VäxtEko


Tidskrift/serie: Examensarbete inom lantmästarprogrammet - Sveriges lantbruksuniversitet
Utgivare: SLU, Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi
Utgivningsår: 1999
Nr/avsnitt: 29
Författare: Hansson S.
Titel: Radmyllning av handelsgödsel samt bäddsättning i potatisodling
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Radmyllning av handelsgödsel samt bäddsättning i potatisodling

Band fertilizing and bed planting in potatogrowing

Stefan Hansson

Sammanfattning

Examensarbetet bygger på fältförsök i potatis som utförts åt Solanum i Kävlinge. Arbetet har som syfte att jämföra några olika maskinsystem, samt ta reda på effekterna vad avser avkastning och kvalité. Försöken omfattas av ett gödslingsförsök samt ett försök med bäddsättning.

Försök 1: Radmyllning eller bredspridning av handelsgödsel, omfattas av 2 försöksled.

Försöket avser att mäta och jämföra effekterna av radmyllad konstgödsel, då främst avseende skörd och kvalité.

Försöksled A: Radmyllning av NPK utföres i samband med sättning.

Försöksled B: Bredspridning av NPK före sättning.

Resultaten för led A, radgödslat visar en ökad skörd och större andel stor knölar även vid en lägre gödselgiva.

Försök 2: Bäddsättning eller konventionellt, omfattas av 3 försöksled. Avsikten är främst att jämföra effekterna av en hel bädd, omfattande 2 rader med olika radavstånd jämfört med konventionella kupkammar.

Försöksled A: Bädd 650 mm radavstånd mellan raderna i bädden.

Försöksled B: Konventionella kupkammar med 750 mm radavstånd.

Försöksled C: Bädd 750 mm radavstånd mellan raderna i bädden.

Resultatet i de olika systemen med bädd gav ingen merskörd jämfört med konventionella kupkammar. Möjligen kan väderleken under försöksåret delvis ha påverkat resultatet.

Summary

The purpose of this work is comparing different machine systems for potato growing and also finding their effects on yield and tuber quality. The field trials included fertilising and bed planting.

In trial no. 1, drilled band fertilising was compared with broadcasting, regarding its effects on yield and tuber quality.

The result was that drilled band fertilising improved crop yield as well as the amount of big potatoes.

In trial no.2, two kinds of bed planting were compared with planting in conventional ridges. The purpose of this trial was to study the differences in crop yield and tuber quality. The bed systems did not yield more than the conventional ridge system. A possible reason for this result could be the unusually cold and rainy weather in the past season.

Innehållsförteckning

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Detta arbete omfattar 5 universitetspoäng och ligger inom ramen för Lantmästarprogrammet. Arbetet bygger på fältförsök i samarbete med Sjunne Paulsson på Solanum i Kävlinge. Anledningen till att jag valt detta ämne i mitt examensarbete är dels mitt eget intresse för åtgärder för en kostnadseffektivare potatisodling, samt Solanums förslag till fältförsök.

Inom svensk potatisodling idag utförs väldigt lite forskning och försök, därför tycker jag det förefaller intressant att testa nya maskinkoncept inom området. Sveriges potatisodlare verkar vara något oorganiserade och många odlare står utanför de organisationer som finns. Detta medför mindre ekonomiska resurser för forskning och försök, vilket leder till en något hämmad utveckling inom området.

En ökad konkurrens från Europa innebär att vi måste pressa kostnaderna samt effektivisera maskinkedjan. Kvalitén är en viktig aspekt eftersom industrin ställer höga krav på potatisen, för att få den så ändamålsenlig som möjligt vid processning av råvaran.

Därför anser jag att alla möjligheter att kvalitetsstyra grödan under tillväxt i fält är en viktig åtgärd.

Växtnäringens placering i förhållande till växtens näringsupptag är viktig ur miljösynpunkt, eftersom bredspridning av konstgödsel kan orsaka växtnäringsförluster. En del gödsel kanske inte kommer växten till nytta på grund av potatisplantans begränsade förmåga att nå all näring. Detta kan orsaka urlakning med negativ miljöpåverkan som följd.

De officiella försök som tidigare gjorts med radmyllning av konstgödsel i svensk potatisodling börjar bli något ålderstigna och nya intressanta maskinkoncept har tillkommit. Därför tycker jag det vore intressant att prova något av dessa i fältförsök.

Bäddsättning har fått ganska stor utbredning i England, därför anser jag att det kan vara intressant att utföra försök inom detta område, för att undersöka om det fungerar i svenskt klimat.

1.2 Syfte

Examensarbetets syfte är att presentera ovan nämnda fältförsök samt redovisa försöksresultaten. Utifrån detta värderas sedan fördelen med dessa metoder.

Följande frågeställningar avser att spegla syftet med mitt arbete.

1.2.1 Försök 1

Kan radmyllning av konstgödsel i matpotatis ge ett kostnadseffektivt koncept genom lägre gödselanvändning och ökad skörd?

Har effekterna av ovan nämnda system betydelse för kvalitén, storleksfördelning och priset på potatisen?

Är maskinkonceptet för radgödsling användbart till andra ändamål?

