VäxtEko


Tidskrift/serie: Examensarbete - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi
Utgivare: SLU, Institutionen för ekonomi
Utgivningsår: 1991
Nr/avsnitt: 64
Författare: Folkeson P.
Titel: Företagsekonomiska konsekvenser av omläggning till alternativ odling
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 0284-3145, ISRN SLU-EKON-EX-64-SE

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Förord

Detta examensarbete vänder sig i första hand till forskare och rådgivare. Det utgör en delstudie inom det projekt om alternativa produktionsformer i jordbruket som bedrivits vid institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), sedan 1987. Arbetet har finansierats av SLU.

Enbart finansiering har dock inte räckt för att få arbetet slutfört. Den viktigaste förutsättningen har varit alla de människor som på olika sätt bidragit till mitt arbete och till vilka jag härmed vill rikta ett stort Tack.

Jag vill särskilt tacka de båda brukarfamiljerna som välvilligt lånat ut bokföringsmaterial och svarat på otaliga frågor per telefon och vid mina gårdsbesök.

Mina tre tålmodiga handledare, statsagronomerna Bertil Johnsson och Rolf Olsson samt statskonsulent Artur Granstedt, har bistått med goda råd och uppmuntran de gånger jag "kört fast". Detsamma gäller försöksledare Hans Naess som varit en god inspiratör.

Agronom Taisto Sonesson har oförtröttligt lett mig till nya insikter i kampen mot trilskande datorer och skrivare.

Till sist vill jag tacka min hustru Britta samt de små framtidsbärarna Jennika och Björn för allt stöd och för att de stått ut med att tidvis leva utan närvarande make respektive far.

Uppsala i mars 1991

Per Folkeson

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Syftet med arbetet är att få fram en lämplig metod för företagsekonomisk analys av jordbruk under omläggning från konventionell till alternativ odling. Förutom litteraturstudier genomförs en uppföljning av två mellansvenska familjejordbruk som påbörjade omläggning av odlingssystemet 1987. Gårdsstudien bygger främst på genomgång av bokföringsmaterial, tillgängliga biologiska och tekniska data samt intervjuer med brukarna.

För det ena företaget (20 mjölkkor och 30 ha åker) görs en ekonomisk jämförelse med en hypotetisk fortsatt konventionell drift. Jämförelsen visar, med de antaganden som gjorts angående osäkra faktorer, att omläggningen orsakat en ekonomisk svacka som dock uppvägs av förbättrad lönsamhet på lång sikt.

På den andra gården (kreaturslös drift med 30 ha växtodling före omläggningen) har förändringarna varit så omfattande att motsvarande ekonomiska jämförelse inte kunnat göras. Bl a har man gått från del- till heltidsjordbruk, börjat med utegrisar och amkor samt tagit stort eget ansvar för marknadsföringen av kött och en del vegetabilier.

De ur analysteknisk synpunkt viktigaste slutsatserna är:

- Väsentliga "kritiska faktorer" vid omläggning till alternativ odling är bl a vald omläggningshastighet, vald växtföljd, markförhållanden, ogräsproblem, skördenivå, brukarens skicklighet samt möjligheten att få ett merpris för produkterna. Faktorernas ekonomiska resultatpåverkan varierar inom vida ramar mellan olika företag.

- Biologiska, tekniska, sociologiska och ekonomiska data av hög kvalitet krävs för att kunna bedöma vad som orsakat en viss företagsekonomisk utveckling under omläggningen.

- De data som den enskilde företagaren samlar för att klara sina normala planerings- och redovisningsbehov räcker sällan till för en djupare analys av orsakssammanhang.

Som den största svårigheten vid företagsekonomisk analys av en förändringsprocess ses att få fram relevanta data för att kunna göra en jämförelse med hur företaget kunde ha tänkts utvecklas om den påbörjade förändringen aldrig genomförts.

För att säkerställa åtkomst av indata av god kvalitet vid framtida liknande studier skisseras ett förslag där man som forskare/observatör bl a erbjuder sig att bekosta bokföringen åt företaget under analysperioden. Motprestationen skall då vara en noggrannare redovisning av externa och interna transaktioner än vad som oftast förekommer i traditionell affärsbokföring. Vikten av att ständigt motivera företagaren att bistå med datainsamling betonas.

1 Inledning

1.1 Definition av några viktiga begrepp

Eftersom begreppen "alternativ" respektive "konventionell odling" samt "omläggning" används flitigt i denna uppsats kan det vara på sin plats att inleda med att definiera dem.

Nedanstående definition och målsättning för alternativ odling används t v av Kontrollföreningen för alternativ odling (KRAV), samt av mig i detta examensarbete.

Definition

Med alternativ odling avses ett självbärande, uthålligt agroekosystem i balans. Systemet baseras så långt som det är möjligt på lokala och förnyelsebara resurser.

Idébakgrund

Alternativ odling bygger på en helhetssyn, som omfattar de ekologiska, ekonomiska och sociala sidorna av lantbruksproduktionen både i lokalt och globalt perspektiv. I den alternativa odlingen betraktas således naturen som en helhet med sitt eget värde, och människan har ett moraliskt ansvar att driva lantbruket på ett sådant sätt att kulturlandskapet utgör en positiv del av naturen.

Målsättning

I den alternativa odlingen eftersträvas att...

*producera livsmedel av hög kvalitet, i tillräcklig mängd och rättvist fördelat

*ge lantbrukaren en rimlig inkomst och tillfredställelse i arbetet samt en säker arbetsmiljö

*skapa en miljö som tillfredsställer husdjurens naturliga beteende och behov

*skapa ett kulturlandskap med artrikedom och genetisk mångfald inom arterna, där de levande organismernas utvecklingsmöjligheter säkras

*hushålla med naturresurser så att minsta möjliga skadliga påverkan på miljön uppstår

*bevara jordens bördighet på lång sikt

*skapa en god kontakt mellan lantbrukare och konsumenter

*skapa en största möjliga recirkulation av näringsämnen genom att integrera stadssamhällen, agroekosystem och naturliga ekosystem.

Praktiska tillämpningar

Grunden för växtodlingen inom trädgård, jord- och skogsbruk är hänsynen till jordens struktur och bördighet, en mångfald i valet av grödor, samt en varierad växtföljd.

Jordens bördighet upprätthålls huvudsakligen genom en recirkulation av organiskt material. Genom odlingsåtgärderna strävar man efter att i möjligaste mån förebygga mot skadegörare och ogräs. Lättlöslig konstgödning och syntetiska bekämpningsmedel används inte.

I lantbruket eftersträvas balans mellan antalet djur och arealen. Detta innebär att djuren utfodras så mycket som möjligt med eget foder och jorden tillförs gödsel så att risken för miljöföroreningar blir så liten som möjligt.

Ordsynonymer

Som synonymer till begreppet alternativ odling användes ofta Ekologiskt lantbruk, Biologisk odling, m m. Inom den alternativa odlingen förekommer olika odlingsformer såsom Biodynamisk odling, Naturenlig odling och Organisk-Biologisk odling.

När jag i detta arbete använder begreppet konventionell odling avses växtodling bedriven inom det jordbrukssystem som dominerat i Sverige de senaste 30-40 åren. Användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel samt en långt driven specialisering och desintegrering av produktionsgrenar är utmärkande för detta system.

Med omläggning menas i uppsatsen övergång från konventionell till alternativ odling på gårdsnivå.

1.2 Bakgrund och problem

Allt fler svenska bönder funderar på att möta ökande krav på miljöhänsyn genom att lägga om sin jordbruksdrift till alternativ odling. Även bland konsumenterna är intresset för alternativodlade produkter stort och än så länge tycks det finnas avsättning för mer än det som nu produceras inom landet, även till ett ofta betydligt högre pris än konventionellt odlade produkter.

Flertalet lantbrukare kan eller vill dock inte ta steget över till alternativ odling med mindre än att man kan behålla ungefär samma lönsamhet som i konventionell odling. En av flera faktorer som bidrar till att inte fler bönder satsar på alternativ odling är att det råder osäkerhet om vilka ekonomiska konsekvenser själva omläggningsprocessen medför. Särskilt under de första omläggningsåren är det vanligt med relativt stora skördesvackor, bl a beroende på biologiska faktorer och "lärotid" för brukaren.

Kompenseras de lägre skördarna av minskade gödslingskostnader och eventuellt merpris på produkterna eller blir det kraftiga påfrestningar på lönsamhet och likviditet? I hur hög grad kan brukaren själv påverka det ekonomiska utfallet under omläggningen? Kräver omläggningen stora investeringar i nya maskiner och redskap? Ställs det annorlunda krav på hur en ekonomisk analys av ett företag under omläggning bör utföras jämfört med ett "vanligt" lantbruk? Hösten 1988 beslutade regeringen om ett omläggningsstöd till de bönder som snabbt bestämde sig för att lägga om till alternativ odling. Är detta stöd en nödvändig finansieringskälla för att klara en omläggning eller bär sig det hela ändå? Detta är några av de frågor som behöver belysas för att bl a rådgivare och lantbrukare som går i omläggningstankar skall få bättre underlag för sina ekonomiska beräkningar.

1.3 Syfte och metod

Huvudsyftet med föreliggande arbete är att försöka utarbeta en metod för att ur företagsekonomisk synpunkt analysera ett lantbruksföretag under omläggning från konventionell till alternativ odling. Förutom att identifiera hur kostnader och intäkter som hör samman med omläggningen förändras har syftet också varit att om möjligt kvantifiera dessa förändringar. Försök har gjorts att fastställa orsaker till upptäckta ekonomiska förändringar. Orsakerna delas in i påverkbara respektive sådana som det inte står i företagarens makt att påverka. I analysen har särskilt beaktats vilka effekter av omläggningen som kan förväntas vara av bestående natur och vad som är problem på kort sikt. Ett antal på förhand formulerade hypoteser har testats.

För att uppnå huvudsyftet har en analys genomförts av bokföringsmaterial från två mellansvenska lantbruksföretag som sedan 1987 befinner sig i ett omläggningsskede. Tanken är att det med dessa praktikfall som grund skall gå att dra slutsatser om hur analys av omläggningsskedet på andra företag bör genomföras. Analysen har omfattat året innan omläggningen påbörjades, d v s 1986, samt de tre första omläggningsåren, 1987-89. Förutom sammanställning av nyckeltal för likviditet, lönsamhet, inkomst, skuldsättning m m har intervjuer gjorts med företagarna för att belysa vad de själva upplever som problematiskt respektive stimulerande med omläggningen. Viktigt i analysen har också varit att särskilja vilka eventuella resultatförändringar som är en direkt följd av det ändrade odlingssystemet och vad som beror på andra förändringar inom företaget eller i dess omvärld.

Förutom analys av historiskt bokslutsmaterial har försök till känslighetsanalys gjorts med hjälp av en datorstödd modell för flerårsbudgetering.

1.4 Avgränsningar

Studiegårdarna har valts subjektivt ur en mycket liten grupp mellansvenska lantbruksföretag som sedan 1987 ingår i en SJFR-finansierad omläggningsstudie vid Forsknings- och Försöksnämnden för Alternativ odling. I möjligaste mån har jordbruksdriftens ekonomi renodlats även i de fall där andra rörelsegrenar som t ex skogsbruk finns i företaget. Brukarna på de valda gårdarna har som målsättning bl a att jordbruksdriften skall ge skälig arbetsersättning till den eller de som är sysselsatta med den samt att hela gårdens areal skall läggas om till alternativ odling inom de närmaste åren.

Arbetet har helt inriktats på analys av enskilda företag. Analysen syftar inte till att ligga till grund för jämförelser med andra lantbruksföretag utan avser endast att belysa eventuella skillnader före och under omläggningen för var och en av de studerade gårdarna.

1.5 Disposition

Uppsatsen inleds med en sammanfattning av några av de tidigare och nu pågående arbeten som jag ansett relevanta att hämta kunskap ur i detta sammanhang. I kapitel 3 definieras några viktiga begrepp och egna hypoteser uppställes.

I kapitel 4 redogörs för metoder, genomförande och resultat av de empiriska fallstudier som gjorts på två lantbruksföretag medan slutsatser av studien samt testning av uppställda hypoteser redovisas i kapitel 5.

I kapitel 6 beskrivs hur en framtida modell för företagsekonomisk analys av omläggningsskedet bör utformas utifrån de erfarenheter som framkommit under detta arbetes gång.

2 Tidigare och pågående studier

2.1 Kostnader förknippade med förändringsprocesser

2.1.1 Inledning

Omläggning till alternativ odling innebär en förändring vars syfte är att uppnå av företagaren uppställda mål. Tillväxt, t ex i form av nybyggnation av djurstall eller tillskottsarrendering av mark, är ett annat sätt att uppnå önskade mål, även om målen i detta fall inte nödvändigt behöver vara desamma som för den som satsar på alternativ odling. Eftersom jag ser många likheter mellan de två ovan nämnda förändringsprocesserna anser jag det vara av stort intresse att kort redogöra för ett par arbeten på temat "tillväxtuppoffringar" som gjordes i början av 1970-talet.

2.1.2 Tillväxtuppoffringar enligt Andersson

Bo Andersson (1972) gjorde en inledande empirisk studie av tillväxtuppoffringars karaktär och storleksordning på 52 lantbruk. Han började dock med att definiera begreppet tillväxtuppoffringar som "... uppoffringar förbundna med själva tillväxten och anpassningen, vilka försvinner sedan tillväxten genomförts." Vidare delades de in i två kategorier där tillväxtuppoffringar I avser sådana uppoffringar som efter avslutad tillväxt inte återspeglas i företagets ökade värde. Med tillväxtuppoffringar II däremot avses sådana som efter avslutad tillväxt återspeglas i företagets ökade värde.

Efter att ha sammanställt intervjusvar från brukarna visade det sig att Andersson fått starkast stöd för följande fem av de totalt 14 arbetshypoteser han formulerat i förväg:

1. Tillväxten kan orsaka en värdeminskning på redan befintliga och tillkommande resurser genom att deras bruksvärde faller.

2. Tillväxtprocessen medför ofta driftsstörningar inom övriga delar av företaget.

3. En snabb tillväxt i ett enda steg ger andra problem än en stegvis genomförd tillväxt.

4. Själva tillväxtprocessen är i regel förenad med uppoffringar vilka ej har samband med att vara av en viss storlek. (Ex. Nedgång i mjölkproduktion under och en tid efter det att utbyggnad av ladugården pågår.)

5. Tillväxtens alla konsekvenser och verkliga lönsamhet kan utvärderas först några år efter avslutad tillväxt, då man vet vad "normal" avkastning och arbetsförbrukning innebär.

Möjligheterna att med hjälp av brukarnas anteckningar och bokföringsmaterial mäta tillväxtuppoffringarna visade sig vara små. Främst saknades uppgifter om förändringar i avkastningen under och efter tillväxt. Det visade sig också svårt att fastställa vad som orsakat en nedgång i produktionen inom olika delar av företagen. Trots detta gjorde Andersson uppskattningar av uppoffringarnas storlek och kom fram till att de uppgick till betydande belopp på många av de 52 gårdarna.

2.1.3 Tillväxtuppoffringar enligt Olsson

Bengt O. Olsson (1973) arbetade delvis parallellt med Andersson. Olsson försökte bl a att i efterhand fastställa tillväxtuppoffringarnas storlek med hjälp av befintligt bokföringsmaterial på fyra lantbruksföretag som genomgått en tillväxtprocess. Detta visade sig vara svårt eftersom bokföringen på dessa företag var alltför knapphändig för en sådan analys. En uppskattning av några enstaka tillväxtuppoffringar visade dock att de kunde vara av den storleksordningen att de bör beaktas i samband med tillväxtplanering.

 

Tabell 1. Uppdelning av tillväxtuppoffringar (Tu) efter orsakerna till deras
uppkomst (efter Olsson. 1973)
Påverkbara Tu                    Icke påverkbara Tu
1. Tu orsakade av knapphet       3. Tu orsakade av tekniska,
   på kapital.                      biologiska eller
                                    institutionella faktorer.
2. Tu orsakade av lärprocess.    4. Tu orsakade av valt
                                    tillväxtförfarande.

 

Några kommentarer till de fyra orsakskategorierna samt exempel på tillväxtuppoffringar som Olsson placerar under respektive indelningsgrund:

1. En vanlig orsak till att kapitalbrist uppstår under tillväxt är troligen att behovet av rörelsekapital och följdinvesteringar underskattas.

