VäxtEko


Tidskrift/serie: Faktablad om växtskydd. Trädgård
Utgivare: SLU Info/Växter
Redaktör: Pettersson M.L.
Utgivningsår: 1991
Nr/avsnitt: 94 T
Författare: Nehlin G.
Adress: SLU, Inst. för växt- och skogsskydd, Box 7044, 750 07 Uppsala
Ingår i...:
Titel: Kålmal
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Kålmalens larver angriper korsblomstriga växter, t.ex. olika sorter kål, kålrot, rättika, rova och pepparrot. Oftast förekommer de i litet antal, men vissa år uppträder de i stor mängd och kan då orsaka betydande skador.

Skadebild

De nykläckta larverna lever först inuti bladen. Efter den första hudömsningen kryper de ut ur bladet och börjar gnaga på undersidan av bladen. Det yttersta cellagret på bladens ovansida lämnas kvar som en genomskinlig hinna - s.k. fönstergnag bildas. Fönstergnag gör att bladen på avstånd ser silverskimrande ut. Som äldre gnager larven hål igenom bladen och vid starka angrepp lämnas bara de grövre bladnerverna kvar. På blomkål kan även gnagskador i huvudet förekomma.

Broccoli med skador av kålmalens larver.

Biologi

Kålmalen, Plutella xylostella är en liten, oansenlig fjäril som kläcks på försommaren. Vingarna är brungrå med ett vågformat, ljusgult band längs bakkanten. När vingarna läggs ihop bildas en karaktäristisk rombmönstrad linje över ryggen som gör att det är lätt att känna igen fjärilen. Vingarnas spännvidd är ca 16 mm, själva kroppen är 7- 8 mm lång. Fjärilen är ganska ljusskygg, om dagarna håller den till nere i bestånden.

Äggläggningen sker i skymningen då fjärilen har sin aktiva period. Äggen läggs på undersidan av bladen och på bladskaften. De är mycket små, 0,3-0,5 mm, vitgula och läggs ett och ett eller i små grupper. Honan lägger ca 70-200 stycken ägg, som kläcks efter en vecka. Larverna är till en början grågula med svart huvud, men i takt med att de växer förändras de till att bli gräsgröna med gult huvud. Kroppslängden varierar mellan sju och tio mm. De sista bakfötterna pekar rakt ut som en gaffel på de äldre larverna. Om larverna blir störda eller skrämda spinner de en tråd och släpper sig ner mot marken. De lever som larver i 3-4 veckor innan de förpuppas.

Larven spinner en gles kokong på värdväxten eller i jorden i vilken den förpuppas. Efter ca två veckor kommer den nya malen ut. Den sista generationens puppa övervintrar, men man har även funnit ägg och fullbildade fjärilar som överlevt vintern. I södra Sverige får man räkna med minst två generationer, den första i maj - juni, den andra i juli - augusti.

Kålmalen lever bara på korsblomstriga växter, dit bl. a. olika sorters kål, rybs och raps hör. Man tror att innehållet av senapsoljor i dessa växter verkar attraherande på insekten, både när det gäller att äta dem och när det gäller äggläggningen. Olika kålsorter kan vara mer eller mindre mottagliga för larvernas angrepp. Sorter med en tät cellstruktur i bladen uppvisar oftast mindre angrepp.

Kålmalens larv på ett blad med flera hål och ett s.k. fönstergnag.

Fullbildad kålmal.

Åtgärder

Normalt förekommer kålmalen i ett så litet antal att den inte behöver bekämpas, men vissa år är bekämpning nödvändig framförallt i köksväxtodlingar.

I mindre odlingar är täckning med fibermaterial en mycket bra förebyggande metod. Det skyddar även mot många andra av kålens skadegörare.

Biologisk bekämpning med Bacillus thuringiensis, handelsnamn Delfin, har mycket god effekt mot just kålmal. Det är viktigt att medlet sprutas ut på bladundersidorna eftersom larverna oftast sitter där. Medlet måste ätas upp av dessa för att ha någon effekt. Det har störst effekt mot mycket unga larver och man beräknar att det är verksamt 4-10 dagar efter besprutning. Vid användning på kålväxter kan tillsats av vätningsmedel, t.ex. Extravon, behövas. Rekommenderad dos av delfin är 1 kg/ha, karenstid 7 dagar.

Kemisk bekämpning

Även vid kemisk bekämpning är det viktigt att preparatet når undersidan på bladen. Man bör också försöka bekämpa vid ett så tidigt utvecklingsstadium som möjligt eftersom larverna är känsligast då.

I fritidsodlingar finns endast ett preparat att tillgå: Pyrsol emulsion (ingen karenstid).

Följande preparat kan användas i yrkesodlingar: Baytroid 050 EC (karenstid 10 dagar), Cymbush DG (karenstid 21 dagar), Decis (karenstid 14 dagar), Phosdrin (karenstid 4 dagar), Pyrsol emulsion (ingen karenstid) och Sumithion NA 50 E (karenstid 14 dagar).

Litteratur

Crüger, G. 1983. Pflanzenschutz im Gemüsebau. Stuttgart.

Kemiska bekämpningsmedel för jordbruk, skogsbruk och trädgård. 1990. LTs förlag. Produktblad Sandoz.

Tullgren, A. 1929. Kulturväxterna och djurvärlden. Stockholm.

Ämnesord: kålmal, Plutella xylostella, kålväxter, åtgärder.

Illustrationer: Karl-Fredrik Berggren