1.2.2 Försök 2

Är bäddodling ett system för svenskt klimat?

Är bäddodling positivt ekonomiskt sett?

Ger detta system några positiva kvalitetsegenskaper?

1.3 Avgränsningar

Den huvudsakliga innebörden i detta arbete är att presentera och redovisa resultaten från de försök jag fått i uppdrag att utföra av Solanum. En försöksplan styr uppläggen av fältförsöken och den har jag använt som avgränsning vad gäller försöksarbetet.

Fältförsöken har jag redovisat med en utförligare beskrivning av upplägg, utförande förutsättningar samt en presentation av försöksresultaten. Maskinsystemen som använts i försöken beskrivs för att ge en inblick i den tekniska delen.

Vädret har stor inverkan på försöksresultaten därför finns ett avsnitt för detta.

2 Beskrivning av de förutsättningar som är gemensamma för båda försöken

I detta avsnitt beskrivs den del av förutsättningarna som är gemensamt för de båda försöken. Eftersom båda försöken ligger på samma fält och variationerna inom fältet är ganska obetydliga samt bearbetning och markberedning innan sättning är den samma.

2.1 Förutsättningar och utförande

2.1.1 Geografiskt läge

Försöksfältet är beläget ca 4 km öster om Flyinge hos lantbrukare Håkan Olsson Stanneborg, Hammarlunda. Fältet ligger på en svag södersluttning i ett ganska varmt och drivande område.

2.1.2 Jordart

Jordarten i försöksfältet är måttligt mullhaltig lerig sandig morän, med något varierande stenförekomst där norra delarna av fältet är ganska stenbemängda.

2.1.3 Uppgifter från markkartering

Dessa uppgifter är ett genomsnitt för fältet, vilket jag anser vara tillräckligt.

Fosforklass: P-AL IV

Kaliumklass: K-AL II

Magnesium: 7 Ph-värde: 6,3

2.1.4 Potatisens användningsområde

Potatisen i försöket är avsedda för pommes frites -industrin, där en stor potatis eftersträvas. Kvalitén på potatisen är viktig eftersom betalningssystemet är avhängigt en hög utnyttjandegrad på potatisen.

2.1.5 Kontrakt och betalningssystem i odlingen

Eftersom kvalitén i denna odling styrs efter Solanums kvalitetsbestämmelser, beskrivs prissättningssystemet i korthet i detta avsnitt.

Odlingen betalas efter Solanums vita industrikontrakt.

Utdrag ur §5 pris, Solanums vita industrikontrakt för odlingsåret 1998

1. För potatis över 50 mm betalar Solanum ett grundpris som grundar sig på medelskörden på all potatis över 30 mm odlade enligt detta Solanumkontrakt. Grundpriset för potatis över 50 mm är vid en medelskördav 42 ton/ha 100,5 öre/kg. För varje ton lägre medelskörd utgår ett tilläg om 3,0 öre/kg för potatis över 50 mm. För varje ton högre medelskörd utgår ett avdrag om 3,0 öre/kg för potatis över 50 mm.

2. För potatis i fraktionen 40-50 mm betalar Solanum 65% av grundpriset. För potatis i fraktionen 30-40 mm betalar Solanum 30% av grundpriset.

I övrigt finns ett avdragssystem som jag inte går närmre in på.

För leveranser med en specifik vikt under 1.078 utgår avdrag enligt en avdragstabell. (Solanum industrikontrakt 1998)

2.1.6 Potatissort/utsäde

Fambo, gulköttig "Bintjetyp"

Utsäde klass: A Storlek: 30-45 mm

2.1.7 PIantavstånd och sättdjup

Genomsnittligt plantavstånd i försöken var ca 400 mm.

Sättdjupet mätt vid utjämnad kup mättes till 50 mm under markytan.

2.1.8 Bearbetningssystem

Dessa beskrivs i avsnittet Beskrivning av maskinsystemen på sidan 10.

2.1.9 Bladmögelbekämpning

Hela fältet är behandlat samtidigt, varmed inga variationer mellan försöksparcellerna förekommer.

Här följer bekämpningen enligt gårdens sprutjournal
Datum Preparat Dos, liter/hektar
1998-06-24 Shirlan

0,3

1998-07-04 Ridomil 2,5
1998-07-13 Shirlan 0,3
1998-07-21 Shirlan 0,3
1998-08-06 Shirlan 0,3
1998-08-15 Shirlan 0,3
1998-08-28 Shirlan 0,3

2.1.10 Förfrukt

Höstråg

2.1.11 Växtföljd

En femårig växtföljd enligt följande: Potatis, vårkorn, höstraps, höstråg samt sockerbetor.

2.1.12 Ogräsförekomst

I detta område är ogrästrycket ganska högt, men detta förefaller inte vara något stort problem vid ogräsbekämpning.

2.1.13 Ogräsbekämpning

Ogräsbekämpning enligt sprutjournalen.

Innan uppkomst:

1998-06-01 Sprutat med 0,31/ha Sencor + 4 l/ha Boxer

2.1.14 Bevattning

Eftersom 1998 var mycket nederbördsrik, var behovet av bevattning mindre än i vanliga fall.