Ex

*ökade ränteutbetalningar

*svårt att fylla byggnaderna med djur p g a kapitalbrist.

2. Speciellt stora riskerar "läruppoffringarna" att bli då brukaren väljer att satsa i stor skala på en produktionsgren som han/hon helt saknar tidigare erfarenheter från.

Ex

*lägre avkastning (antal smågrisar, kg mjölk etc) och högre foderförbrukning än förväntat under en period efter det att tillväxten skett

*högre foderförbrukning.

3. Det är särskilt viktigt att inte underskatta tillväxtuppoffringar av detta slag eftersom de i stort sett står utanför brukarens möjlighet att påverka.

Ex

*snabb avskrivning av tidigare gjorda investeringar, vilka förlorat i bruksvärde p g a tillväxten

*lägre avkastning i växtodlingen innan förbättringsåtgärder på åkerarealen ger full effekt.

4. Det är mycket viktigt att ta med dessa i många fall förutsebara följder i beräkningarna, speciellt när det gäller att uppskatta kapitalbehov.

Ex

*inga djur i ladugården under ombyggnadstiden

*val av särskild växtföljd för att underlätta ogräsbekämpning på mark som övertagits i extra ogräsbemängt tillstånd.

2.1.4 Tillväxtuppoffringar vid mjölkproduktion

Anders W. Johansson och Thore Saksberg (1977) genomförde en studie av knappt 50 lantbruksföretag i Västernorrlands län. Gårdarna hade det gemensamt att de någon gång under perioden 1961-71 erhållit s k SR-stöd (särskild rationalisering) för investeringar för mjölkproduktion. Syftet med studien var att söka kvantifiera tillväxtuppoffringar på de undersökta gårdarna samt att något belysa mätproblematiken vid sådan kvantifiering.

Med hjälp av tillgängliga driftsbokslut och övrig dokumentation analyserades bl a följande aspekter från det år en investering påbörjades och ytterligare fyra år:

1. Kapacitetsutnyttjandet (utnyttjade koplatser/totalt antal platser) i de nya byggnaderna (48 gårdar).

2. Avkastningsresultat i mjölkproduktionen (43 gårdar).

3. Intäkts- och lönsamhetsutveckling (15 gårdar).

4. Likviditetsutveckling (12 gårdar).

Som exempel på tillväxtuppoffringar som inte är direkt mätbara i ekonomiska mått nämns den ökade arbetsinsats som flertalet brukarfamiljer måst lägga ned i samband med nybyggnation och arealutökning. Den extra arbetsinsatsen har medfört mindre fritid och i vissa fall onormal fysisk och psykisk förslitning.

Det största mätproblemet vid kvantifierng av tillväxtuppoffringar anses av författarna vara att bestämma vilka normaltal som de registerade resultaten skall jämföras med. Konstruktionen av en normalkurva för t ex mjölkavkastning bygger på icke verifierbara antaganden vilket medför att de jämförelser som sedan görs mot kurvan innehåller en del osäkerhet. Det viktiga ur praktisk synvinkel anses dock vara att konstatera vilka tillväxtuppoffringar som är störst, så att tillväxten planeras med hänsyn till dessa och ansträngningar görs för att reducera dem.

Slutsatsen av studien är att tillväxtuppoffringarna hos de undersökta SR- gårdarna varit betydande. Ofta har de uppgått till 100-200 kkr och i vissa fall väsentligt mer än så. Genom god planering av tillväxten torde en stor del av dessa uppoffringar kunna undvikas.

2.2 Lönsamhet i alternativodling

2.2.1 Empiriska studier

Brorsson & Mattsson (1982) samt Bertil Holmgvist (1985) upprättade utifrån bokföringsmaterial och intervjuer med brukarna resultatanalyser för ett antal gårdar med alternativ driftsinriktning. Omläggningsskedet ingick dock inte i analysen. I båda studierna befanns lönsamheten vara lägre än i jämförbara företag med konventionell odling.

Som de viktigaste resultatpåverkande faktorerna framhålls för de alternativt odlade gårdarna merpriset på vissa produkter, lägre avkastning i växtodlingen (5-30 procent lägre än i konventionell odling), högre arbetsbehov samt att brukarnas målsättning är mer inriktad på icke-monetära värden än på att driva företagen så intensivt som möjligt.

Anneke Svantesson (1989) påbörjade 1987 en studie av 34 (fr o m 1988 endast 33) alternativodlade gårdar i Götaland och Svealand. Huvudsyftet med studien, som skall omfatta åren 1987-89, är att samla ett brett basmaterial som skall kunna användas av enskilda rådgivare, lärare och lantbrukare. Till skillnad från i de ovan nämnda studierna görs ingen direkt jämförelse mellan alternativ och konventionell odling.

Ett önskemål vid urvalet av studiegårdar var att det bedrivits alternativ odling på dem så länge som möjligt, vilket medfört att omläggningsskedet ej berörs i analysen. Utifrån intervjuer med brukarna och inhämtade uppgifter om växtodling och djurhållning har bidragskalkyler upprättats för grödorna på studiegårdarna. Kalkylerna för samtliga grödor i en växtföljd sammanställs varvid ett genomsnittligt täckningsbidrag per ha beräknas. Resultaten tyder på att gårdar med nötkreatur, hög djurtäthet per ha och hög andel vall i växtföljden har störst förutsättningar att uppnå god lönsamhet i växtodlingen.

2.2.2 Analys med hjälp av simuleringsmodeller

2.2.2.1 Två fiktiva gårdar

Mats A Halling & Göran Petersson (1983) syftade med sin seminarieuppsats till att belysa problem och begränsande faktorer vid övergång från konventionell till altenativ odling (se även avsnitt 2.3.1). Efter litteraturstudier och intervjuer med lantbrukare och andra företrädare för alternativ odling tillämpades och utvärderades resultaten av förarbetet på två helt fiktiva modell företag, en växtodlingsgård med 120 ha åker samt ett mjölkföretag med 75 ha åker och 40 mjölkkor.

För båda företagen antas att omläggningen görs succesivt under fem år samt att spannmålsavkastningen år 1-3 är 65 procent av normskörd och därefter 80 procent av normskörd. Med de övriga antaganden och beräkningar som görs kommer man fram till att lönsamheten sjunker under och efter omläggning för båda företagen. För växtodlingsgården bedöms nedgången bli så kraftig att det knappast går att driva gården vidare på lång sikt. Mjölkgården däremot bedöms klara långsiktig överlevnad men med något lägre lönsamhet än vid konventionell drift.

Författarnas viktigaste slutsatser var att en omläggning till alternativ odling bör ske etappvis och att ett renodlat växtodlingsföretag har svårare att klara omläggningen ekonomiskt än en gård med nötkreatur.

2.2.2.2 Tänkt framtida drift av verkligt företag

Syftet med Hans Naess (1988) examensarbete var att beskriva de biologiska och ekonomiska konsekvenser som en omläggning till alternativ odling på Ekenäs gård i Sörmland skulle leda till. Vad gäller det ekonomiska utfallet har detta beräknats med hjälp av gårdsspecifika data och datorstödd linjär programmering. Med känslighetsanalyser har sedan resultatens känslighet för förändrade förutsättningar belysts. Analysen utfördes på en tänkt framtida situation då hela gården lagts om till alternativ odling vilket innebär att ekonomin under omläggningsfasen ej berörs.

Grundanalysen visar, med de förutsättningar och antaganden som använts (bl a förutsätts 80 procent av "konventionell" areal skörd i den alternativa odlingen), att det ekonomiska resultatet kan förbättras betydligt vid en övergång till alternativ odling på Ekenäs gård. Orsaken är i första hand de inbesparade kostnader som följer av att man i den alternativa driften inte använder handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Av de utförda känslighetsanalyserna framkom bl a att merprisets betydelse inte är avgörande för huruvida det ekonomiska resultatet vid alternativ drift på Ekenäs står sig gentemot konventionell.

Den enda investering som ansetts odlingssystemberoende är inköp av en ogräsharv vid omläggning till alternativ odling.

2. 3 Omläggningsproblem

2.3.1 Intervjuer 1983

Halling & Petersson (se även avsnitt 2.2.2.1) fick utifrån sina litteraturstudier och intervjuer fram följande aspekter som viktigast att beakta inför och under omläggningsskedet:

Omläggningshastighet. Oberoende av hur de intervjuade lantbrukarna själva gått tillväga var enigheten stor om att en stegvis omläggning bör rekommenderas, t ex att 20 procent av arealen läggs om årligen under fem år.

Växtföljd. Valet av växtföljd påverkar avkastningen i högre grad i alternativ odling jämfört med konventionell. Stor vikt bör läggas vid att finna en väl balanserad växtföljd, som till viss del bör kompensera bortfallet av handelsgödselkväve samt inverka positivt på markens mikroorganismliv. Växtföljden bör innehålla vall.

Ogräsproblem. Ogräsbeståndet ökar som regel på de alternativodlade fälten. Rotogräsen är största problemet. Träda har då blivit ett sätt att hålla nere ogrästillväxten. Behovet av träda var störst i växtföljder utan vall.

Arbetsbehov. Under omläggningsperioden medför driften av två olika brukningsformer en extra arbetsinsats, bl a i samband med lagring av spannmål. Investering i ny kunskap kräver också en hel del tid. För de som bedriver biodynamisk odling tillkommer arbetstid för årlig spridning av de humus- och kiselpreparat som föreskrivs i denna odlingsform, samt noggrann kompostering av eventuell stallgödsel.

Maskininvesteringar. De flesta tillfrågade hade nöjt sig med att investera i en ogräsharv. I de fall man börjar odla helt nya grödor på gården kan det dock krävas betydande investeringar i specialmaskiner. Ett exempel är att det på en spannmålsgård kan krävas en komplett vallskördekedja för att man skall kunna ha vall för avsalu i växtföljden.

2.3.2 Intervjuer 1987-88

Litti le Clercq (1989) har genom bl a litteraturstudier och intervjuer med nio lantbrukare, nio rådgivare i alternativ odling och 32 forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet försökt kartlägga de erfarenheter som finns av omläggningsproblematik. Jag väljer här att referera några av de slutsatser hon drar av lantbrukarnas erfarenheter.

2. 3.2. 1 Driftsinriktningsrelaterade problem

*Gårdar med djurhållning står inför nya frågeställningar särskilt gällande foderslag, foderstater, foderkvalitet, samt stallgödselhantering.

*Gårdar med spannmålsproduktion blir mycket beroende av merpriset och måste för att kunna få detta klara kvalitetskraven för brödsäd, vilket vissa år kan vara svårt. För att klara kväveförsörjningen måste en stor del av arealen ligga i gröngödsling. Denna ger inte några direkta inkomster och medför därför påfrestningar på ekonomin.

*Gårdar med potatis och grönsaker måste för att få ett merpris klara kvalitetskraven på produkterna (t ex SMAK-märkning av potatis), vilket är svårare när man inte har tillgång till lättlöslig växtnäring och kemiska bekämpningsmedel. Ogräsregleringen kräver också en ny teknik.

De lantbruk där omläggningen upplevts som svår var gårdar som före omläggningen hade ren spannmålsdrift. De flesta av de nio gårdarna har "grovfoderomvandlare" (nötkreatur eller får), och därmed goda förutsättningar för en omläggning. Man har då dels naturlig avsättning för den för växtföljden mycket viktiga vallen, dels naturlig tillgång till stallgödsel.

2.3.2.2 Faktorer gemensamma för alla driftsinriktningar

Markförhållanden. Det upplevs som svårt att lägga om jordar med låg mullhalt, dräneringsproblem eller packningsskador. Styva jordar tar längre tid att lägga om och få att fungera i den altenativa odlingen än lättare jordar. Jordar som alltid haft en omväxlande växtföljd med vallar och tillförsel av stallgödsel har bättre förutsättningar för en omläggning än jordar som länge drivits i ensidig spannmålsproduktion enbart med tillförsel av konstgödsel.

Ekonomiska förhållanden. De ekonomiska svårigheter vissa lantbrukare upplevt i samband med omläggningen hänger ofta samman med den situation man hade tidigare. Var påfrestningarna stora redan då, innebar omläggningen oftast ytterligare belastningar. Omläggning till alternativ odling är inte ett "sista halmstrå" man kan gripa till i en kärv ekonomisk situation.

Brukarens skicklighet. Den enskilda faktor som troligen är av störst betydelse för hur en lantbrukare skall lyckas med en omläggning, är dennes kunskap och skicklighet. Det krävs också ett stort mått av entusiasm för att lyckas. Inom den alternativa odlingen blir troligen skillnaden mellan en skicklig och en mindre skicklig lantbrukare större än i konventionell odling.

Tillgång till rådgivning. Alla intervjuade lantbrukare upplevde en brist på kunskap och rådgivning. Det saknas mycket forskning, utvecklingsarbete och försök på området och dessa lantbrukare har därför i mycket fått prova sig fram till egna lösningar. Samhället har inte förrän de senaste åren satsat på särskilda rådgivare för alternativ odling. Det är av stor betydelse att ha någon att vända sig till och diskutera sina frågor med. Rådgivarna kan också hjälpa till att förmedla erfarenheter mellan odlare, ordna kurser, hjälpa till att bygga upp marknaden o s v.

Nya avsättningskanaler. För att kunna få ut ett merpris på vissa av produkterna krävs att man hittar nya avsättningskanaler. Detta upplevs som en svårighet av vissa lantbrukare och som en stimulans för andra. En uppbyggnad av marknaden har skett de senaste åren t ex genom bildandet av samodlarföreningar. Dessa har underlättat för enskilda lantbrukare att få avsättning för sina produkter. Det är viktigt att få igång en fungerande marknad som tryggar avsättningen. Det behöver även byggas upp en marknad för den brödspannmål som inte klarar kvalitetskraven för bakning. Denna skulle t ex kunna användas vid flingtillverkning och därmed ändå kunna säljas till ett merpris.

2.3.3 Likviditetskonsekvenser

Artur Granstedt och Hans Bovin (Granstedt et al. 1988) betonar vikten av att sätta sig in i vilken ekonomisk situation man befinner sig i och kommer att befinna sig i, under och efter omläggningsfasen. Viktiga faktorer som bör belysas med hjälp av en driftsekonomisk kalkyl över nudriften är bl a:

*Finns ekonomisk buffert för ev omläggningskostnader?

*Investeringsförmåga.

*Nuvarande finansieringsform.

*Maskinkostnader.

*Privat konsumtion, skatter och sparande.

*Vilket resultat presterar företaget i nuläget?

När det gäller omläggningsfasen är likviditetsaspekter förmodligen viktigare att försöka bedöma än lönsamheten. Ett utförligt exempel ges för ett kombinerat jord- och skogsbruksföretag med mjölkkor. Likviditetseffekten av spannmålsinköp till korna, p g a skördesvacka i den egna fodersädesodlingen, ställs där mot den årliga inbesparingen av succesivt minskande handelsgödselinköp under omläggningsperioden.

Förutom att analysera nuläget och omläggningen måste även ekonomin för gården när den är omlagd kalkyleras. Detta är viktigt för den långsiktiga planeringen. I en sådan kalkyl kan man simulera olika skördenivåer, ökat behov av arbetskraft m m och se hur detta påverkar totalekonomin. Man bör vid kalkyleringen tänka på att ekonomin bl a påverkas av:

*produkternas avsättningsmöjligheter

*nödvändiga nyinvesteringar

*intresse i och kunnighet om odlingsformen

*kunskapsmissar

*skördenivåer under och efter omläggningen

*att under en tid brukas två olika driftsformer.

2.3.4 Omläggningsstudie 1987-89

Inom ramen för Forsknings- och Försöksnämnden för Alternativ odling (nedan kallad FoFA) pågår sedan 1987 ett treårigt projekt med syftet att genom fallstudier införskaffa kunskaper om hur en omläggning kan ske under skilda förutsättningar och vid olika driftsinriktningar. Studien innefattar insamling och analys av ekonomiska och biologiska data från ca 40 gårdar som 1987 var under omläggning eller just skulle påbörja omläggningen till alternativ odling. Från 13 av gårdarna har brukarnas skördeuppgifter kompletterats med årliga skördeprovtagningar.

