet i Sverige, men djuren har sannolikt funnits här långt tillbaka utan att ha observerats. De skador som de orsakar kan lätt förväxlas med skador orsakade av andra djur eller icke parasitära faktorer. Falska spinnkvalster tillhör fam. Tenuipalpidae, som innefattar 15 släkten med drygt 120 arter.

I Sverige har dessa kvalster endast påträffats på prydnadsväxter inomhus, men i t ex USA orsakar Brevipalpus obovatus allvarlig skada på liguster och citrus

I vårt land har hittills två arter påträffats, Brevipalpus obovatus och B. oncidii.

Skadebild

Skadebilden varierar beroende på vilken växt som angripits. B. oncidii, som endast angriper orchideer, ger upphov till bruna, insjunkna fläckar, som flyter samman till större partier. B. obovatus kan angripa ett flertal växtslag t ex Aeschynanthus, Anthurium, Azalea, Begonia, Cactaceae, Campanula, Chrysanthemum, Euphorbia, Ficus, Fuchsia, Gerbera, Hedera, Hibiskus, Hoya, Kalanchoe, Oxalis, Primula, Streptocarpus, tulpan.

Fig. 2. Angrepp av falska spinnkvalster på Streptocarpus.

Fig. 3. Brevipalpus obovatus kan angripa många olika växtslag.

Angrepp av B. obovatus är särskilt vanligt förekommande på kaktusväxter, som får en korkaktig beläggning sk korksjuka. Korksjuka, som är en välbekant företeelse då det gäller kaktusar, kan orsakas av ogynnsamma odlingsbetingelser såsom för hög luftfuktighet, för höga näringsvärden i jorden m m förutom angrepp av trips och kvalster. För arter inom kaktusfamiljen, som har phyllocladier (bladlikt avdelade grenar), t ex november- och julkaktus uppstår delvis en annan skadebild. Phyllocladierna ramlar av trots att de inte behöver se särskilt skadade ut. Ofta bildas även korksjuka främst i kanterna på phyllocladierna. Vad gäller andra växtslag uppvisar angripna blad bruna, insjunkna fläckar. Bladen kan även få en matt färgton och torkar så småningom. Falska spinnkvalster bildar ingen spinnvävnad på angripna växtdelar.

Fig. 1. Korksjuka på jordgubbskaktus orsakad av falsk spinnkvalster.

Fig. 4. De bladlikt avdelade grenarna ramlar av plantan p g a angrepp av falska spinnkvalster.

Biologi (Brevipalpus obovatus)

Dessa kvalster är hälften så stora som vanliga spinnkvalster, en fullvuxen hona är ungefär 0,26-0,27 mm lång. Djuren är mindre rörliga och har en plattare kropp i förhållande till vanliga spinnkvalster. Kroppen är bredast i den främre delen. Vuxna individer varierar i färg från ljust orange till mörkt röda med mer eller mindre stora fält med mörk pigmentering. Äggen är ovala och har orangeröd färg. En hona kan maximalt lägga 60 ägg, men antalet är helt beroende av temperatur och fuktighet. Den fortsatta utvecklingen utgörs av ett larvstadium och två nymfstadier. I dessa stadier är djuren orangeröda i färgen och får mörka fält på ovansidan av kroppen så snart de börjar ta in föda.

I växthus kan djuren utvecklas året runt och alla stadier kan påträffas vid en och samma tidpunkt. Förökningen sker främst på partenogenetisk väg d v s utan befruktning. Hanar påträffas sällan.

Motåtgärder

Om någon växt uppvisar minsta tecken på korkaktig beläggning bör den undersökas med lupp, så att eventuella djur (falska spinnkvalster eller dvärgkvalster) upptäcks på ett tidigt stadium. Starkt angripna plantor kastas.

Falska spinnkvalster är svårbekämpade, de är i detta avseende jämförbara med dvärgkvalster.

Angripna plantor behandlas noggrannt med endosulfan (klass 1L) eller spinnmedlet dikofol (klass 2). I förebyggande syfte kan någon behandling utföras med ovan nämnda medel eller med aldicarb (Temik, klass 1LX). Flertalet organiska fosfor föreningar utom diazinon har visat sig vara ineffektiva. Efter att man avslutat en kultur, som varit angripen av falska spinnkvalster bör växthusväggar, bord och inredning desinficeras med t ex endosulfan.

Krukväxter i hemmet bör kastas omedelbart efter att angrepp konstaterats. Om man vill rädda någon kär växt bör man spara en så liten del som möjligt. Den sparade delen behandlas med dikofol (Kelthane, Mota-Kvalster) eller 5 % såpsprit. Behandling med såpsprit bör upprepas 3-4 gånger med ca 1 veckas mellanrum (kan ge skador på känsliga växter). Såpsprit finns att köpa på apotek.

Litteratur

Jeppson, L. R., Keifer, H. H., Baker, E. W., 1975. Mites Injurious to Economic Plants University of California Press.

Morishita, F. S., 1954. Biology and Control of Brevipalpus inornatus (Banks). Journal of Economic Entomology 47 (3), 449- 456.

Pettersson, M-L., 1982. Bladfall hos Schlumbergera sp orsakat av Brevipalpus obovatus Donnadieu, Växtskyddsnotiser 45 (5), 170-172.

Ämnesord: Kvalster, prydnadsväxter.

Illustrationer: Berggren K.F.