2.1.15 Utplacering av försöksparceller

Bestämning och utplacering av försöksparceller utfördes slumpvis vid skördetillfället. Vid detta tillfälle tog jag hänsyn till de variationer som kan förekomma i olika delar av fältet. För att få erhålla så representativa försök som möjligt diskuterade jag parcellernas placering med försöksvärden Håkan Olsson.

Försöksparcellerna placerades parvis så nära intill varandra som möjligt, allt för att erhålla likartade förhållanden.

Vid utplacering av försöksparceller tog jag hänsyn till körspåren i fältet. Det förekommer inga försöksparceller i dessa och inte heller i raderna intill. Detta främst för att undvika skador i form av försämrad skörd, packad jord, rötor samt kvalitetsskador som kan uppstå i körspåren. Hänsyn togs även till överlappningszoner för centrifugalspridare och eventuella skillnader som kan förekomma mellan bevattningsdrag samt stenförekomst.

3 Väderleken

För att kunna diskutera försöksresultaten i dessa fältförsök krävs väderstatistik, eftersom vädret har stor betydelse för grödans utveckling och tillväxt. År 1998 var ett nederbördsrikt år, samtidigt som temperaturen under sommarmånaderna var lägre än normalt.

För att få fram tillförlitlig väderdata har uppgifter från Danisco Sugars väderstation på Örtofta sockerbruk använts. Denna väderstation ligger geografiskt bra till, eftersom klimatet är ganska lika på Örtofta sockerbruk och försöksfältet. Avståndet mellan Örtofta sockerbruk och försöksfältet är ca 15 km, och för övrigt den närmsta väderstationen i trakten. All väderstatistik kommer från Danisco Sugar AB, jordbruksteknik i Arlöv.

3.1 Nederbörd

I figur 1 och tabell 1 visas månadsgenomsnittliga nederbörden på Örtofta sockerbruk, 1998 jämfört med ett genomsnitt från perioden 1978-1997. Resultaten visar en större nederbördsmängd under sommarmånaderna, än normalt vilket speglas enligt följande: juni 23 mm, juli 26 mm samt augusti 19 mm över det normala.

Tabell 1 visar nederbörden i mm/månad där 1998 jämförs med genomsnittet för 1978-1997. Figur 1 visar samma siffror i diagramform för att lättare kunna jämföra 1998 med genomsnitten för 1978-1997.

Tabell 1. Nederbörd i mm, under 1998 jämfört period. 1978-1997.
Månad 1998 Normal
Jan 58 54
Febr 63 31
Mars 74 47
April 65 34
Maj 23 37
Juni 81 58
Juli 90 64
Aug 83 64
Sept 67 70
Okt 145 67
Nov 37 69
Dec 58 67

3.2 Temperatur

I tabell 2 samt figur 2 visas månadsmedeltemperaturen på Örtofta sockerbruk. Under 1998, jämfört med perioden 1978-1997.

Den uppmätta temperaturen under perioden juni-augusti påvisar en kallare sommar än genomsnittet. Skillnaden i temperatur under denna period visas enligt följande: juni 0,6°C, juli 1,9°C samt augusti 1,9°C lägre än genomsnittet.

Tabell 2 visar en jämförelse mellan temperaturen 1998 och medelmånadstemperaturen under perioden 1978-1997.

Figur 2 visar samma parametrar i form av ett stapeldiagram.

Tabell 2. Medelmånadstemperaturen i °C, under 1998 jämfört period. 1978-1997.
Månad 1998 Normal
Jan 1.9 -0.7
Febr 4 -0,8
Mars 2,3 2.2
April 6,7 6,1
Maj 12,5 11.6
Juni 14,4 15
Juli 15 16.9
Aug 14.9 16.8
Sept 13,5 12,5
Okt 8.9 8,6
Nov 1,2 4,2
Dec 0 1

3.3 Sammanfattning om vädret under försöksperioden

1998 års väder var ganska extremt vad gäller den kalla och nederbördsrika sommaren. Detta kan ha påverkat försöksresultaten vilket diskuteras vidare i avsnittet diskussion.

4 Beskrivning av maskinsystemen

I avsnittet beskrivs maskinkedjan som används i samtliga försök..

4.1 Maskinsystem samt åtgärder före sättning

Fältet är stubbearbetat på hösten samt vårplöjt. Efter plöjning djupharvades fältet ca 25 cm djupt med efterföljande stenplockning, sedan djupharvades fältet ännu en gång.

Förkupning utfördes med en förkup med 3 st Rekkie kupbillar samt markörer vilken kupar upp 3 färdiga kupor.

Stensträngläggning sker därefter med en Kverneland 4210 stensträngläggare. Denna maskin är försedd med 5 st stjärnvalsar samt en matta med en ljusöppning på 32 mm. Maskinen är utrustad med sorteringssystem för storsten, där sten med en diameter över ca 200 mm samlas upp och tömmes i samband med vändning. Resterande sten läggs ner i botten på kuprännorna med hjälp av en tvärelevator. Genomsnittligt djup i de färdiga bäddarna är 240 mm.