En delredovisning av studien gjordes vid NJF-seminariet våren 1990 (Granstedt, red. 1990, sid 110-120). Förutom en metodbeskrivning innehåller redovisningen några exempel på hur sociala inre (brukarfamiljens funderingar och utveckling) och yttre (attityder hos konsumenter och myndigheter) faktorer påverkar omläggningsprocessen. Eftersom dessa "icke-naturvetenskapliga" faktorer är av mycket stor betydelse i sammanhanget förespråkas ett tvärvetenskapligt angreppssätt på hela omläggningsproblematiken. Den behöver studeras ur såväl humanistisk och politisk som naturvetenskaplig synvinkel.

2.4 Dansk litteraturstudie

Søren Rude (1989) har sammanfattat en stor del av den europeiska litteratur som finns rörande ekonomiska frågor inom ekologiskt lantbruk. De undersökningar som refereras tyder på att avkastningen i växtodlingen efter omläggning ofta ligger 5-25 procent under den i konventionell odling. Kostnaderna för inköp av förnödenheter minskar medan arbetsinsatsen ökar, dels i odlingen, dels vid marknadsföring.

De få undersökningar som gjorts av omläggningsskedet visar att ekonomin, framförallt likviditeten, då lätt blir ansträngd. Skördarna minskar mest i början och dessutom fås inga merpriser för produkterna under karensår (första året under omläggningen för varje enskilt skifte).

Inget av de refererade arbetena har varit direkt inriktat på ekonomiska konsekvenser av omläggning. Ämnet berördes dock i en dansk uppsats om omläggning av ett verkligt företag med mjölkkor från 1986. Slutsatsen där var att det efter en lividitetspåfrestande omläggningsperiod ändå skulle gå att uppnå ett långsiktigt resultat som upprätthöll företagets värde. Man räknade då med merpriser på avsalugrödor men inte på mjölk och kött.

2.5 Företagsledningsfrågor

Rolf Olsson och Michael Insulander (1986) författade en summering av flera studier rörande bl a företagsledaregenskaper, framgångsrika företag och krisföretag inom lantbruket.

Den viktigaste slutsatsen av undersökningarna var att företagsledaregenskaperna är den viktigaste förklaringsfaktorn för om ett företag blir framgångsrikt eller inte. En del studie om företag i kris visade bl a att faktorer i företagets omvärld ofta var utlösare vid en kris, men att orsaken till kris i företaget oftast stod att finna hos företagaren eller inom företaget.

I en annan del studie utmynnade slutsatserna bl a i en tankemodell kring sambandet mellan företagarens värderingar, mål och framgång. I modellen, som bygger på studier av verkliga lantbruksföretag, utmärks en företagare som har goda chanser att nå framgång av att han/hon:

*har starka och väl förankrade värderingar,

*är medveten om sina önskemål och har konkretiserat dessa i mål på olika nivåer,

*tror starkt på det han/hon företar sig men har samtidigt en realistisk syn på den egna förmågan att klara det,

*ser till att ha en ständig handlingsberedskap för inre och yttre störningar,

*styr sitt handlande utifrån en beslutsprocess som innefattar mål formulering på olika nivåer, strategiskt tänkande i alla led, beslut och handling.

Enligt samma modell är det troligt att den företagare är mindre framgångsrik som:

*har vaga värderingar,

*inte tänkt igenom vart han/hon egentligen vill styra sitt företag och därmed inte har några klart formulerade mål,

*saknar medveten beslutsprocess i företaget.

2.6 Marknadsföringsfrågor

För "konventionella" jordbruksprodukter finns sedan länge väl etablerade kanaler för uppsamling, förädling och distribution till konsumenterna. Detsamma kan sägas om alternativodlad brödsäd där Saltå kvarn i Järna är en stor köpare. De senaste åren har även en del Lantmännen-föreningar börjat skriva uppköpskontrakt med alternativodlare.

1987 bildades Kontrollföreningen för Alternativ Odling (KRAV). Medlemmar i KRAV är organisationer inom odling och handel som har intresse av en enhetlig kontroll och märkning av alternativodlade produkter. Enskilda odlare kan mot en viss avgift få sitt odlingssystem granskat av KRAV:s kontrollanter. Efter godkännande får odlaren rätt att KRAV-märka sina produkter. KRAV-godkännande kan idag erhållas för de flesta trädgårds- och jordbruksgrödor samt för kött och mjölk. KRAV-märkt mjölk till mejeri levereras än så länge (våren 1991) bara från nio gårdar i Värmland. För KRAV-märkning av kött gäller att även slakten skall uppfylla vissa regler. De flesta större slakterier har hittills haft svårt att till rimlig kostnad klara dessa regler varför många uppfödare valt att slakta på egen hand eller anlita mindre slakterier.

När det gäller ägg, kött, mjölk och grönsaker får den som lägger om till alternativ odling vara beredd att själv ägna mycket tid och arbete åt marknadsföringen, förutsatt att man vill utnyttja möjligheten att få ut ett merpris för produkterna. För den som uppskattar direktkontakten med kunder är detta givetvis positivt. Det är dock viktigt att i omläggningsplaneringen kalkylera med den extra arbetstid och eventuella transportkostnader som detta kan medföra.

De senaste åren har alternativodlare på flera håll i landet gått samman i regionala ekonomiska föreningar för uppsamling och försäljning av produkterna. De är i sin tur organiserade i riksföreningen Samodlarna Sverige (SAMS). Syftet med samodlarföreningarna är i första hand att vidareförmedla de produkter som medlemmarna inte kan eller vill sälja själva direkt till lokala köpare. Genom att samla ihop produkter från många gårdar kan man bättre möta större köpares (t ex KF, ICA, Dagab, kommuner och landsting) krav på stora och regelbundna leveranser av jämn kvalitet året om.

(Ovanstående bygger främst på muntliga uppgifter från en mängd olika håll varför källangivelser saknas.)

3 Definitioner och hypoteser

3.1 Omläggningsuppoffringar

Med utgångspunkt från tidigare definitioner av tillväxtuppoffringar (se avsnitt 2.1) och de paralleller jag tycker mig se mellan olika slags förändringar inom företaget, där tillväxt respektive omläggning till alternativ odling är två exempel, kommer jag i fortsättningen av detta arbete att använda begreppet omläggningsuppoffringar. Mer generellt skulle man kunna tala om förändringsuppoffringar.

Med omläggningsuppoffringar menar jag uppoffringar som är direkt förorsakade av omläggningen till alternativ odling och som är av övergående eller bestående karaktär.

 

Tabell 2. Uppdelning av omläggningsuppoffringar efter orsaker till deras
uppkomst samt tidsperspektiv
           Orsaker
Tidspersp. Knapphet     Lärprocess  Tekniska,    Valt
           på kapital               biologiska   omläggnings-
                                                 förfarande
Kort sikt  1.           2.          3.           4.
Lång sikt  5.           6.          7.           8.

 

Exempel på omläggningsuppoffringar. Siffrorna refererar till tabell 2.

1. Sämre utnyttjande av det baljväxtrika vallfodret p g a att man inte har råd att bygga ensilagesilo.

2. Problem med valletablering eftersom man inte längre kan "reparera" misstag med insats av handelsgödsel.

3. Snabb avskrivning av lantbrukssprutan (om den inte behövs för spridning av biodynamiska preparat).

4. Stora ogräsproblem om snabb, oplanerad omläggning väljs.

5. Minskat investeringsutrymme flera år framöver om likviditetsbrist under en ev omläggningssvacka tvingar fram ökad skuldsättning.

6. Svårigheter att få produkterna sålda till "rätt" pris och med rimlig arbetsinsats p g a att det kan ta lång tid att lära sig att nå en stabil kundkrets.

7. Långvarig skördesvacka på jordar med strukturskador, speciellt om inte fleråriga vallar ingår i växtföljden (spannmålsgård med ettåriga gröngödslingsgrödor).

8. Betydande ökning av arbetsbehovet om omläggningen även innefattar att nötkreatur införskaffas för att få naturlig avsättning för vallen på en tidigare kreaturslös gård.

Med kort sikt avses här att uppoffringen i fråga bör kunna vara undanröjd inom ett par år efter omläggningens start. Med lång sikt menas en effekt som kan antas kvarstå från 3-4 år och uppåt. Det finns dock ingen klar gräns mellan kort respektive lång sikt.

Graden av påverkbarhet när det gäller de olika orsakerna till omläggningsuppoffringar ökar med tiden. På lång sikt är de flesta faktorer i ett företag möjliga att förändra. Även på kort sikt bör det dock gå att påverka en hel del.

Knapphet på kapital behöver inte nödvändigtvis uppstå om man redan före omläggningen kalkylerar med en likviditetssvacka och därför försöker öka den långfristiga upplåningen. Att lära sig det nya odlingssystemet kan gå fortare om man deltar i kurser och studiebesök i god tid före omläggning istället för att bara förlita sig till eget experimenterande.

Tekniska och biologiska faktorer kan vara svårare att själv påverka på kort sikt. Däremot går det sannolikt att minska de negativa effekterna av t ex gångna års jordpackning genom att studera markprofilen och lära sig hur man på bästa sätt snabbt förbättrar strukturen.

Vilket omläggningsförfarande man väljer är givetvis i högsta grad påverkbart. När man väl gjort sitt val kan det dock medföra effekter som inte går att påverka. Om man t ex väljer att lägga om hela arealen på ett år medför det sannolikt en kraftig skördesvacka i kombination med att inget merpris fås för produkterna under karensåret.

3.2 Omläggningsfördelar

De ovan beskrivna tänkbara typerna av omläggningsuppoffringar är givetvis inget den enskilde lantbrukaren drar på sig utan att ha vissa förhoppningar om att det även finns "vinster" att hämta ur en omläggning till alternativ odling. Eftersom ordet vinst i ekonomiska sammanhang definieras som intäkter minus kostnader har jag dock valt att i det följande använda ordet omläggningsfördelar som motsats till omläggningsuppoffringar.

Med omläggningsfördelar avses här sådana intäkter, bortfall av kostnader, eller andra positiva effekter som är direkt förorsakade av omläggningen till alternativ odling och som är av övergående eller bestående karaktär.

En av de viktigaste vinsterna i detta sammanhang, och därmed en mycket viktig drivkraft för de som ger sig in på alternativ odling, är förmodligen den tillfredsställelse man känner över att slippa använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Jag kommer i detta arbete att lägga tyngdpunkten på de rent monetära effekterna av en omläggning. Det går dock inte att bortse från det mycket stora men svårmätbara värde som många alternativodlare lägger vid att, som de upplever det, bruka jord och djur på ett skonsammare sätt än i konventionell drift. Några tidigare studier (Brorsson & Mattsson, 1982., Holmgvist, 1985) har visat på lägre lönsamhet i alternativ än i konventionell odling. Trots detta fortsätter de flesta av alternativodlarna på den inslagna vägen vilket vore helt obegripligt om det inte fanns andra drivkrafter än de strikt monetära.

Ekonomiska effekter som verkar i positiv riktning för den som lägger om till alternativ odling är bl a merpriset för avsalugrödor och kött, samt den minskade kostnaden för insatsmedel i form av lättlöslig handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

3.3 Arbetshypoteser

Även om det inte tidigare gjorts någon noggrann empirisk studie av ekonomiska effekter under omläggningsskedet på lantbruksföretag, finns det ändå en hel del erfarenheter hos bönder, forskare och rådgivare som på olika sätt kommit i kontakt med omläggningsproblematiken. Utifrån det jag läst, hört och upplevt själv uppställes följande hypoteser vilka jag anser bör vara möjliga att testa inom ramen för detta examensarbete:

1. Det går att identifiera och kvantifiera omläggningsuppoffringar, speciellt i form av minskade intäkter av spannmålsförsäljning och/eller ökade kostnader för inköp av foder.

2. Det är möjligt att skilja på omläggningsuppoffringar på kort sikt och sådana som kan förväntas bestå under en längre tid.

3. De identifierbara uppoffringarna går att indela i för brukaren påverkbara respektive icke påverkbara.

4. Även vissa omläggningsfördelar går att kvantifiera, speciellt minskade kostnader för handelsgödsel och bekämpningsmedel.

5. Påvisbara lönsamhetssvackor kommer att visa sig vara större i företag som gjort en snabb omläggning av hela arealen än i de som följt en flerårig plan för successiv omläggning.

6. Omläggning till alternativ odling påverkar intäkter och kostnader på lång sikt. De långsiktiga effekterna kan studeras med hjälp av känslighetsanalyser.

4 Företagsekonomisk analys av två gårdar

4.1 Inledning

4.1.1 Syfte med gårdsstudien och urval av gårdar

Syftena med att studera några verkliga gårdars omläggningsskeden är dels att försöka utarbeta en praktiskt fungerande analysmetod, dels att på dessa gårdar söka stöd för de i avsnitt 3.3 uppställda arbetshypoteserna.

För att underlätta studien har jag medvetet valt tre gårdar ur en grupp på tio gårdar i Svealand som sedan 1987 ingått i en bredare omläggningsstudie (se avsnitt 2.3.4). I den större undersökningen har bl a skördeprover tagits på olika grödor under åren 1987-89 och många uppgifter om framför allt växtodlingen fanns redan insamlade. En målsättning med valet av gårdar var att få med olika produktionsinriktningar och exempel på olika genomförandestrategier för omläggningen. Geografisk spridning sågs inte som något väsentligt kriterium utan det var viktigare att ha studiegårdarna inom rimligt avstånd för att kunna göra kompletterande gårdsbesök under arbetets gång. Att antalet gårdar blev just tre beror på att det var vad jag ansåg vara rimligt för en relativt djupgående studie på begränsad tid.

På "Mjölkgården" finns sedan många år ca 20 mjölkkor och växtföljden på de 30 hektaren åker innehöll redan före omläggningen mycket vall. Omläggningen till alternativ odling genomförs på ca 20 procent av arealen årligen under 1987-91.

Omläggningen på "Svingården" genomfördes under 1987-88. Där fanns modersuggor 1968-85 men under 1986-87 endast några tackor. Växtodlingen omfattar ca 30 ha och före omläggningen dominerade stråsäd och oljeväxter växtföljden. I samband med omläggningen har man utökat fårbesättningen samt börjat med utegrisar och amkor.

"Köttgårdens" drygt 40 ha åker lades om helt 1986. Vallodling för att få foder till den stora köttbesättningen dominerar växtföljden.

Under detta examensarbetes gång omkom Köttgårdens ägare i en olycka. De efterlevande har därmed, förutom sorgearbetet, haft fullt upp med att säkra lantbruksföretagets fortbestånd. Jag har därför i samförstånd med dem avstått från att fullfölja studien av den gården eller publicera några av de data jag redan hunnit samla in om den. Ingen ny tredje gård har tagits med istället utan jag har valt att försöka gå djupare i analysen av de två kvarvarande.

4.1.2 Metod

Efter att ha valt gårdar bland de som redan ingick i den större studien tillfrågades ägarna om de var villiga att ställa tid, bokföringsmaterial m m till förfogande även för mitt arbete. Vid ett första gårdsbesök gjordes en intervju och jag fick låna en del material om ekonomi, produktionsresultat, växtodlingsplanering m m (se stödformulär i bilaga 1:1-2). En gårdsbeskrivning författades och översändes till respektive brukare för justering av ev missuppfattningar.

När det gällde ekonomiska uppgifter visade det sig ganska snart att affärsbokföringen inte räckte till för att ge svar på alla frågor av intresse. Flertalet verifikationer för åren 1986-89 har därför gåtts igenom för de båda gårdarna. På så sätt har det gått att komma åt inte bara slutsaldon på bokföringskontona utan även kvantiteter och á-priser på inköpta och sålda varor och tjänster.

En målsättning vid bedömning av skördenivåer har varit att få reda på dels brukarnas egna uppskattningar av skördar i växtodlingen, dels SCB:s uppgifter för respektive skördeområde samt de provyteskördar som uppmätts i FoFA:s omläggningsstudie.

4.2 Mjölkgården

4.2.1 Gårdsbeskrivning

4.2.1.1 Brukarfamiljen

Brukaren och hans fru, vi kan kalla dem Malte och Malin, är 35-40 år och har tre barn varav det äldsta är nio år. Malte är uppväxt på gården men bodde och arbetade i många år på annat håll i landet. Intresset för lantbruk har tidvis varit ganska svalt men i samband med att en arrendeperiod gick ut 1980 bestämde man sig ändå för att flytta hem och överta gården. Som långsiktigt mål för brukandet anges att man med bibehållen levnadsstandard vill kunna hålla gården minst i dagens skick för att barnen skall kunna ta över om de en gång i framtiden visar sig intresserade av det. Ett mål på ca 5-10 års sikt är att kunna avveckla dagens mjölkproduktion och bygga upp en köttdjursbesättning. Förutom köttproduktion är tanken att man då skall ägna mer tid åt skogen varav en hel del börjar växa in i avverkningsmogen ålder om några år. På kort sikt är ett viktigt mål att kunna lägga om hela arealen till alternativ odling. Som kortsiktiga mål inom mjölkproduktionen anges bl a att försöka uppnå oförändrat ekonomiskt netto med mindre insats av inköpt foder samt att ge kalvarna möjlighet att dia kon den första tiden.