4.2 Spårvidder och radavstånd

Avstånd mellan kupplogarna på förkupen dvs. en sättbädd: 1600 mm

Radavstånd: 750/850 mm

Spårvidd: 1600 mm

Anledningen till systemet är främst att mer utrymme erhålls i spåren.

Systemet illustreras i figur 3.

Avståndet mellan körspåren i fältet år 20 meter. 20 meters spruta och konstgödselspridare används på gården.

Figur 3. Radavstånd och spårvidd illustreras, för att visa det något större utrymmet i körspåren.

4.3 Potatissättare

I försöket användes en konventionell 2-radig Kverneland UN 3000 potatissättare, avsedd för trepunktslyften. Maskinen är utrustad med 1000 kg behållare för utsädet samt försedd med fasta sättskär.

Kupbillen är försedd med stenutlösning samt är av den stora modellen med långsträckta kupblad.

4.4 Gödselaggregat

Kverneland/Accord Pneumatic DF 1

Systemet består huvudsakligen av en frontmonterad gödseltank, ett markdrivet utmatningssystem samt ett pneumatiskt fördelar och transportsystem för konstgödsel. Systemet är avsett för prillad eller granulerad konstgödsel. I försöken används granulerad NPK 11-5-18 mikro.

Figur 4. Bilden visar aggregatet monterat på traktorn (eget foto)

4.4.1 Beskrivning av systemet

Ett cellhjulsutmatningssystem matar ut konstgödseln. Utmatningssystemet drivs med hjälp av ett hjul (se fig. 4, framför traktorns framhjul). Utmatningen startar då detta hjul fälls ner, vilket sker via en hydraulkolv som manövreras med traktorns yttre hydraulik.

Konstgödseln matas ut i ett fördelarrör där gödseln blåses vidare med en fläkt. Fläkten drivs hydrauliskt via en kraftuttagsdriven hydraulpump.

Konstgödseln blåses bak till sättaren via en 110 mm böjlig plastslang. På sättaren sitter sedan en fördelare, som fördelar gödseln till 8 st 40 mm plastslangar. Gödseln fördelas sedan i fyra gödselbillar, två billar per potatisrad.

Gödselbillarna är placerade ca 450 mm bakom sättbillen. Figur 5 avser att illustrera principen för Accord pneumatic systemet.

Figur 5. Accord pneumatic systemet. (Accord)

4.5 Konstgödselspridare

I försök 1 led B används en Amazone ZAU 1801 centrifugalspridare, utrustad med 20 meters spridartallrikar. Denna maskin används även för övergödsling.

4.6 Bevattning

Fältet har bevattnats med en RMW 100-400 maskin med konventionell storspridare. Effektiv spridningsbredd 80 meter, genomsnittlig giva 25 mm.

5 Försök 1, jämförelse mellan radmyllning och bredspridning av konstgödsel

5.1 Försöksplan

Försöket består av ett fältförsök i två led och 8 upprepningar.

Led A. Radgödslat

Led B. Bredgödslat

Försöket avser att jämföra radmyllning och bredspridning av konstgödsel i potatis avsedda för pommes frites -industrin. Detta för att jämföra effekterna av myllad konstgödsel.

5.2 Förutsättningar och utförande

5.2.1 Sättning

Försöket sattes den 15 maj 1998

5.3 Led A. radgödslat

5.3.1 Gödsling

Före sättning, bredspridning av 300 kg Kalimagnesia.

I samband med sättning radmyllades 900 kg/ha NPK 11-5-18 mikro. Gödseln placeras i en rad på vardera sida om sättknölen. Avståndet i sidled till sättknölen är 60 mm samt placering i höjdled är i förhållande till knölen omedelbart i underkant. Detta illustreras i figur 6.

Figur 6 visar konstgödselns placering i förhållande till sättknölen.

Övergödsling i utvecklingsstadium 40 den 25 juni 1998 med 175 kg/ha N34, i samband med slutkupning.

Tabell 3 visar gödslingen, totala gödselgivan, tillförseln av varje gödselslag, samt den totala givan av varje växtnäringsämne.

Tabell 3. Gödsling kg/ha, led A radgödslat
Gödselslag Total mängd N P K Mg
Kalimagnesia 300 0 0 74,7 18
NPK 11-5-18 Mg 900 99 45 162 10,8
N 34 175 60 0 0 0
Summa 159 45 236,7 28,8

5.3.2 Skörd

Blastdödning utfördes den 5 september 1998 Skördedatum för försök 1 var den 22 september 1998

5.4 Led B. bredgödslat

5.4.1 Gödsling

Innan fältet kupades upp och stenstränglades bredgödslades fältet med 300 kg/ha Kalimagnesia samt 1000 kg/ha 11-5-18 mikro.

Övergödsling i stadium 40 den 25 juni 1998 med 175 kg/ha N34.

Tabell 4 illustrerar gödslingen, totala gödselgivan, tillförseln av varje gödselslag, samt den totala givan av varje växtnäringsämne.

Tabell 4. Gödsling kg/ha, led B bredgödslat
Gödselslag Total mängd N P K Mg
Kalimagnesia 300 0 0 74,7 18
NPK 11-5-18 Mg 1000 110 50 180 12
N34 175 60 0 0 0
Summa 170 50 254,7 30

5.4.2 Skörd

Blastdödning utfördes den 5 september 1998

Skördedatum för försök 1 var den 22 september 1998

5.5 Tillvägagångssätt vid skörd

I avsnittet beskrivs tillvägagångssättet vid skörden av försöksparcellerna. Vid skörd av försöksparcellerna skördades 10 plantor/parcell, där sträckan som skördats mättes upp. Den skördade potatisen placerades i säckar som sedan lämnades till Solanums laboratorium för analys. Vid skörd användes en vanlig grävgrep.

6 Resultat försök 1

I avsnittet redovisas analysresultaten från försök 1.

Följande analysresultat kommer från Solanum i Kävlinge och deras laboratorium.

I tabell 5 och 6 redovisas smutsvikt d.v.s. vikt otvättat, ren vikt, sträcka som grävts per parcell samt skörden i kg/meter.

Tabell 7 avser att jämföra skörd/meter i de båda försöken samt visa skillnaden i skörd/meter mellan de olika försöken.

6.1 Skörderesultat

Tabell 5. Led A. Radgödslat
Försöksled Smuts vikt, kg Ren vikt, kg Sträcka, m kg/m
1A 18,7 18 4,1 4,39
2A 22,2 20,8 4,35 4,78
3A 19,9 18,8 4,1 4,59
4A 19 18,6 3,85 4,83
SA 18,2 17,4 3,9 4,46
6A 19,5 18,7 4,1 4,56
7A 15,5 14,7 3,8 3,86
8A 22 20,9 3,85 5,43

Tabell 6. Led B. Bredgödslat
Försöksled Smuts vikt, kg Ren vikt. kg Sträcka, m kg/m
1B 15,4 14,5 3,9 3,71
2B 17,7 16,9 3,7 4,57
3B 16,3 15,6 3,6 4,33
4B 19,3 18,6 4,35 4,27
5B 18,5 17,6 3,85 4,57
6B 17,1 16,4 4 4,1
7B 17,2 16,3 3,85 4,23
8B 12,4 11,8 3,85 3,06

Tabell 7. Jämförelse mellan led A och led B, skillnad i skörd kg/m
Försöksled A B Skillnad A, B
1 4,39 3,71 0,68
2 4,78 4,57 0,21
3 4,59 4,33 0,26
4 4,83 4,27 0,56
5 4,46 4,57 -0,11
6 4,56 4,1 0,46
7 3,86 4,23 -0,37
8 5,43 3,06 2,3

6.2 Skördeökning med radgödsling

Skörderesultaten påvisar en skördeökning av de radgödslade försöksleden, där 6 led av 8 visar en ökad skörd i de radgödslade leden. Led 5 och 7 visar ett negativt resultat som eventuellt kan förklaras av ett något grundare jordlager i den stenstränglagda sättbädden, vilket kan bero på större stenförekomst i jorden.

I genomsnitt ger radgödsling en skördeökning på 8,9%

Den troliga anledningen till den markanta skördeökningen i radgödslat i försöksled 8 kan vara att jorden är lättare i denna delen av fältet.

Skördeökningen visas i figur 7 nedan.

Figur 7. Skördeökning i kg/meter

6.3 Storleksfördelning

Utdrag ur kontraktet kan studeras närmre på sidan 5. Storlekar över 50 mm betalas högst och storlekar mellan 40-50 mm något sämre.

I tabell 8 redovisas storleksfördelningen i led A.

I tabell 9 redovisas storleksfördelningen i led B.

Tabell 8. Storleksfördelning led A, radgödslat
  Fraktioner i millimeter
Försöksled 30-40 40-50 50-60 > 60
  Kg Antal Kg Antal Kg Antal Kg Antal
1A 0,3 9 2,6 31 8 50 7,1 27
2A 0,2 5 1,6 22 5 34 14 52
3A 0,2 4 1,7 17 6 33 10,9 33
4A 0,4 11 2,8 31 7,6 47 7,8 28
5A 0,2 4 1,7 20 8,2 52 7,3 23
6A 0,4 10 2,5 30 5,1 31 10,7 39
7A 0,6 15 2,4 25 4,8 29 6,9 21
8A 0,1 3 2,2 26 8,1 49 10,5 34

Tabell 9. Storleksfördelning led B, bredgödslat
  Fraktioner i millimeter
Försöksled 30-40 40-50 50-60 > 60
  Kg Antal Kg Antal Kg Antal Ka Antal
1B 0,3 9 2,5 29 6,6 41 5,1 20
2B 0,1 5 2,2 26 5,7 36 8,9 32

3B

0,2 6 2 26 6,5 42 6,9 23
4B 0,2 5 1,4 17 5,8 33 11,2 37
5B 0,5 13 2,1 24 8 45 7 24
6B 0,2 6 2 23 4,8 29 9,4 29
7B 0,5 14 2,1 24 5,3 31 8,4 25
8B 0,2 5 1,9 24 3,4 21 6,3 21

Figur 8. Storleksfördelningen av kg knölar/meter med 50 mm diameter eller större.