4.2.1.2 Gården nu och tidigare

Gården ligger i norra delen av Svealands skogsbygder. Den brukade åkerarealen är 30,3 ha varav 16,1 är egen mark och resten arrenderas av en granne. Dessutom finns 2,8 ha permanenta beten och 334 ha skog. Arronderingen är relativt god med 28,6 ha väl samlade inom en km:s radie från brukningscentrum. Ett skifte på 1,4 ha ligger dock ca fem km från gården. Fram till 1970 brukades gården av Maltes far som förutom mjölkkor även hade svin, höns och arbetshästar. 1970- 80 var jorden och ekonomibyggnaderna utarrenderade. Även under den tiden bedrevs mjölkproduktion vilket innebär att vall och fodersäd har dominerat växtodlingen under flera decennier. Stallgödsel har också funnits med som ett naturligt inslag. 1980 började Malte och Malin efter ombyggnad av ladugården att bygga upp en egen mjölkkobesättning.

Den jordart som dominerar är mullhaltig mjälig molättlera. Arealen markkarterades senast 1980 (egen mark) respektive 1982 (arrendemarken). Arrendejorden kalkades 1985-86 medan delar av den egna arealen kalkades 1988 med fyra ton Dolomit per ha.

En stor del av arealen är täckdikad. Ytterligare täckdikning samt utbyte av gamla system görs lite då och då när tid och grävhjälp finns att tillgå.

De byggnader som finns på gården är förutom två boningshus en ladugårdsbyggnad med skulle, loge och lider samt en vedbod. Bostäderna och ladugården byggdes delvis om under 1979-80. I ladugården finns nu 26 långbås varav 20 för mjölkande kor. Dessutom finns 6 kalvboxar och plats för 10 ungdjur i boxar med betongspaltgolv.

4.2.1.3 Arbetskraft

Enligt egen uppskattning arbetar familjen 2 500-3 000 timmar per år på gården. Malin gick en trädgårdsutbildning efter grundskolan och har även gått en traktorkurs för några år sedan. Hon har dessutom en helt annan utbildning. Under de första åren på gården skötte hon en stor del av arbetet med korna men har successivt under de senaste åren utökat sin tjänstgöringstid på en annan arbetsplats och deltar nu i jordbruket mest på sin semester. Hon arbetar nu ca 80 procent utanför gården och några hundra timmar i jordbruket. Malte gick jordbrukslinjen på gymnasiet efter grundskolan. Han arbetade sedan i flera år som svetsare. Efter beslutet att ta över föräldragården friskades jordbrukskunskaperna upp med driftsledar- och maskinskötarkurser. Han sköter alla slags sysslor på gården och tycker att de biologiska skeendena, inom såväl växtodling som djurskötsel, är det som är mest intressant i sitt jobb. Malte har inga inkomster från annat håll. Avbytare har under 1986-88 anlitats 54 dagar per år medan det 1989 blev färre dagar p g a brist på avbytare i området.

4.2.1.4 Maskiner och inventarier

De viktigaste byggnadsinventarierna är tryckutgödsling och rörmjölkningsanläggning i ladugården, hökanon med fördelare, skulltork med kapacitet för 60 ton hö, samt kalluftstork och fickor för lagring av 40 ton spannmål. Maskiner och redskap återfinns i bilaga 2, där även uppskattade nuvärden finns angivna. Maskinkedjan vid höskörd består av slåtterkross, kombinerad vändare/strängläggare, självlastarvagn samt hökanon med teleskopfördelare på skullen. Även vid ensilageskörden används självlastarvagn men då med extra knivar monterade. Rundbalsensilering har provats (lejd rundbalspressning) men huvuddelen av ensilaget läggs i plasttäckt "limpa" på marken. Uttagning görs med samägd blockuttagare.

Malte tycker att maskinparken ganska väl täcker behoven och önskar snarare satsa på maskinsamverkan och mer mänsklig arbetskraft än att utöka maskinkapitalet. Dock finns önskemål att kunna byta ut äldsta traktorn mot en nyare med fyrhjulsdrift och lämplig utrustning för körning i både jord- och skogsbruket.

4.2.2 Omläggningsprocessen

4.2.2.1 Motiv och förberedelser för omläggning

Som skäl till varför man vill lägga om till alternativ odling anges att man vill kunna stå till svars för sitt sätt att bedriva jordbruk. Det känns riktigt att satsa på ett system som man menar är skonsammare när det gäller brukandet av naturresurser. Det ses dessutom som ett bra sätt att få bukt med överskottsproduktionen i landet samtidigt som man får bättre kvalitet på produkterna och förhoppningsvis friskare människor och djur.

Funderingar på ett mer naturresursbevarande jordbruk har funnits i familjen under hela 1980-talet. Beslutet att verkligen satsa på alternativ odling kom efter ett föredrag av Artur Granstedt hösten 1986. Man förberedde sig sedan under hösten och vintern 1986-87 bl a genom att Malte deltog i en studiecirkel 7- 8 kvällar samt att man fick hjälp med att upprätta en för gården lämplig växtföljd. Våren -87 deltog Malte dessutom i en kurs i alternativ odling som arrangerades av bl a lantbruksnämnden. Kursen omfattade fyra heldagsträffar med några veckor mellan varje sammankomst. Under 1989 deltog han i en kurs inriktad på djurhållning för alternativodlare.

4.2.2.2 Produktionsgrenar före och under omläggning

4.2.2.2.1 Växtodling

En del uppgifter ur gårdens växtodlingsplaner för 1983-90 finns sammanställda i bilaga 3:1-3. Jag har där även försökt ange sannolika grödval för 1991-92.

Före omläggningen tillämpades ingen bestämd växtföljd. I huvudsak odlades bara vall på den egna marken och vårsäd på arrendemarken. Vallarna fick ofta ligga 4-5 år, ibland längre. På en del skiften odlades ingen vall alls på 4-5 år utan endast omväxlande korn, havre och ärter. Vallandelen inklusive betesvall var i genomsnitt 1983-86 ca 54 procent. För åren 1987-90 kommer den att bli ca 65 procent.

6 ha av den åkermark som ligger närmast ladugården används sedan tidigare mest som betesvall och så är det tänkt att förbli även under och efter omläggningen. Övriga 24 ha är sedan tidigare uppdelade på 13 "naturliga" skiften som varierar i storlek mellan 1,1 och 4,1 ha. Inför omläggningen har skiftena grupperats i fem ungefär lika stora grupper. En grupp (ca 4,8 ha) läggs om varje år under perioden 1987-91 för att komma in i den nya växtföljden:

 

År     Omläggningsväxtföljd    Långsiktig växtföljd
1      Korn med vallinsådd     Korn med vallinsådd
2      Slåttervall I           Slåttervall I
3      Slåttervall II          Slåttervall II
4      Vårsäd                  Slåttervall III
5      Grönfodergröda          Vårsäd

 

Eftersom inget lättlösligt kväve tillförs vallarna efter omläggning gynnas den utvintringskänsligare klövern på gräsens bekostnad. Om det skulle visa sig att klöverandelen i vallarna minskar kraftigt efter två år kan man tänka sig att bryta vallen, så vårsäd år 4 och därefter en stallgödslad grönfodergröda som ensileras. På sikt är dock förhoppningen att klövern skall klara vintrarna så väl att vallarna kan ligga i tre år.

Stallgödsel sprids på våren före sådd av korn med vallinsådd i såväl konventionell som alternativ odling. Urin vårsprids på de vallar som ligger på skiften med låga kaliumvärden. Stallgödsel och urin beräknas innehålla 15 respektive 10 kg kväve per 10 ton. I konventionell odling kompletteras stallgödselgivan med N 28 så att en total kvävegiva på 90 kg N/ha uppnås.

Någon kemisk bekämpning har inte förekommit sedan 1986 då en tillfällig insats med Roundup gjordes mot tistel. Man upplever inte ogräset som något stort problem.

Malte höstplöjer så mycket som möjligt. Vårplöjning tillämpas endast i undantagsfall. 3-4 harvningar på våren följs i konventionell odling av kombisådd och vältning. Vallinsådd görs samtidigt med frölåda på kombisåmaskinen. Handelsgödsel till vallen ges dels tidigt på våren, dels efter första skörd vilken tas som hö. Andra skörden blir ensilage. Vallbrott görs ofta sent på hösten.

Än så länge tillämpas i stort sett samma odlingsteknik i de båda odlingssystemen frånsett handelsgödselanvändningen. En skillnad fr o m 1988 är dock att vallar som skall brytas bearbetas två ggr med tallriksredskap före plöjning. Syftet är att hjälpa markmikroorganismerna med nedbrytningen av växtrester. Under våren 1990 har ett begagnat tallriksredskap inköpts i samverkan med en granne. Inga biodynamiska preparat används. Ogräsharvning har heller inte tillämpats ännu men finns med i framtidsplanerna. Malte tänker börja med att låna ogräsharv av en annan alternativodlare för att se om han tycker det verkar värt att investera i en egen. Inför vårbruket 1989 köptes en ny harv för att förbättra såbäddsberedningen. Denna investering kan möjligen ha påskyndats av omläggningen till nytt odlingssystem men skulle gjorts i vilket fall. Om det i framtiden går att få ett merpris på kött och/eller mjölk är man beredd att börja använda biodynamiska preparat vilket i så fall skulle kräva att man köper eller lånar en "giftfri" lantbruksspruta.

Av figur 1 nedan framgår att slåttervallskördarna totalt på de omlagda skiftena var ca 68 (1988) respektive 78 (1989) procent av skörden på den konventionellt odlade arealen. En orsak till att den bärgade höskörden skiljer så mycket mellan odlingssystemen är troligen ett större bladspill vid vändning och strängläggning på de baljväxtrikare ogödslade fälten. De prover som tagits i växande gröda före skörd indikerar att även den biologiska avkastningen varit lägre på alternativodlade vallar de båda åren (se bilaga 4:1). Andraskörden på de omlagda vallarna hävdar sig dock mycket väl jämfört med de konventionella.

Figur 1. Av brukaren uppskattad bärgad skörd i ton/ha från slåttervall 1988 och 1989 (egen sammanställning).

I spannmålsodlingen blev det betydligt sämre skördar på de fält som inte fick handelsgödsel 1987 och -88 vilket framgår av bilaga 4:2. En stor del av arealen kunde inte tröskas alls p g a att kornet blivit "överväxt" av vallinsådden. Den främsta orsaken till detta fenomen antas vara att Malte alltför sent upptäckte att såmaskinen lade utsädet väldigt grunt. Kornet grodde därför inte så tidigt som det annars skulle gjort och hamnade efter insådden i utveckling. Figur 2 visar avkastningen endast på de fält som faktiskt skördats. Vid den jämförelsen framgår att relativskördarna i karensgrödorna ökat från 35 procent 1987, via 71 procent 1988 till 92 procent 1989. Om istället relativskörden på all sådd areal räknas blir motsvarande siffror 11 respektive 37 procent 1987 och -88. Även om inga bestämda slutsatser kan dras ur ett så litet material ger siffrorna ändå visst stöd för de teorier som går ut på att odlaren successivt lär sig behärska det nya odlingssystemet allt bättre.

Figur 2. Av brukaren uppskattad bärgad skörd i dt/ha från de spannmålsarealer som tröskats 1987-89 (egen sammanställning)

4.2.2.2.2 Mjölkproduktion

Eftersom nästan alla intäkter i jordbruket kommer från försäljning av mjölk, kött och livdjur är resultatet i mjölkproduktionen av stor vikt för familjens ekonomi.

De 20 mjölkkorna står uppbundna i långbås när de är inne. På sommaren går de ute på betesvallar som ligger nära ladugården. De flesta korna är av SRB-ras men även SLB och SJB förekommer. Besättningen är ansluten till semin och kokontroll. Av tabellerna i bilaga 5 framgår bl a att ökningstakten i mjölkavkastningen avtagit de senaste åren. En av flera orsaker till detta kan vara att man börjat närma sig "toppen" i det avelsarbete som pågått sedan starten 1980. 1989 hade man mer hälsoproblem i besättningen än 1987-88 (bilaga 6) vilket naturligtvis också orsakat förluster. I den grundanalys av likviditets- och lönsamhetseffekter som redovisas i avsnitt 4.2.3.2 antas att dessa djurhälsoproblem inte har direkt samband med omläggningen. I det efterföljande avsnittet testas ett motsatt antagande.

Jag har i detta arbete valt att anta att skördebortfallet i växtodlingen helt kompenseras med ökade foderinköp. Bytet av odlingssystem tillåts således inte direkt orsaka minskad mjölkavkastning. Gården har varken före eller under omläggningen varit självförsörjande med foder. Detta gör att man med oförändrat djurantal får svårt att uppfylla villkoren för KRAV-godkänd mjölk- och köttproduktion, något som på kort sikt inte heller är en målsättning.

Total foderförbrukning 1986-89 framgår av bilaga 7. Den stora förbrukningen av inköpta fodermedel 1989 förklaras till stor del av generellt låga skördar i gårdens växtodling. Den torra sommaren gjorde att även betena växte dåligt.

Fodergrindarna öppnas med tidur och ättiden under stallperioden är ca nio timmar per dag. Varken foderstat eller utfodringsrutiner har ändrats väsentligt med anledning av omläggningen till alternativ odling. Det finns dock en målsättning att öka grovfoderandelen och minska på koncentratet.

Man ströar med ca två kg halm/ko och dag och måste delvis köpa in halm för att klara detta. Tryckutgödslingen mynnar ut på den 144 m2 stora gödselplattan. En urinbrunn på 120 m3 finns också. Gödselhanteringen har hittills under omläggningen inte ändrats men man har diskuterat att börja kompostera gödseln.

Mjölk och kött säljs till Arla respektive Farmek och inga merpriser erhålls. Nästan alla kalvar, utom rekryteringsdjur, säljs direkt till slakt eller livkalvsförmedling (bilaga 8). De insatsvaror (utsäde, foder m m) som köps är "konventionella" och tas till största delen hem via Lantmännen.

4.2.3 Ekonomisk utveckling under omläggningen

4.2.3.1 Resultat- och balansräkningar

Ojusterade siffror direkt ur gårdens skattebokslut finns redovisade för åren 1985-89 i bilaga 9:1-4. Dessa resultat- och balansräkningar räcker inte i sig för att analysera ekonomiska omläggningskonsekvenser utan måste kompletteras med en hel del justeringar och uppgifter från underliggande verifikationer m m. Efter att vid samtal med Malte ha fått klart för mig att inga betydande investeringar gjorts med anledning av omläggningen har jag valt att inte försöka beräkna sådana nyckeltal (t ex soliditet och räntabilitet) som kräver noggrannare värdering av anläggningstillgångarna. Fastigheten är t ex mycket lågt värderad i balansräkningen vilket gör att det egna kapitalet på ett missvisande sätt framstår som negativt för hela perioden. Om fastigheten egentligen är värd en, två eller tre Mkr går inte att säkert säga förrän vid en eventuell försäljning och att spekulera om värdet är inget som tillför omläggningsstudien något väsentligt. Likviditeten nådde en bottennivå för perioden vid slutet av 1989 utan att för den skull vara oroväckande låg. Förklaringen kan vara ovanligt små skogsuttag under året i kombination med stora inköp av kraftfoder.

För att få en något klarare bild av hur väsentliga intäkts- och kostnadsposter utvecklats under omläggningsperioden har jag med hjälp av verifikationer och inventeringslistor försökt periodisera och fördela beloppen på ett för denna studie mer ändamålsenligt sätt. Ofta när man vill göra företagsekonomiska analyser visar det sig att ett ojusterat skattebokslut inte är tillräckligt annat än för mycket grova uppskattningar. Det är inget konstigt med detta eftersom huvudsyftet med den löpande bokföringen och bokslutet för många företagare fortfarande är att tillfredsställa myndigheternas minimikrav på redovisning. En redovisningsbyrå sköter sedan flera år gårdens löpande bokföring samt upprättar bokslut och deklarationer. 1989 började Malte kontera verifikationerna själv men i övrigt har samma person skött bokföringen hela perioden.