6.4 Specifik vikt

Den specifika vikten har inte påverkats nämnvärt av radgödsling. Specifika vikten är ett kvotsystem som används för att mäta torrsubstanshalten i potatisen.

Tabell 10. Specifika vikten för båda leden
Radgödslat
Försöksled Specifik vikt
1A 1.095
2A 1.092
3A 1.097
4A 1.097
5A

1.095

6A 1.1
7A 1.1
8A 1.091

 
Bredgödslat
Försöksled Specifik vikt
1B 1.097
2B 1.097
3B 1.096
4B 1.097
5B 1.099
6B 1.099
7B 1.097
8B 1.092

6.5 Övriga iakttagelser

Under ca en veckas tid i slutet av juni syntes en färgskillnad i blasten i gödslingsförsöket. Blasten i den del av fältet som var bredgödslad skiljde sig markant från det radgödslade. Potatisen i den del som var bredgödslad hade ljusare blast och verkade vara något hämmad jämfört med blasten i den del som var radgödslat. Detta berodde på någon typ av näringsbrist, troligen kväve.

Rötterna i det radgödslade verkade möjligen vara mer koncentrerade till gödseln och inte så utspridda som i det bredgödslade.

7 Diskussion försök 1

Eftersom diskussionen om radmyllning av konstgödsel är allt vanligare förekommande i flertalet grödor anser jag att detta är ett viktigt område inom svensk växtodling. Få försök om radmyllning i potatis har utförts på senare. Det finns inte så mycket material att tillgå som är tillräckligt aktuellt inom detta område. Därför finner jag det intressant att testa nya maskinkoncept i fältförsök.

Resultaten i försöket visar en genomsnittlig skördeökning på omkring 8,9% vilket innebär vid en snittskörd på omkring 45 ton/ha med radmyllning motsvarar en skördeökning på omkring 3,6 ton/ha. Skördeökningen är intressant i alla potatisodlingar, och bör vara den samma i vanlig matpotatis och stärkelsepotatis.

Ur växtnäringssynpunkt är radgödsling bättre enligt försöket eftersom det i radgödslat led använts 11 kg mindre kväve/ha, men trots detta givet 8,9% högre skörd.

Urlakningen av växtnäring från fältet vid radgödsling bör bli lägre eftersom gödseln placeras inuti kupen till skillnad från bredgödsling då gödseln är spridd runt om i jorden och då kan sköljas bort mycket lättare vid regn och bevattning.

De större och jämnare knölarna som försöket visar vid radgödsling är positivt för denna specialkvalité men även i vanlig matpotatisodling då detta är en viktig aspekt för ett större ekonomiskt utbyte.

Anledningen till den markanta skördeökningen i radgödslat, led 8 kan bero på den lättare jorden i denna delen av fältet. Av detta kan man inte dra några slutsatser, men det kan kanske vara en fingervisning om att radmyllningseffekten är större på lättare jordar.

Hur den nederbördsrika och kalla sommaren påverkat resultatet är svårt att säga, men bevattning är trots allt inte lika effektivt som regn så kanske hade effekten av radgödsling blivit större ett torrår. Vid torka är plantans förmåga att ta upp näring som är fördelat i kupen som med bredgödsling sämre och då borde närheten till gödseln som är fallet i radgödslingen vara bättre för plantan.

Maskinkonceptet för radmyllning av konstgödsel fungerar bra i praktiken och har flera positiva aspekter.

En av fördelarna är att viktfördelningen på ekipaget jämnas ut mellan traktorns fram -och bakaxel, vilket ger ett stabilare ekipage med jämnare viktfördelning och därmed lägre jordpackning.

Påfyllningen av gödeselbehållaren är väl anpassad till fyllning med 600 kg storsäckar. Påfyllning av gödsel och utsäde sker i regel samtidigt. Tidsåtgången för påfyllning av gödsel är inte så stor på grund av att storsäckssystemet kan användas.

Placeringen av gödseln med detta system i förhållande till sättknölen sker med stor precision jämfört med system med frontmonterat myllningsaggregat med gödselbillar. Med det sistnämnda systemet arbetar myllningsaggregatet oberoende var sättarens bill befinner sig.

Detta kan ge stora variationer på placeringen av gödseln i förhållande till sättknölen vid exempelvis sidolut.

Systemet är användbart till andra ändamål än som myllningsaggregat för gödsel till potatis. Vid kompletteringsgödsling i samband med slutkupning kan systemet användas då med gödselbillarna monterade på kupen.

Systemet kan även kombineras med andra maskiner som exempelvis vid radmyllning av gödsel i samband med betsådd.

Kvernelands såplog och såharv använder samma enhet för utsäde resp. gödsel.

Gödselbehållaren är kanske i minsta laget i kombination med fyrradiga potatissättare men en större behållare finns för dessa maskiner.

8 Försök 2, jämförelse mellan bäddsättning och konventionell sättning

8.1 Försöksplan

Försöket består av ett fältförsök i tre led med 4 upprepningar i varje.