Jag har strävat efter att renodla jordbrukets andel av företagets intäkter och kostnader även om en sådan särskiljning i efterhand är svår att göra hundraprocentig. Eftersom jag velat ha jämförbarhet mellan åren måste någon slags inflationsjustering göras. På intäktssidan (figur 3) har de nominella beloppen därför justerats till 1988 års prisnivå med hjälp av avräkningsprisindex för animalier respektive vegetabilier.

Figur 3. Jordbruksdriftens intäktsfördelning på Mjölkgården 1986-89. Belopp i kkr justerade till 1988 års prisnivå (egen sammanställning av siffror från bilaga 10:1).

Mjölklikvider (1989 inkluderas även det s k kobidraget) är den helt dominerande intäktsposten med en andel på 84-88 procent under perioden. När det gäller variationerna i intäkter för kött och livdjur kan noteras att det 1986 slaktades fler storboskap än normalt p g a att de blev sjuka av förorenat vatten. 1989 självdog en ko och tre kvigor på bete. Dessa djur gav inga slaktintäkter vilket förklarar den låga siffran det året. I posten "Övrigt" 1989 ingår 4,8 ton gräshö som packats i påsar och sålts för 3 kr/kg som kaninfoder. Förutom statligt omläggningsstöd med 15 580 kr 1989 har det inte gått att hitta några betydande intäktsposter som kan sägas ha förändrats som direkt följd av omläggningen till alternativ odling.

Som deflator för jordbruksdriftens kostnadsposter (figur 4) har använts produktionsmedelsprisindex för förnödenheter, kapitalkostnader respektive tjänster m m.

Figur 4. Jordbruksdriftens kostnadsfördelning på Mjölkgården 1986-89. Belopp i kkr justerade till 1988 års prisnivå (egen sammanställning av siffror från bilaga 10:1-2).

De kostnader jag förväntat mig att hitta förändringar bland var främst foderinköp och handelsgödsel. Foderinköpen ökade kraftigt 1989 men detta förklaras till största delen av låga skördar och proteinhalter i vall fodret, såväl konventionellt som alternativt. Handelsgödselinsatsen ökade 1987 jämfört med tidigare vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på att de första 4,8 hektaren lades om till alternativ odling det året. Förklaringen är att den växtodlingsrådgivare Malte anlitade 1986 föreslog ökade givor för kommande år, ett råd som också följdes.

"Övriga särkostnader djurskötseln" har inte förändrats speciellt mycket under perioden men inom gruppen ökade kostnaderna för veterinärbesök kraftigt 1989 (se bilaga 6). Orsakerna till detta och det faktum att fyra djur dog på bete kan dock inte utan närmare undersökningar hänföras till det nya odlingssystemet.

Inom gruppen "Övriga särkostnader växtodlingen" finns inga anmärkningsvärda skillnader mellan åren. För att belysa svårigheterna med att dra enkla slutsatser utifrån ett skattebokslut, kan nämnas att de ca 4 500 kr som 1988 bokförts på kontot "Bekämpningsmedel" vid granskning av fakturan visade sig avse propionsyra för spannmålskonservering samt några säckar kalvfoder.

Underhållskostnaderna (exklusive bostadsunderhåll) är den grupp som uppvisar de största variationerna över tiden. 1988 gjordes omfattande genomgångar, delvis i förebyggande syfte, av bl a skördetröskan och mjölkningsanläggningen. Inga underhållskostnader kan direkt hänföras till omläggningen.

4.2.3.2 Teoretisk likviditets- och lönsamhetseffekt

För att få en uppfattning om den ekonomiska betydelsen av de förändringar som har eller kan antas ha orsakats av omläggningen har en sammanställning gjorts som vad gäller likviditetseffekten åskådliggörs i figur 5. Där visas hur mycket sämre (1987-88) respektive bättre (fr o m 1989) likviditeten, under givna antaganden, är med gården under omläggning jämfört med en hypotetisk situation med fortsatt konventionell odling av hela arealen.

Figur 5. Likviditetsnetto av omläggning till alternativ odling på Mjölkgården. Nominella belopp i kkr (egen sammanställning av siffror från tabell 3 och bilaga 11:1-4).

Det måste noga poängteras att detta inte är någon exakt bild av vad som verkligen hänt eller kommer att hända. Det är t ex svårt att uppskatta hur mycket handelsgödsel och inköpt foder som hade förbrukats 1987-89 om inte omläggningen påbörjats. I tabell 3 (med bilaga 11:1-4) redovisas de antaganden och beräkningar som ligger bakom figur 5. Av tabell 3 framgår bl a att det statliga omläggningsstöd som erhållits 1989 och förväntas erhållas 1990-91 är till god hjälp för att snabbt komma upp ur en i annat fall mer långdragen likviditetssvacka. Det tycks också helt klart vara ökade foderkostnader som står för den största belastningen medan minskade handelsgödselinköp är den största plus-posten.

 

Tabell 3. Observerade samt teoretiskt beräknade poster som påverkat eller kan
antas komma att påverka likviditet och lönsamhet på Mjölkgården jämfört med om
omläggning till alternativ odling aldrig hade påbörjats. Nominella belopp i kkr
(egen sammanställning av siffror från bilaga 11:1-4)
Not                                   1987    1988    1989    1990   1991   1992   1993   1994   1995  1996
   Ökade intäkter (+)                                                                                 
A  Ersättning för studiebesök                 0,8                                                     
A  Statligt omläggningsstöd                           15,6    10,0   10,0                             
                                                                                                      
   Minskade kostnader (+)                                                                             
B  Inbesparad handelsgödsel           1,8     11,3    22,1    26,4   30,0   30,6   31,2   31,8   32,5  33,1
C  Inbesparad spridn av handelsg              0,2     0,3     0,5    0,8    0,9    0,9    1,0    1,0   1,1
                                                                                                      
   Ökade kostnader (-)                                                                                
D  Foderinköp som bedöms utgöra       23,5    19,5    16,4    14,0   13,0   13,5   14,1   14,6   15,2  15,8
   ersättning för "skördesvacka"
E  Kontrollavgift KRAV                0,4     0,6     0,9     1,0    1,1    1,2    1,3    1,5    1,6   1,8
A  Studiecirklar m m                  0,8             0,3                                             
F  Inköp av ca 80 kg fosfor                                          0,7    0,8    0,8    0,8    0,9   0,9
G  Stubbearbetning vid vallbrott              0,9     2,1     1,3    1,7    1,4    1,5    1,5    1,6   1,7
H  Inköp av tallriksredskap                                   7,0                                     
I  Ogräsharvning                                                     0,1    0,3    0,4    0,5    0,5   0,5
J  Dyrare slåttervallanläggning       1,3     1,9     2,3     2,5    7,4    -0,3   3,6    4,0    4,4   4,8
   Nettoeffekt                        -24,1   -10,6   16,0    11,0   16,8   14,6   10,4   9,9    9,3   8,7
   Ackumulerat netto före ränta       -24,1   -34,8   -18,8   -7,7   9,0    23,7   34,1   44,0   53,4  62,1
K  Ränteeffekt                        -1,8    -4,7    -4,7    -2,7   -0,3   2,4    4,7    6,6    8,3   9,9
   Årligt likviditetsnetto inkl rta   -25,9   -15,3   11,3    8,3    16,4   17,0   15,1   16,5   17,6  18,6
Noterna förklaras i bilaga 11:1-4

 

Ett avgörande, men för denna gård rimligt, antagande är att minskade skördar inte tillåts leda till sänkt mjölkavkastning eller minskning av antalet kor. Att minska antalet kor för att uppnå balans mellan foderproduktion och konsumtion inom gården skulle sannolikt leda till en betydande lönsamhetsförsämring om inte merbetalning för mjölken kan erhållas (Eriksson, 1990). Ett för denna gård intressant sätt att öka foderproduktionen vore att försöka odla någon ensilerbar grönfoderblandning, t ex foderraps/ärter (Granstedt et al, 1988).

 

Tabell 4. Lönsamhetsberäkning för omläggningsskedet på Mjölkgården. Belopp i kkr
                                              1987    1988    1989   1990   1991
   Nettoeffekt exkl ränta (se tab 3)          -24,1   -10,6   16,0   11,0   16,8
L  Periodisering av investeringen                                    6,0    -1,0
   i samägt tallriksredskap
M  Kalkylmässig arbetskostnad netto           -2,8    -0,6    -2,7   -0,1   0,1
                                                                           
   Underlag för nuvärdeberäkning              -26,9   -11,3   13,3   16,9   15,9
                                                                           
   Nuvärden 1987 med kalkylräntan:     7,1%   -26,9   -10,5   11,6   13,8   12,1
                                                                           
   Nettonuvärde 1987 (kkr)             0,0                                 
Noterna förklaras i bilaga 11:4

 

Lönsamhetsberäkningen i tabell 4 bygger på siffrorna i tabell 3. Förutom de rent likviditetspåverkande omläggningskonsekvenserna tas här hänsyn till ökad respektive minskad arbetsinsats jämfört med konventionell odling. I tabellen visas den kalkylränta som, med de givna antagandena, ger nettonuvärdet noll. Tanken är att man kan se underskotten 1987-88 som investeringar vilka krävs för att uppnå de följande årens överskott. Investeringsprojektet "omläggning till alternativ odling" får då internräntan 7,1 procent räknat på själva omläggningsperioden 1987-91. Om beräkningen utsträcks till att omfatta tioårsperioden 1987-96 erhålls internräntan 24,1 procent. Om inte det statliga omläggningsstödet funnits hade motsvarande internräntor blivit -31,5 respektive 7,6 procent. Det innebär att lönsamheten för omläggning först på lång sikt hade blivit positiv även utan statligt stöd.

4.2.3.3 Känsligheten i gjorda antaganden

Ovanstående kalkyl är givetvis, precis som alla ekonomiska kalkyler, starkt beroende av de bakomliggande antagandena. Om man t ex väljer att belasta den med defoderinköp (11,0 kkr 1987 och 8,9 kkr 1988) som teoretiskt bör ha orsakats av att en del kornarealer inte kunde tröskas 1987-88 (vallinsådden kanske inte hade tagit överhanden lika kraftigt om fälten fått handelsgödselkväve), blir internräntan för perioden 1987-91 istället -8,2 procent och för hela tioårsperioden 11,7 procent.

Ett alternativt antagande som kan testas i kalkylmodellen, men aldrig i efterhand verifieras, är att djurhälsoproblemen 1989 till stor del hade något för mig okänt samband med omläggningen. Om man då antar att veterinärkostnaderna var 3 000 kr högre än "nollalternativet", slaktdjursintäkterna 8 000 kr lägre och mjölkintäkterna (netto) 12 000 kr lägre blir internräntan för perioden 1987- 91 -22,4 procent och för perioden 1987-96 3,7 procent. Då är kalkylen dessutom belastad med föregående styckes pessimistiska antagande.

Man kan även utgå från en viss kalkylränta och istället se vilket nettonuvärde, positivt eller negativt, den leder till. Man kan därvid anta att den kategori som Brorsson (1989) kallat "penningjägarna" ställer högre räntekrav på en omläggning än de i samma skrift omnämnda "omställarna".

När det gäller Mjölkgården tycks det, även om det finns viss osäkerhet i siffrorna, som om omläggningsskedet har goda förutsättningar att klaras utan alltför påfrestande ekonomiska uppoffringar. Efter omläggningen, när hela arealen odlas alternativt, bör det dessutom bli något bättre lönsamhet än om man fortsatt med konventionell drift, förutsatt att inte mjölkproduktionen sjunker. Det bör dock framhållas att kalkylen sannolikt blir betydligt "bistrare" om Malte med oförändrad areal skulle sluta köpa in foder till gården för att uppfylla KRAV-reglerna för djurhållningen. I så fall vore det nödvändigt att försöka få ut ett merpris för mjölk och/eller kött för att upprätthålla lönsamheten.

4.3 Svingården

4.3. 1 Gårdsbeskrivning

4.3.1.1 Brukarfamiljen

Brukarparet, som i denna uppsats kallas Sven och Sara, är i 45-50-årsåldern och har fem barn varav det äldsta är 21 år. Sara är uppväxt på gården som hon återvände till 1973 tillsammans med Sven efter att ha bott en del år på annat håll i landet. 1976 började de arrendera gården av Saras föräldrar och 1978 köpte de den. Barnen deltar ganska mycket i arbetet på gården när de är lediga från skolan men ingen av dem har ännu någon uttalad ambition att ta över den i framtiden. Sven arbetade 1980-84 halvtid och t o m hösten 1989 heltid utanför företaget. Långsiktigt mål är att kunna fortsätta bedriva jordbruk på gården. På kort sikt vill man övergå från del- till heltidslantbruk och kunna försörja familjen på det.

4.3.1.2 Gården nu och tidigare

Gården ligger i norra delen av Svealands slättbygder men omgivningarna kan snarast betraktas som skogsbygd. Åkerarealen är 32,7 ha varav man haft 2,7 ha utarrenderade t o m 1988. 18 ha hagmark, varav 15 ha var utarrenderade t o m 1987, används som permanent bete och dessutom finns 52 ha produktiv skog. Den egna arealen är väl samlad runt brukningscentrum. Fr o m våren 1990 arrenderar man 15 ha åker ca två mil från gården men denna areal fanns ej med i planerna när omläggningen till alternativ odling skedde. Fram till 1967 fanns mjölkkor och därefter, 1968-85, ca 20 modersuggor. Under perioden 1968-86 var växtodlingen helt inriktad på spannmål och oljeväxter. 1967-74 odlades ingen vall alls och därefter endast på något hektar för att få hö till de får som höll hagmarken öppen sommartid. 1986-87 fanns varken nötkreatur eller svin på gården. Fr o m 1988 började man åter bygga upp en djurbesättning och har nu såväl modersuggor och slaktsvin som amkor med kalvar.

Markkartering gjordes senast 1977. De flesta skiften låg då i klass 4-5 avseende såväl kalium (K-AL) som fosfor (P-AL). Mullhaltig mellan- och lättlera dominerar som jordart men det finns såväl ren mulljord som styv lera och lite sandjord. Underhållskalkning skedde före omläggningen enligt rekommendation och det är eventuellt dags för kalkning snart igen. Hela arealen är försedd med väl fungerande täckdiken som lades 1932.

Förutom bostadshus finns en ladugård/svinstall samt en loge med spannmålsmagasin. I svinstallet påbörjades en ombyggnad 1985-86 med siktet inställt på 40 modersuggor i kall lösdrift. Byggplanerna ändrades dock när man senare bestämde sig för att satsa på alternativ odling. En del av den nya inredningen har därför plockats ned och ersatts med foderbord och grindar för nötkreatur. Det mesta av svininredningen får dock vara kvar och används delvis som amkalvboxar.

Taxeringsvärden enligt senaste inkomstdeklarationen:

 

Skogsbruksvärde        185 000  
Jordbruksvärde         127 000  
Ekonomibyggnadsvärde   180 000   (upptaxerat 1989 från 25 000)
Tomtmarksvärde         40 000   
Bostadsbyggnadsvärde   158 000   (upptaxerat 1989 från 153 000)
Totalt                 690 000   kr

 

4.3.1.3 Arbetskraft

Sara är utbildad laboratorieassistent men har de senaste 15 åren haft full sysselsättning med barn och hushåll hemma. Hon har tidigare uppskattningsvis arbetat ca två timmar per dag i jordbruket de perioder man haft djur på gården men 1989 blev det betydligt mer än så. Hon är främst intresserad av kontakter med djur och människor och har ägnat åtskilliga timmar åt att via telefon och på annat sätt sälja det alternativproducerade köttet 1989-90. Sven har en del tekniska utbildningar, bl a som svarvare och svetsare. Delvis p g a att han fått förslitningsskador i sin tidigare (t o m våren 1989) tjänst, beslutade han sig för att satsa på heltidssysselsättning hemma hellre än att riskera långtidssjukskrivning. Han sköter alla slags sysslor på gården och beräknar sin arbetsinsats i lantbruket till ca 1 500 timmar per år tidigare men under 1989 troligen ca 2 000 timmar. Läsåret 1989/90 har han dessutom gått en utbildning som krävt daglig bilpendling ca åtta mil.