Försöket avser att jämföra två sorters bäddar med konventionella systemet med kupor, i potatis avsedda för pommes frites industrin.

Led A. Bädd 650 mm. Figur 9.

Led B. Konventionellt. Figur 10.

Led C. Bädd 750 mm. Figur 11.

I detta försöket användes samma maskinkoncept som i försök 1, men med vissa modifieringar av sättaren.

I led A modifierades sättbillen med hjälp av plåtvingar som fästes i billens innerkant för att erhålla det smalare sättavståndet på 650 mm.

Mittkupen fälldes upp och vinklades ut för att åstadkomma en plan yta ovanpå bädden.

Systemet används både i led A och C för att åstadkomma en jämn bädd.

8.2 Förutsättningar och utförande

Följande illustrationer avser att visa principen för de olika försöken.

Figur 9 visar led A bädd med 650 mm sättavstånd

Figur 10 visar led B konventionellt

Figur 11 visar led C bädd med 750 mm sättavstånd

8.2.1 Gödsling

I detta försök är gödslingen samma i alla leden. Före sättning, bredspridning av 300 kg Kalimagnesia.

I samband med sättning radmyllades 900 kg/ha NPK 11-5-18 mikro. Gödseln placeras i en rad på vardera sida om sättknölen. Avståndet i sidled till sättknölen är 60 mm samt placering i höjdled är i förhållande till knölen omedelbart i underkant.

Övergödsling i utvecklingsstadium 40 den 25 juni 1998 med 175 kg N34, i samband med slutkupning.

Tabell 11 visar gödslingen, totala gödselgivan, tillförseln av varje gödselslag, samt den totala givan av varje växtnäringsämne.

Tabell 11. Gödsling kg/ha, försök 2
Gödselslag Total mängd N P K Mg
Kalimagnesia 300 0 0 74,7 18
NPK 11-5-18 Mg 900 99 45 162 10,8
N 34 175 60 0 0 0
Summa 159 45 236,7 28,8

8.2.2 Sättning

Försöket sattes den 15 maj 1998.

8.2.3 Skörd

Blastdödning utfördes den 5 september 1998 Skördedatum för försök 2 var den 23 september 1998

8.3 Tillvägagångssätt vid skörd

Vid skörd av försöksparcellerna skördades 10 plantor/parcell, därefter skördades den andra raden i bädden. Sedan mättes den skördade sträckan upp. Den skördade potatisen placerades i säckar som sedan lämnades till Solanums laboratorium för analys. Vid skörd användes en vanlig grävgrep.

9 Resultat försök 2

I detta avsnitt redovisas analysresultaten från försök 2.

Följande analysresultat kommer från Solanum i Kävlinge och deras laboratorium.

I tabell 12, 13 samt 14 redovisas smutsvikt d.v.s. vikt otvättat, ren vikt, sträcka som grävts per parcell samt skörden i kg/meter.

9.1 Skörderesultat

Tabell 12. Led A bädd 650 mm
Försöksled Smuts vikt, kg Ren vikt, kg Sträcka, m Ren vikt kg/m
1A 35,2 33,8 3,53 9,57
2A 35,5 33,8 4,02 8,4
3A 38,6 36,7 3,88 7,99
4A 37,6 35,6 3,9 9,12

Tabell 13. Led B konventionellt
Försöksled Smuts vikt, kg Ren vikt, kg Sträcka, m Ren vikt kg/m
1B 44,2 42 3,81 11
2B 41,2 39,4 3,92 10,05
3B 40,6 39,2 4,53 8,65
4B 35 33 4 8,25

Tabell 14. Led C bädd 750 mm
Försöksled Smuts vikt, kg Ren vikt, kg Sträcka, m Ren vikt kg/m
1C 39,8 38,2 4,2 9,09
2C 35,8 33 4,12 8,68
3C 36,3 34,7 4,17 8,32
4C 36,8 35,4 4 8,85

9.2 Ingen ökad skörd med bäddsättning

Som figur 12 visar, blev skörden i de olika bäddarna något sämre än med konventionella kupor.

Figur 12. Skörd kg/meter i de olika försöken

9.3 Storleksfördelning

Utdrag ur kontraktet kan studeras närmre på sidan 5. Storlekar över 50 mm betalas högst och storlekar mellan 40-50 mm något sämre.

I tabell 15 redovisas storleksfördelningen i led A, bädd 650 mm.

I tabell 16 redovisas storleksfördelningen i led B, konventionellt.

I tabell 17 redovisas storleksfördelningen i led C, bädd 750 mm.

Figur 13 visar storleksfördelningen, och avser att ge en jämförbar bild av de olika leden.

Tabell 15. Storleksfördelning led A, bädd 650 mm
  Fraktioner i millimeter
Försöksled 30-40 40-50 50-60 > 60
  Kg Antal Kg Antal Kg Antal Kg Antal
1A 0,3 9 4,7 53 15,2 89 13,3 43
2A 0,3 10 3,4 40 11,8 68 18,3 58
3A 0,4 9 5 54 14,3 87 17 60
4A 0,4 9 7,2 79 13,4 80 14,6 50

Tabell 16. Storleksfördelning led B, konventionellt
  Fraktioner i millimeter
Försöksled 30-40 40-50 50-60 > 60
  Kg Antal Kg Antal Kg Antal Kg Antal
1B 0,2 8 5,8 64 16,4 102 19,6 72
2B 0,2 6 4 46 16 98 19,2 68
3B 0,6 12 5,6 58 15,4 88 17,8 56
4B 0,8 24 7,2 78 10 62 15 48

Tabell 17. Storleksfördelning led C, bädd 750 mm
  Fraktioner i millimeter
Försöksled 30-40 40-50 50-60 > 60
  Kg Antal Kg Antal Kg Antal Kg Antal
1C 0,2 6 2 23 9,3 55 26,7 90
2C 0,3 9 5,5 65 12,7 74 15,3 53
3C 0,4 12 3,2 37 11,9 69 19,2 62
4C 0,4 9 5,5 62 12,4 61 17,1 53

Figur 13. Storleksfördelningen av kg knölar/meter med 50 mm diameter eller större

9.4 Specifik vikt

Det blev ingen förändring av specifika vikten i leden som sattes i bädd, i förhållande till konventionella kupor

Tabell 18 visar specifika vikten för de olika leden.

Tabell 18. Specifika vikten för de olika leden.

Specifika vikten för:
Led A bädd 650 mm
Försöksled Specifik vikt
1A 1.097
2A 1.100
3A 1.101
4A 1.100

 
Led B konventionellt
Försöksled Specifik vikt
1B 1.091
2B 1.094
3B 1.098
4B 1.099

 
Led C bädd 750 mm
Försöksled Specifik vikt
1C 1.093
2C 1.097
3C 1.095
4C 1.097

9.5 Övriga iakttagelser

Vid avmognad syntes en skillnad i färg på blasten i de olika försöken. Blasten i den del av fältet med bäddar var grön lite längre och mognade av något senare.

Grönfärgningen graderades inte i laboratorieanalysen, men min egen bedömning var att grönfärgningen på potatisen i bäddarna var likvärdig med grönfärgningen i det konventionella.

10 Diskussion försök 2

Som visas i skörderesultaten gav inte bäddsättning någon merskörd, snarare tvärtom. Skörden i det konventionella ledet var bättre än båda leden med bäddar.

Möjligen kan den regniga och kalla somma vara en anledning till detta eftersom bäddarna förmodligen varit något kallare och blötare än de konventionella kuporna. Väderleken under säsongen kan studeras närmre i avsnittet väderleken på sidan 8.

Försök som tidigare gjorts inom området (Medd. Nr 29 A från Fabrikspotatiskomittén) visar heller inga skördeökningar med bäddsättning. Här publiceras försök med några olika typer av sättare i fabrikspotatis.

Bäddsättning används i ganska stor utsträckning i England men då används andra typer av sättare. För det mesta används s.k quad plantors där knölarna placeras i två rader i sick-sack med ibland bäddbredder upp till 1800 mm.

Även system med små bäddar då med en rad/bädd med quad planting systemet, radavståndet på denna typ av bädd brukar vara omkring 900 mm. (Standen Quad planting why&where, Standen engineering ltd)

Standen vill påstå att grönfärgningen minskar med bäddsättning eftersom bädden står emot erosion i form av regn och bevattning, samt att en bädd inte spricker upp på samma sätt som en konventionell kupkam gör när potatisen växer.

Tyvärr graderades inte grönfärgning i labbanalysen, men min bedömning när jag skördade försöken, var att den inte var högre på bäddarna än på de konventionellt satta. Det låg många stora knölar i området mellan radera i bädden.

Skörd med maskin av den del av fältet med bäddsystemet gick utan komplikationer trots den större mängd jord som förekommer här jämfört med i konventionellt. Samma körhastighet kunde hållas vid upptagning som i konventionellt.

Trots den något lägre skörden i bäddarna, tycker jag det skulle vara intressant att prova systemet med quad planting och bäddar i praktiskt bruk. Med quad planting givs ett större utrymme till förfogande för varje planta, vilket jag tror kan vara positiv även i vårt klimat. Försök liggande över fler år vore intressant, eftersom vädret under den gångna säsongen varit ganska extremt med tanke på nederbörd och temperatur.

11 Referenser

11.1 Litteraturförteckning

Accord Landmaschinen H.Weiste&Co. GmbH. Accord pneumatic radsåmaskiner, produktinfonnation

Bone A.C:W and Sykes R.O. Standen Quad Planting Why & Where. Standen Engineering Ltd (Cambridgeshire, UK)

Danisco Sugar, delar av väderstatistiken från Örtofta sockerbruk.

Fabrikspotatiskommittén. Medd nr 29 A från Fabrikspotatiskommittén Solanum Industrikontrakt 1998. Solanum Kävlinge

Kverneland lantbruksmaskiner, produktinformation

11.2 Personliga samtal

Christina Persson, Danisco Sugar

Lantbrukare Håkan Olsson, Stanneborg

Lantbrukare Per-Erik Bertilsson, Holmby

Agronom Sjunne Paulsson, Solanum AB