Saras far bidrar med ett okänt antal arbetstimmar genom att stå för nästan all avverkning och övrig skogsskötsel. Barnen hjälper också till en hel del, framförallt med utfodring och djurskötsel.

4.3.1.4 Maskiner och inventarier

Av maskinförteckningen i bilaga 12 framgår att man investerat i vallskördemaskiner 1989. Dessa maskiner samt den långfingerharv (för ogräsharvning) som köptes 1988 är direkt motiverade av den ändrade driftsformen på gården. Även en del inre inventarier har anskaffats i och med omläggningen, bl a en spannmålskross, Sparman-elevator och torkfläkt för hö.

4.3.2 Omläggningsprocessen

4.3.2.1 Motiv och förberedelser för omläggning

Planerna på att byta odlingssystem tog form ganska snabbt under sommaren 1986. Som motiv för omläggningen anges att man tröttnat på att använda illaluktande kemikalier och försurande handelsgödsel, samt att man ville minska sitt bidrag till överskottet av jordbruksprodukter. Tips om lämplig växtföljd fick man per telefon av en annan alternativodlare. Sven och Sara valde att lägga om hela arealen relativt snabbt och beställde därför inte hem handelsgödsel inför 1987. Kontakt togs med bl a Artur Granstedt som upprättade en omläggningsplan och föreslog att de skulle försöka ha en del nötkreatur för att få naturlig avsättning för den vall som borde ingå i växtföljden. Större delen av arealen karensanmäldes till KRAV inför 1987.

Under 1987 mognade planerna på att istället för att bygga upp en ren smågrisproduktion igen satsa på utegrisar och amkor. Några djurinköp blev det dock inte förrän 1988. Det året gick både Sven och Sara några kurser i alternativ odling och "utesvinhållning". De har också åkt runt och gjort en del studiebesök hos andra alternativodlare de senaste tre åren. Hushållningssällskapets alternativodlingsrådgivare, som dessutom är KRAV- kontrollant vad gäller växtodlingen, har varit en viktig samtalspartner under omläggningen. När det gäller djurhållningen har man fått en del tips via den husdjurskonsulent som är KRAV-kontrollant.

4.3.2.2 Produktionsgrenar före och under omläggningen

4.3.2.2.1 Växtodling

Vad som odlats på de olika skiftena framgår av bilaga 13:1-3. Däremot saknas uppgifter om bärgade skördar eftersom Sven, till skillnad från Malte på Mjölkgården, inte gjort noteringar om skörderesultaten. Visserligen finns det avräkningar för sålda grödor (se bilaga 14) men det finns inga uppgifter om hur mycket som gått till foder åt gårdens djur. 1988 och -89 togs skördeprover i FoFA:s regi på vissa skiften men eftersom hela arealen då odlades utan handelsgödsel kan man inte göra jämförelser inom gården som i föregående gårdsexempel.

Handelsgödselgivorna låg något under rekommenerad nivå före omläggningen. 1987 fanns ca tre ton handelsgödsel kvar sedan året innan och istället för att sälja säckarna spred man ut dem på nästan halva arealen. Detta gjorde att det dröjde ytterligare ett år att få hela arealen KRAV-godkänd trots att man egentligen tänkt klara av omläggningen på ett år.

Den planerade växtföljden är flexibel och kommer bl a att anpassas till foderbehovet. 1988 såg den ut enligt följande:

1. Korn med vallinsådd

2. Vall I

3. Vall II

4. Höstvete eller råg

5. Havre/ärter med insådd av mellangröda, t ex vitklöver

6. Gröngödsling

7. Höstvete eller råg

Oljeväxter, som tidigare odlades på i genomsnitt ca 15 procent av arealen, förekommer nu inte alls. Det tycks också krävas större fodersädesarealer än beräknat vilket gör att det inte blir mycket mark över att odla avsalugrödor på.

Ogräsbekämpning sköttes före omläggningen till stor del på kemisk väg. På mulljordarna sprutades det varje år och på lerorna vartannat. Nu ogräsharvas stråsäden medan grisarna används som "rotdödare" på trädan. Även om man har problem med rotogräs, framförallt kvickrot och tistel, är det inte så illa som Sven före omläggningen befarade att det skulle bli.

1988 odlades potatis och morötter på knappt ett tunnland. Det gav god avkastning men också väldigt mycket arbete med rensning, paketering och försäljning.

Innan man skaffade nötkreatur 1988 förekom att man bytte vall foder "på rot" mot stallgödsel för att kunna ha lite vall i växtföljden. För att nu kunna hantera den egna stallgödseln har en kombivagn och en gödselgrep till traktorn köpts. Det finns planer på att kompostera gödsel till potatisen. Övrig gödsel skall dock spridas färsk och brukas ned direkt.

4. 3. 2. 2. 2 Utegrisar

1988 inköptes tio gyltor och en galt som fick bilda stommen till en helt ny besättning utegrisar. Sven och Sara prioriterar djurens välbefinnande högt och har nöjt sig med en kull smågrisar per sugga och år. En målsättning är att klara foderförsörjningen helt inom gården. 1989 tvingades man dock köpa in en hel del korn (bilaga 15). Man strävar efter att få slakten avklarad före jul så att det bara är rekryteringsdjuren som hålls under vintern. Första omgången smågrisar såldes till en annan alternativproducent för vidare uppfödning medan man 1989 födde upp flertalet till slaktmognad. Hur många djur som köpts respektive sålts framgår av bilaga 16:1. Drygt hälften av de slaktade grisarna 1989 (bilaga 16:2) såldes direkt till konsument medan resten gick till butiker eller charkuterister. Grisuppfödningen är KRAV-godkänd.

4.3.2.2.3 Amkor

För att få naturlig avsättning för vallen och en ökad variation i gårdens drift började man 1988 bygga upp en amkobesättning. 31/12-89 fanns åtta vuxna nötkreatur och 28 ungnöt på gården. Från början hade man tänkt föda upp tjurarna till 15-18 månaders ålder. Att hantera vuxna tjurar visade sig dock inte vara så lätt. Kastrering provades på en del kalvar men även det medförde problem. En del tjurar kommer därför troligen att slaktas vid 8-10 månaders ålder.

Förutom svin och nötkreatur har även en del får inköpts 1989.

4.3.2.3 Nya arbetsuppgifter

Till skillnad från Malte och Malin på Mjölkgården har Sven och Sara gått in för att lägga om hela driften, inklusive djurhållningen, till att motsvara kraven på "ekologiskt lantbruk" (definieras på samma sätt som alternativ odling enligt avsnitt 1.1). De har dessutom valt att försöka få ut ett merpris för såväl vegetabilier som kött. Detta har medfört ett helt nytt arbetsområde jämfört med vad de flesta lantbrukare är vana vid, nämligen att själv ta stor del i marknadsföringen av sina produkter.

För att få KRAV-märka de slaktade djuren måste även slakteriet vara godkänt av KRAV. Det närmast belägna slakteriet har inte uppfyllt de villkoren varför slaktsvinen körts i en för ändamålet inköpt skåpbil till ett annat slakteri. Sven har sedan hämtat de slaktade djuren för vidare befordran direkt till konsument eller till butik. Sara har skött det mesta av arbetet med att kontakta kunder, bestämma tid och plats för leverans samt se till att betalning erhållits. Efter en del problem med att kunder som beställt kött ångrade sig strax före leverans har man nu börjat kräva en viss kontantinsats redan vid beställning.

4.3.3 Ekonomisk utveckling under omläggningen

4.3.3.1 Resultat- och balansräkningar

Utifrån uppgifter från deklarationsblanketter har jag försökt upprätta de ojusterade resultat- och balansräkningar som återfinns i bilaga 17:1-3. Liksom för Mjölkgården har dessutom en mer renodlad resultatsammanställning för jordbruksdriften tagits fram.

Av figur 6 framgår att intäkterna ökat kraftigt till följd av att man börjat sälja kött och livdjur 1988-89.

Figur 6. Jordbruksdriftens intäktsfördelning på Svingården 1986-89. Belopp i kkr justerade till 1988 års prisnivå (egen sammanställning av siffror från bilaga 18:1).

Den intäktspost som direkt kan sägas vara en följd av det ändrade odlingssystemet är det statliga omläggningsstöd på 48 000 kr som erhölls 1989. När det gäller de minskade växtodlingsintäkterna är det oklart hur mycket som beror på minskade hektarskördar. En del av minskningen beror på att andelen vall ökat och att gröngödsling och träda nu förekommer på ungefär lika stor areal som det t o m 1986 odlades oljeväxter på. Dessutom förbrukas sedan 1988 nästan all fodersäd på gården. 1989 såldes 243 dt höstvete som odlats på 7 ha.

Bland kostnadsposterna (figur 7) är de mest framträdande förändringarna att handelsgödsel inte finns med alls fr o m 1988 och att stora belopp gått till djurinköp 1988-89. I posten "övriga kostnader" ingår 1989 löner för arbetskraft som lejts för bl a betong- och snickeriarbeten. Möjligen hör en del av dessa kostnader mer till bostadsunderhåll än till jordbruksdriften men det har inte gått att göra en så noggrann fördelning.

Figur 7. Jordbruksdriftens kostnadsfördelning på Svingården 1986-89. Belopp i kkr justerade till 1988 års prisnivå (egen sammanställning av siffror från bilaga 18:1).

Några direkta likviditetsproblem kan inte utläsas av balansräkningarna. Man har dock tvingats öka upplåningen kraftigt 1989 trots ett ovanligt stort skogsuttag och höga intäkter för övrigt. Förklaringen är främst att stora belopp lagts på bostadsunderhåll samt maskininvesteringar.

Resultatet före avskrivningar ökade kraftigt 1989 jämfört med tidigare år. Detta måste dock ställas i relation till ökade investeringar och ökad arbetsinsats på gården.

Ett viktigt mål för brukarna är att kunna upprätthålla en godtagbar levnadsstandard trots att Sven avstått från sin relativt säkra inkomst från den heltidstjänst han hade utanför gården t o m hösten 1989. För att kunna uppnå detta mål på lång sikt är det av stor vikt att man lyckas öka omsättningen ytterligare och dessutom hålla kostnaderna nere.

Eftersom förändringarna på denna gård varit så omfattande har jag valt att inte försöka mig på någon jämförelse med en tänkt fortsatt konventionell drift. Istället följer nedan en sammanfattning av de viktigaste omläggningsuppoffringar respektive omläggningsfördelar jag funnit. I en del fall har det gått att få en uppfattning om de monetära effekterna av olika förändringar. Det är dock svårt att dra gränsen mellan vad som är övergång till ekologiskt lantbruk och vad som är totalt förändrad driftsinriktning på gården.

4.3.3.2 Omläggningsuppoffringar

Betydande investeringar i maskiner och inventarier har gjorts under 1988- 89. Sammanlagt rör det sig om ca 145 000 kr för att få till stånd en fungerande vall- och kraftfoderhantering från fält till foderbord samt 15 300 kr för en ogräsharv.

Ändrade byggplaner har dels medfört kostnader för arbete och material, dels förlorade intäkter p g a att svinstallet stått oanvänt längre tid än det förmodligen skulle gjort om planerna från 1985 fullföljts.

Gröngödsling i växtföljden och lägre arealskördar samt en del ogräsproblem bidrar till sänkta intäkter i växtodlingen. Den ekonomiska effekten av detta har inte kunnat beräknas, främst p g a att det saknas uppgifter om skördade kvantiteter före och efter omläggningen.

De marknadsföringskostnader som uppstått består förutom av ökad egen arbetsinsats även av kontanta utlägg för drivmedel, inköp av skåpbil, högre teleräkning m m. Avgifter till KRAV kan också hänföras till denna kategori. Kostnaden för slakt och styckning, som 1989 uppgick till ca 28 000 kr (bilaga 16:2), har blivit synlig på ett annat sätt än för den som säljer sina slaktdjur exempelvis till Farmek.

De kursavgifter på 1 500 kr som betalades 1988 är en liten post i sammanhanget men var dock en direkt följd av omläggningsplanerna.

4.3.3.3 Omläggningsfördelar

Att kostnaden för handelsgödsel helt försvunnit fr o m 1988 är givetvis helt en effekt av omläggningen till nytt odlingssystem. Jag har avstått från noggrann analys av storleken på denna besparing eftersom det saknas uppgift om "normal" gödselförbrukning före omläggningen. Det torde dock handla om belopp i storleksordningen 25-35 000 kr per år.

En annan direkt odlingssystemrelaterad effekt är att man kunnat få ett merpris för sålda vegetabilier. Den mest betydande posten är de knappt 18 000 kr extra man fick för höstveteskörden 1989 (bilaga 14) jämfört med om den varit konventionellt odlad.

Statligt alternativodlingsstöd erhölls med 48 000 kr 1989.

Merpriset på kött är en kombinationseffekt av övergången till ekologiskt lantbruk (som även innefattar djurhållningen) och det faktum att man övertagit en del av mellanledens del i marknadsföringen. I bilaga 16:2 redovisas ett försök att uppskatta merprisets betydelse 1989. För att få en korrekt jämförelse skulle alla slaktkroppar ha klassificerats och priset jämförts med Farmeks avräkningspris aktuell slaktvecka. Grovt räknat handlar det om i storleksordningen 60-70 000 kr brutto i merbetalning sammanlagt för gris-, nöt- och lammkött.

En icke-monetär omläggningsfördel av stor betydelse är den tillfredsställelse familjen känner över att inte längre vara en del av vad de uppfattade som "kemikaliejordbruket".

5 Slutsatser och diskussion

5.1 Testning av hypoteser

Ett syfte med gårdsstudien var att testa ett antal antaganden grundade på bl a litteraturstudier. De siffermässiga resultaten av gårdsstudien finns i huvudsak redovisade i kapitel 4 samt i tabellbilagor. Hur väl har då den valda metoden bidragit till att få klarhet i giltigheten av de i avsnitt 3.3 uppställda hypoteserna? Det går givetvis inte att utifrån två studerade exempel dra några statistiskt säkra slutsatser. Nedanstående redovisning får mer ses som ett underlag för att medvetandegöra framtida omläggningsanalytiker vari svårigheterna ligger.

Hypotes 1. Det går att identifiera och kvantifiera omläggningsuppoffringar. Svårigheten har här legat i att renodla omläggningseffekter från verkningar av andra beslut och händelser som påverkat jordbruksdriften. Vad gäller Mjölkgården har i stort sett inga andra förändringar än övergången till ett nytt odlingssystem genomförts. Det har även funnits siffror på uppskattade skördar samt noggranna växtodlingsplaner för samtliga aktuella år varför det gått att göra en någorlunda god jämförelse med ett hypotetiskt "nolläge". Trots detta bygger jämförelsen (tabell 3) på en del antaganden som i efterhand är mycket svåra att verifiera. Hade t ex de höga veterinärkostnaderna 1989 något direkt samband med omläggningen? Skulle högre mjölkavkastning uppnåtts 1988-89 om andelen kvävegödslat gräs varit högre i grovfodret? Har grovfodrets näringsinnehåll påverkats?

På Svingården var förändringarna betydligt mer genomgripande. Alltför sent uppmärksammade jag dessutom att det i stort sett saknades data om växtodlingen. Inget stabilt utgångsläge att bygga en jämförelse på har därför gått att hitta.

Min slutsats är att hypotes 1 inte kan förkastas. Speciellt kvantifieringen av omläggningsuppoffringar kräver dock högre kvalitet på bl a biologiska, tekniska och ekonomiska data än vad som vanligtvis finns att hämta vid en studie som görs i efterhand.

Hypotes 2. Det går att skilja mellan kort- och långsiktiga omläggningsuppoffringar. Eftersom jag inte lyckats definiera någon klar gräns mellan kort och lång sikt är det tveksamt om det alls går att testa hypotes 2. Även om det begreppsmässigt vore möjligt att skilja dem åt gäller att de flesta förändringar får såväl kort- som långsiktiga effekter.

Mjölkgårdens "skördesvacka" är exempel på vad som i förstone kan tyckas vara en kortsiktig effekt. En ansträngd likviditet (orsakad av en tillfällig skördesvacka) kan dock leda till att välbehövligt underhåll eller rationella investeringar måste skjutas på framtiden.

Svingårdens marknadsföringskostnader, som visserligen sannolikt varit störst i början, är något som till stor del kommer att bestå. Även om en relativt stabil kundkrets kan upparbetas kvarstår arbetet med slakt, styckning och transporter.

Hypotes 3. De identifierbara uppoffringarna går att indela i för brukaren påverkbara respektive icke påverkbara. En sådan indelning anser jag vara möjlig för de flesta omläggningseffekter. Att Malte på Mjölkgården valt att köpa in mer foder (istället för att arrendera mer mark eller minska djurantalet) när de egna skördarna sjunkit är något som aktivt påverkat kostnaderna. Att skördarna till en början sjunker vid slopad kvävegödsling torde dock vara en biologisk effekt som han inte kan göra mycket åt på kort sikt. Genom att i god tid skaffa sig kunskap och låta handling föregås av planering ökar möjligheterna att påverka de flesta faktorer i omläggningen. Hypotes 3 kan inte förkastas.

Hypotes 4. Även vissa omläggningsfördelar går att kvantifiera. Inbesparingen av handelsgödsel, merbetalningen för Svingårdens höstvete 1989 samt det tillfälliga statliga alternativodlingsstödet är de mest uppenbara monetära plusposterna. Vilket merpris som egentligen fåtts för Svingårdens kött jämfört med leverans till föreningsslakteri går inte att fastställa. Trots det har det förefallit lättare att kvantifiera omläggningsfördelarna än minusposterna. Hypotes 4 har därmed fått gott stöd. Även här gäller dock att det krävs viss kvalitet på tillgängliga data för att klara beräkningarna.

Hypotes 5. Påvisbara lönsamhetssvackor kommer att visa sig vara större i företag som gjort en snabb omläggning. I denna studie är det Sven och Sara på Svingården som stått för den snabba omläggningen. Den har dock varit så omfattande att det inte gått att jämföra lönsamheten under omläggningen med någon annan tidpunkt eller med Mjölkgården. Hypotes 5 har egentligen inte kunnat testas eftersom det krävs ett betydligt större jämförelsematerial än två företag.

Hypotes 6. Långsiktiga omläggningseffekter kan studeras med hjälp av känslighetsanalyser. Jag har under arbetets gång försökt använda en stordatorbaserad modell (Belotti, 1984) för att göra känslighetsanalyser på Mjölkgården. Främsta skälet till att jag i uppsatsen avstår från att redovisa några resultat från modellen är att jag inte anser mig ha tillräckligt bra underlag att utgå ifrån.

Hypotes 6 går trots det ej att helt förkasta. Meningsfulla känslighetsanalyser kräver dock indata av god kvalitet. Variabler som skulle kunnat testas i anslutning till den datorbaserade kalkylmodell som ligger bakom tabell 3 (sid 31) är t ex skördebortfall, näringsinnehåll i vallfodret, priser på foder, handelsgödsel och diesel samt arbetskostnader.

5.2 Slutsatser

Slutsatser av genomförd litteratur- och gårdsstudie:

*Väsentliga "kritiska faktorer" vid omläggning till alternativ odling är bl a vald omläggningshastighet, vald växtföljd, markförhållanden, ogräsproblem, skördenivå, brukarens skicklighet samt möjligheten att få ett merpris för produkterna. Faktorernas ekonomiska resultatpåverkan varierar inom vida ramar mellan olika företag.

*Biologiska, tekniska, sociologiska och ekonomiska data av hög kvalitet krävs för att kunna bedöma vad som orsakat en viss företagsekonomisk utveckling under omläggningen.

*De data som den enskilde företagaren samlar för att klara sina normala planerings- och redovisningsbehov räcker sällan till för en djupare analys av orsakssammanhang.

*Lantbrukare som lägger om till alternativ odling drivs i ännu mindre grad än "genomsnittsbonden" av penningmässiga motiv. Det är oftare ideologiska skäl som sätts främst.

*Företag med vallodling och nötkreatur har goda förutsättningar att efter en viss likviditetssvacka i omläggningsskedet, uppnå minst lika bra långsiktig lönsamhet som om man fortsatt med konventionell odling.

5.3 Diskussion om risker

Omläggning till alternativ odling medför rimligtvis att företagets riskkänslighet förändras, främst vad gäller växtodlingen. Även om jag inte speciellt studerat detta kan det vara på sin plats att nämna något om risker. Bland de risker som torde öka finns t ex:

*Ökad skördevariation mellan åren p g a att man inte kan använda handelsgödsel som utjämnande faktor.

*Risk för angrepp av skadegörare som sänker skördenivå och kvalitet p g a att man inte kan bekämpa dem kemiskt.

*Risk att inte erhålla kalkylerat merpris på t ex brödsäd för att man inte kunnat "gödsla sig till" en tillräckligt hög proteinhalt.

*Risk att få ett alltför proteinrikt grovfoder från baljväxtdominerade vallar (fruktsamhetsstörningar, högt PBV-tal).

Det faktum att vissa risker ökar är givetvis inget okänt bland alternativodlarna. Det har därför under årens lopp utvecklats biologiska, manuella och mekaniska metoder för att förebygga och bekämpa olika angrepp på grödorna.

Det finns å andra sidan risker som uppenbarligen minskar i och med att man byter odlingssystem. Några exempel är:

*Känsligheten för prisförändringar på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

*Risken att anklagas för att ha förorenat vattendrag eller dödat grannarnas bin med bekämpningsmedel "på drift".

*I regel är mindre kapital bundet i en sådd gröda än för motsvarande gröda i konventionell odling. Förlusten per hektar vid eventuell missväxt inom hela skördeområdet blir då mindre för alternativodlaren.

6 Förslag till framtida analysmodell

Liksom Stellan Nilsson (1975) och många andra har även jag fått erfara svårigheten med att i efterhand försöka utröna hur en viss förändringsprocess i ett litet företag egentligen gått till och vilka effekter den haft. Att med dagens kraftfulla persondatorer som redskap utföra beräkningar och statistiska analyser är ett nästan obetydligt problem i sammanhanget. Det stora hindret är istället bristen på data av god kvalitet att mata in i beräkningsmodellerna.

Idealet är naturligtvis att redan när företaga ren står i begrepp att inleda förändringen få kontakt med honom/henne och kunna delta som observatör genom hela skeendet. När det gäller insamling av ekonomiska uppgifter tycker jag man som forskare bör erbjuda sig att bekosta den löpande affärsbokföringen under hela studieperioden. I gengäld kan man då ställa krav på att en för ändamålet utformad kontoplan (som givetvis även skall uppfylla skattemyndigheternas krav) följs. I kontoplanen skall finnas plats för kontering av såväl priser och kvantiteter som arbets- och maskintid. Inte bara externa transaktioner skall bokföras utan även intern förbrukning av t ex elektricitet, uttag ur eget lager m m. Förslag till utformning av ett system för sådan redovisning (von Arnold, 1984) togs fram för flera år sedan och färdiga dataprogram bör finnas på marknaden idag.

Erfarenheten visar att den enskilde lantbrukaren ofta är dåligt motiverad/har ont om tid för att notera alla de uppgifter forskaren vill ha in. Det är därför viktigt att kontinuerligt hålla kontakten med uppgiftslämnaren, fråga hur det går och tipsa om hur han/hon själv kan dra nytta av materialet i sin planering av driften. Risk finns att man övergår från att vara ren observatör till att även få en rådgivande funktion vilket kan påverka utfallet av den process man studerar. Denna risk får då vägas mot sannolikheten att i annat fall stå med ett ganska tunt datamaterial när det är dags för den slutliga analysen.

När det gäller insamling av biologiska data används i första hand de uppgifter som går att få från t ex mjölkko- eller suggkontrollen, avräkningar för sålda produkter och foderanalyser. En av de i alternativ odling mest avgörande faktorerna, utvecklingen av skördarnas kvantitet och kvalitet, bör ägnas särskild uppmärksamhet. Förutom skiftesvis mätning av biologisk skörd i fält före, under och efter omläggning, måste den faktiskt bärgade och inlagrade skörden mätas med rimlig noggrannhet. För avsalugrödor är detta i regel inget problem. För grovfoder och andra grödor som förbrukas inom gården innebär det dock merarbete med i första hand vägning av en del lass och/eller balar, vattenhaltsbestämningar samt uttagning av prover för näringsanalys. Erfarenhet av denna typ av mätningar finns förutom vid SLU även inom SCB, Lantbruksnämnderna och Hushållningssällskapen.

Bl a av tids- och kostnadsskäl är det rimligt att inför datainsamlingen ställa sig frågorna; Vad vill jag veta?, Vilka data ger mig störst chans att få svaren? och Vad har andra redan hittat? Syftet är att begränsa den datamängd som måste samlas in och bearbetas. I detta resonemang ligger dock en viss fara eftersom viktiga samband kan finnas i faktorer som hittills förbisetts. Med hjälp av datorstödd statistisk analys (Wold, 1985) går det relativt snabbt att söka samband även i de fall man samlat värden på en stor mängd egenskaper hos varje studerat objekt.

Hur väl vi än lyckas med ovan skisserade datainsamling kvarstår att den sannolikt mest avgörande faktorn för hur omläggningen utvecklas, nämligen den enskilde företagaren, dennes kunskaper, mål, värderingar och närmaste omgivning, knappast låter sig analyseras i någon matematisk datamodell. Slutsatsen av detta blir att jag är tveksam till värdet av att jämföra olika företag med varandra. Analyserna bör därför inriktas på att hitta ett slags "nolläge" för den enskilda gården från vilket jämförelser kan utgå. Det är därför av stort värde att kunna hitta studiegårdar som inte kommit längre än till "funderingsstadiet" när det gäller omläggning (eller någon annan förändringsprocess man vill studera).

Ett ur jämförelsesynpunkt intressant projekt pågår nu vid Sveriges lantbruksuniversitets försöksgård Öjebyn utanför Piteå (Wivstad, 1991). Där läggs en del av driften, inklusive halva mjölkkobesättningen, om till ekologiskt lantbruk medan övriga delar skall drivas "som vanligt". Resultaten från det projektet och den studie som nämns i avsnitt 2.3.4 bör ge ytterligare många intressanta aspekter på konsekvenser av omläggning till alternativ odling på gårdsnivå.

Det vanligaste torde vara att man som observatör inte lyckas komma in förrän den utveckling som skall studeras redan har pågått en tid. Då återstår att ur redan insamlade data och med hjälp av intervjuer på bästa sätt försöka rekonstruera utvecklingen vid företaget samt analysera orsaker till och effekter av förändringar. När det gäller bokföringsmaterial (vilket är det jag har mest erfarenhet av) måste man nog räkna med att gå igenom de flesta verifikationer som berör den aktuella perioden. Risk finns annars att man missar relevanta uppgifter om á-priser, kvantiteter och kvaliteter.

Sammanfattningsvis blir mina råd till den som i framtiden vill analysera förändringsprocesser i mindre företag:

*Försök få kontakt med företagare som ännu inte påbörjat den rent fysiska delen av processen (tankemässigt är den givetvis redan igång).

*Bestäm vad du vill veta.

*Försök bedöma vilka data det finns förutsättningar att inom ramen för dina resurser och med hjälp av företagaren få in.

*Ta reda på vilka analysredskap som finns (dataprogram, sociologiska analysmetoder m m).

*Bestäm vilket/vilka redskap som skall användas.

*Anpassa datainsamlingen till det/de analysredskap du valt.

*Gör datainsamlingen så "smärtfri" som möjligt genom att använda befintliga eller utforma egna metoder och blanketter för inrapportering.

*Motivera och stimulera dina medarbetare (av vilka företagaren är den viktigaste) att upprätthålla kvalitén på de data som samlas in. Detta är speciellt viktigt i de fall studien pågår under flera år. Uteblivna data vid ett tillfälle kan vara omöjliga att inhämta senare.

*Sammanställ delresultat och redovisa dem för företagaren. Det ger möjlighet till tidig upptäckt av metodfel i själva datainsamlingen.

*Sammanställ, analysera och dra slutsatser ur dina resultat.

7 Slutord

Huvuddelen av arbetet bakom denna uppsats genomfördes under sommaren 1989 och våren 1990. Av olika skäl har den slutliga bearbetningen dröjt. Vad har då hänt på de båda studiegårdarna det senaste året?

Några siffror för 1990 har jag inte hunnit titta på men av telefonsamtal har jag förstått att Malte på Mjölkgården tycker att omläggningen går i stort sett bra. Fr o m i år används inte längre någon handelsgödsel vilket han är mycket nöjd med att slippa.

Bland mjölkkorna har det under vintern varit problem med dräktigheterna men det har gällt även "konventionella" mjölkkobesättningar i området.

Malte har med anledning av den nya livsmedelspolitiken gjort kalkyler på att sluta med mjölkproduktionen. Alternativet skulle i så fall varit att ha köttdjur på extensivt bete. Han har dock kommit fram till att det inte är intressant att avveckla mjölkproduktionen annat än om avräkningspriset på mjölk skulle sjunka drastiskt jämfört med idag.

Sara på Svingården berättar att man ytterligare ökat nettointäkterna genom att nu sköta det mesta av slakten hemma på gården. Kött och inälvor besiktas av veterinär efter slakt. Därefter säljs köttet i form av halva kroppar direkt till konsument eller till butiker. Genom att minska transporterna och överlåta styckningen åt konsumenten, men ändå få ut nästan samma kilopris som tidigare, har man nu en god timlön på det arbete som läggs på marknadsföringen.

Hur det går i växtodlingen håller man på Svingården inte så noggrann kontroll på även om man givetvis är medveten om att goda skördar är grunden för djurhållningen. Det är djuren och marknadsföringen av köttet som ger företaget ekonomisk bärkraft.

Sven och Sara har arrenderat till en del mark som de funderar på att använda som extensivt bete inom ramen för jordbrukets nya omställningsprogram.

Sammanfattning av seminarium

Ett seminarium över föreliggande uppsats hölls den 24 april 1991 vid institutionen för ekonomi, SLU. Ordförande var statsagronom Bertil Johnsson medan regionchefen vid LRF Konsult i Västmanland, Anders W Johansson, var opponent. Dessutom deltog ett tiotal åhörare/debattörer, de flesta verksamma som forskare vid SLU.

De synpunkter som framkom vid seminariet har inte föranlett någon total omarbetning av uppsatsen. Dessa avslutande sidor får istället tjäna som en fingervisning om vad som kan göras annorlunda vid liknande framtida studier.

Nedan följer en sammanfattning av den, som författaren uppfattat det, viktigaste av opponentens kritik rörande uppsatsens sakinnehåll.

- Lönsamhetsberäkningen i avsnitt 4.2.3.2 ses som intressant ur ekonomiskt teoretisk synpunkt och är det enda med egentligt nyhetsvärde i uppsatsen.

- En för hela uppsatsens resultat och slutsatser ödesdiger sammanblandning av tre olika syften/frågor görs redan i avsnitt 1.3. De tre frågor opponenten där uppfattar att författaren söker svar på är:

1. Vilken metod för företagsekonomisk analys är lämplig i detta sammanhang?

2. Vilket stöd finner de i avsnitt 3.3 uppställda hypoteserna?

3. Hur bör omläggningsskedet genomföras på andra gårdar?

En metod för analys, i vilken historiska data betonas starkt, har använts. Uppsatsen saknar dock diskussion om alternativa analysvägar.

Hypotestestningen i avsnitt 5.1 ger dåliga svar till stor del beroende på att två gårdar är för lite i sammanhanget. Detta borde insetts redan efter läsningen av de tidigare studier som refereras i avsnitt 2.1.2 - 2.1.4. Ett annat skäl till de dåliga svaren är att författaren misslyckats med att skilja på kort och lång sikt. I det sammanhanget är det olyckligt att definitionen av "omläggningsuppoffringar" inte gjorts helt analog med Bo Anderssons begrepp "tillväxtuppoffringar" i avsnitt 2.1.2.

- Det omfattande kapitel 4 och de 18 bilagorna ger en mängd beskrivande fakta om de båda gårdarna men leder inte fram till motsvarande proportioner, varken kvantitativt eller kvalitativt, bland slutsatserna. En av seminariedeltagarna saknade dessutom en del väsentliga fakta, exempelvis gällande vilka foderstater som tillämpats på gårdarna.

- Det saknas resonemang om "bonden som företagare" och begrepp som "entrepenörskap" och "affärsidé". Vilken roll spelar bonden själv? Är han/hon alternativ, konventionell eller under omläggning?

- Begreppet "alternativ odling" ges oproportionerligt stort utrymme i avsnitt 1.1 och följs sedan inte upp med återkoppling i senare kapitel.

Författarens kommentarer med anledning av vad som framkom vid seminariet:

- Det var aldrig min mening att med detta arbete komma fram till hur omläggningsskedet på en enskild gård bör genomföras. Att opponenten m fl uppfattat detta som ett av syftena får nog tillskrivas bristande formuleringsförmåga i avsnitt 1.3.

- Den enda metod jag prövat för att analysera omläggningen ur företagsekonomisk synpunkt grundar sig på ett produktionsorienterat synsätt. Det är delvis ett resultat av den jordbrukspolitik som fortfarande dominerade när arbetet påbörjades 1989. Metoden innefattar också en medveten förenkling av verkligheten för att möjliggöra det matematiska modellbygge som metoden egentligen är. Denna metod visade sig fungera tillfredsställande på det företag där förändringarna varit relativt begränsade. I ett mer dynamiskt och marknadsorienterat perspektiv krävs förmodligen andra analysmetoder. Tyvärr har inte tiden räckt till för att inom ramen för detta examensarbete leta upp och kommentera andra metoder.

- Angående företagarens roll har jag bara sagt att han/hon sannolikt är den mest betydelsefulla faktorn i omläggningsprocessen. Företagaren är också en av de mer svåranalyserade faktorerna, något som forskarna bakom den i avsnitt 2.3.4 omnämnda omläggningsstudien fått erfara. De har dock valt att inte såsom jag "förenkla bort" företagaren vilket lett till att deras arbete delvis övergått till att bli en sociologisk studie. Slutrapporten från det arbetet kommer säkerligen att ge andra infallsvinklar på omläggningsskedet än här föreliggande examensarbete.

- Syftet med de omfattande gårdsbeskrivningarna är att försöka göra det möjligt för andra, som kanske är mer insatta i de biologiska effekterna av omläggning till alternativ odling, att se om jag dragit rimliga slutsatser av vad jag observerat. Andra kanske dessutom ser omläggningseffekter på dessa gårdar som antingen styrker eller motsäger vad de sett i egna studier.

Uppsala i juni 1991

Per Folkeson

Litteraturförteckning

Andersson, Bo. 1972. Tillväxtproblem vid en grupp expanderande lantbruk. En studie av tillväxtuppoffringar. Meddelanden från institutionen för ekonomi och statistik vid Lantbrukshögskolan. Uppsala.

von Arnold, Otto. 1984. Ekonomistyrning av lantbruksföretag - Ett förslag till systemutformning. Rapport 228, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Belotti, Catherine. 1984. Användarhandledning för en datorbaserad modell för flerårsbudgetering. Rapport 236, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Brorsson, Kjell-Åke & Mattsson, Claes. 1982. Lönsamhetsstudier på alternativt odlade jordbruksföretag. Examensarbete 41, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Brorsson, Kjell-Åke. 1989. Ekonomiska effekter av omställningsbidrag till alternativ odling. Alternativ odling nr 2, Forsknings- och Försöksnämnden för Alternativ odling, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

le Clercq, Litti. 1989. Omläggningsproblem vid övergång från konventionell till alternativ odling. Växtodling 7, Institutionen för växtodlingslära, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Eriksson, Tomas. 1990. Ekonomiska konsekvenser i mjölkproduktion vid övergång från traditionell till alternativ produktion: enligt KRAVs och Demeterförbundets regler. Examensarbete nr 39, Lantbrukets driftsekonomi, Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, Artur, Bovin, Hans, Lund, Martin, Lund, Vonne, Rölin, Åsa. 1988. Resursbevarande lantbruk. Stockholm: LT.

Granstedt, Artur (red.). 1990. Proceedings of the Ecological Agriculture, NJF-Seminar 166, Section XI-Miljövård. Alternativ odling nr 5, Forsknings- och Försöksnämnden för Alternativ odling, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. (Sidorna 110-120 är författade av Hans Naess och Johan Sobelius).

Halling, Mats A. & Pettersson, Göran. 1983. Problem för lantbruksföretag vid övergång från konventionella till alternativa odlingsformer. Opublicerad seminarieuppsats i kurs Dr 110/111, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Holmqvist, Bertil. 1985. Alternativ odling på Åland. Examensarbete 98, Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Johansson, Anders W. & Saksberg, Thore. 1977. Tillväxtuppoffringar vid mjölkproduktion. Rapport 119, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Naess, Hans. 1988. Alternativ odling på Ekenäs gård - Biologiska och ekonomiska konsekvenser. Alternativ odling nr 1, Forsknings- och Försöksnämnden för Alternativ odling, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Nilsson, Stellan. 1975. Tidsplanering för genomförande av en byggnads investering inom lantbruket - Datasammanställning och metodutveckling. Examensarbete 1975:Ld 5, Institutionen för ekonomi och statistik, Lantbrukshögskolan. Uppsala.

Olsson, Bengt O. 1973. Analys av tillväxten vid några expanderande lantbruksföretag - En orienterande studie rörande bestämning av tillväxtuppoffringar. Examensarbete 1973:Ld 3, Institutionen för ekonomi och statistik, Lantbrukshögskolan. Uppsala.

Olsson, Rolf & Insulander, Michael. 1986. Företagsledning och framgång. Fakta - ekonomi nr 4, Konsulentavdelningen, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Rude, Søren. 1989. Økologisk andbrug - struktur, økonomi og afsaetning. Statens Jordbrugsøkonomiske Institut, rapport nr 47. København.

Svantesson, Anneke. 1989. Växtföljdsekonomin i alternativ odling - Delrapport 2 - Efterkalkyler 1987 och 1988. Lantbruksnämnden, Göteborgs och Bohus län. Uddevalla.

Wivstad, Maria (red.). 1991. Försöksgårdar i ekologiskt lantbruk. SLU/Info, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Wold, Svante. 1985. En bild säger mer än tusen siffror. Forskning och framsteg nr 5 1985, 41-47.

Källor som använts under arbetets gång men ej omnämns i uppsatsen

Granstedt, Artur. 1986. Ekonomi och alternativ odling - Företagsekonomiska konsekvenser just nu. Lantmannen nr 9 1986, 40-44

Insulander, Michael, Löfgren, Nils-Åke, Olsson, Rolf, Wålstedt, Knut. Företagsledning och framgång - en studie av lantbruksföretag. Rapport 264, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Lantbruksstyrelsen. 1988. Ekonomiskt stöd till alternativ odling - Förslag från en arbetsgrupp vid Lantbruksstyrelsen. (Lantbruksstyrelsens rapport 1988:13). Jönköping.

Mattsson, Claes & Sundell, Björn. 1985. Alternativ odling - företagsekonomiska konsekvenser och samhällsekonomiska utblickar. Aktuellt från lantbruksuniversitetet nr 342, Ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Olsson, Rolf. 1988. Management for success in modern agriculture. European review of agricultural economics volym 15-2/3, 239-259.

Svantesson, Anneke. 1987. Tillämpad räkenskapsanalys. Examensarbete 150, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Svantesson, Anneke. 1988. Växtföljdsekonomin i alternativ odling - efterkalkyler 1987. Lantbruksnämnden, Göteborgs och Bohus län. Uddevalla.

Wålstedt, Knut. 1987. Lantbruksföretagets finansiering. Rapport 280, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Ånebrink, Inger. 1985. Räkenskapsanalys i lantbruksföretag. Rapport 249, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.

Bilaga 1:1

Stödformulär vid intervjuer och datainsamling från studiegårdar

På ett eller annat sätt skall följande frågor och punkter belysas, antingen via intervjuer eller med hjälp av insamlat material (förutom räkenskapsmaterial):

 

Gård:          Areal åker:        skog:
               permanent bete:    annan mark:

 

Finns det några väl definerade målsättningar med företagandet?

På kort sikt?

På lång sikt?

Övergripande?

Produktionsgrensnivå?

Historik: Hur och när blev man ägare/brukare?

Vem brukade gården tidigare? Med vilken produktionsinriktning?

Djurslag? Djurtäthet?

Användes mycket handelsgödsel och kemikalier av förre brukaren?

Av nuvarande brukaren före omläggning?

Hur finansierades övertagandet? Har det satt bestående spår i ekonomin?

Gårdsdata m m: När gjordes senaste skogsbruksplan?

markkartering?

Hur stod/står det till med (jmfr före och under omläggn.):

Byggnaderna?

 

Djuren?  hälsoläge:
         produktion:
         rekrytering:
         foderanalyser:

 

Har foderhanteringen ändrats?

Täckdiken? Hur stor areal är täckdikad? I vilket skick är dikena?

Ogräs förekomst? Bearbetningsmetod före och efter omläggn? Vilka ogräs är besvärliga? frö- eller rotogräs?

Näringstillstånd (P, K, Ca)?

Markstruktur?

Rotpenetrering?

Metoder för gödselhantering? (har hanteringen ändrats)

Extra arbetstid för kompostering och ökad gödselhantering?

Arrondering?

Skogen?

Maskinerna?

Vilka jordarter dominerar?

Inom vilket skördeområde ligger markerna?

Hur karaktäriserar man de senaste växtodlingssäsongerna (årsmån)?

Hur mäter man skördenivåer i växtodlingen? Fyll om möjligt i årsavkastningen för olika grödor i nedanstående matris:

 

       Vall    Korn    Havre  Potatis   H-vete   Råg     o s v
1986                                                    
1987                                                    
o s v                                                   

 

Bilaga 1:2

Brukaren/brukarna + ev anställda:

För var och en anges huvudsakliga intressen (djur, växtodl, maskiner, kundkontakter m m), huvudsakliga sysslor inom företaget, ungefärlig årsarbetstid inom resp utom företaget, utbildning m m.

Omläggningen: När och hur uppstod intresset för alt. odl.?

När började man på allvar ställa in sig på att börja med det?

När lades första skiftet om? Hade man då någon färdig omläggningsplan?

Hur har kunskaper inhämtats inför omläggningen (kurser, egna litteraturstudier)?

Vad trodde man på förhand skulle bli störst problem respektive vinster/fördelar?

Har det hittills blivit enligt de första förväntningarna?

Vad upplevs nu som största vinster/förluster med omläggn.?

Har man ändrat de ursprungliga planerna avseende t ex omläggningstakt, växtföljd, djurtäthet, försäljningskanaler?

Har man inför eller under omläggningen vidtagit åtgärder eller gjort investeringar som annars inte varit aktuella? Exempel:

Kalkning

Täckdikning

Intensiv ogräsbekämpning

Speciellt kostsam växtföljd

Träda

Inköp ogräsharv

Utrangering gödningsspridare

Förändrad grovfoderhantering

Marknadsfrågor: Säljer man några produkter på sådant sätt att man kan tillgodoräkna sig ett merpris? Vilka produkter och via vilka marknadskanaler?

Finns det planer på att aktivt sträva efter att kunna få ut merpris t ex genom försäljning direkt till butik eller konsument?

Faktorer som kan ha påverkat boksluten m m: Har det gjorts onormalt stora skogsuttag de senaste åren?

Stora investeringar under 1980-talet?

Är det samma person som skött kontering, bokföring, bokslut de senaste åren eller kan bokföringsprinciperna ha ändrats?

Tillämpas förkalkylering/budgetering/likviditetsplanering?

Upprättas driftsbokslut eller gör man någon annan slags analys och uppföljning av det ekonomiska utfallet?

Har man känt av någon uppenbar ekonomisk svacka hittills under omläggningen?

Papper (förutom bokföringsmaterial) som kan vara av intresse:

Uppgifter om produktion, antal, rekrytering m m hos djuren.

Växtodlingsplaner.

SCB-blanketter om brukad areal m m.

Skifteskarta.

Bilaga 2

 

Maskiner och redskap på Mjölkgården 1986-89. Återanskaffningsvärden i kkr
uppskattade med hjälp av blankett från lantbruksnämnden i O län
Typ och årsmodell                  Inköpsår  1986    1987    1988    1989
Traktor 90 hk -80                  1988                      240     252
Traktor 66 hk -70                  före -84  163     171     180     189
Traktor 40 hk -60                  före -84                         
Skordetröska 10 ft -72             1985      272     286     300     315
Tegplog 3 skär -75                 före -84  23      24      25      26
C-pinneharv -75                    före -84  20      21      22     
Bogserad harv 57 pinnar -89        1989                              52
Centrifugalspridare 300 l -80      1980      8       9       9       9
Kombisåmaskin 2,5 m -80            1984      39      41      43      45
Cambridgevält -60                  före -84  16      17      18      19
Slåtterkross -75                   före -84  32      33      35      37
Hövänd./stränglägg. -80            före -84  15      15      16      17
Lastarvagn hö/ensilage -85         1985      86      90      95      100
Finsnittverk till lastarvagn -89   1989                              10
Kombivagn stg/grönfoder -85        1986      45      48      50      53
Kombivagn 3 ton                    före -84  27      29      30      32
Löspress -75                       före -84                         
2 st balvagnar -75                 före -84                         
Slaghack -60                       före -84  23      24      25      26
Urintunna                          1984      9       10      10      11
Del i silouttagare                 1986      3       3       3       3
Myrsyrapump -86                    1986      6       7       7       7
Twinhjul t traktor                 1988                      10      11
                                   Summa     787     827     1118    1213
                                                                    
Beskaffenhetsfaktor: 0,25                                           
                                                                    
Nuvärden i resp års prisnivå (kkr):          197     207     280     303
                                                                    
Bokförda restvärden 31/12 resp år:           167     119     150     140

 

Uppskattade återanskaffningsvärden utgår från 1988 års prisnivå och har för övriga år räknats ned respektive upp med 5 procent per år.

Nuvärdet beräknas med hjälp av en för gårdens maskiner i genomsnitt uppskattad beskaffenhetsfaktor. Denna faktor anger hur stor del av sin totala livslängd maskinerna har kvar att tjänstgöra.

Den låga beskaffenhetsfaktorn motiveras framför allt av att de ekonomiskt "tunga" maskinerna är relativt gamla. Malte är dock beredd att lägga ganska mycket eget arbete på underhåll hellre än att köpa nytt.

Inventarier som sannolikt inte kommer att ersättas efter framtida utrangering har inte åsatts något värde.

Byggnadsinventarier ingår ej har utan beräknas ingå i fastighetens ekonomi byggnadsvärde.

Bilaga 3:1

 

Uppgifter från Mjölkgårdens växtodlingsplaner t o m 1990 samt troliga grödval
1991-92
Skifte  Areal   pH    P-AL    K-AL   Jordart     1983       1984        1984              1985      1985
nr      ha            klass   klass              Gröda      Gröda       Gödsling/ha       Gröda     Gödsling/ha
1       1,9     6,5   III     II     mhmjmoLL    Vall III   Vall IV     450 kg 20-5-9     Korn/ins  300 kg 28
                                                                        300 kg 15,5
                                                                        20 ton stg
2       2,0     6,7   III     III    mrmoLL      Vall IV    Vall V      450 kg 20-5-9     Bete      400 kg 28
                                                 (Bete)     (Bete)      300 kg 15,5                 20 ton urin
                                                                        20 ton stg
3       2,0     6,7   III     III    mhmjmoLL    Vall       Korn/ins    100 kg 20-5-9     Bete      430 kg 28
                                     mrmoLL      (Bete)                 250 kg 15,5
                                                                        30 ton stg
4       2,0     6,5   III     II     mhmjmoLL    Vall II    Vall III    450 kg 20-5-9     Bete      415 kg 28
                                     mrlMo       (Bete)     (Bete)      300 kg 15,5                 20 ton urin
                                                                        20 ton stg
5       1,4     6,7   III     II     mhmjmoLL    Vall II    Vall III    450 kg 20-5-9     Vall IV   450 kg 28
                                                                        300 kg 15,5
                                                                        20 ton stg
6       1,7     6,7   III     II     mhmjmoLL    Korn/ins   Vall I      450 kg 20-5-9     Vall II   470 kg 28
                                     mrlMo                              300 kg 15,5
7       2,6     6,6   III     II     mhmjmoLL    Vall II    Vall III    550 kg 16-7-13    Vall IV   460 kg 28
                                     mhlsaMo                            300 kg 15,5
8       1,1     6,6   II      II                 Vall III   Vall IV     450 kg 20-5-9     Vall V    570 kg 28
                                                                        300 kg 15,5
9       1,4     6,5   II      II                 Korn       Havre       500 kg 20-5-9     Korn      300 kg 28
10      1,9     6,0   II      II     mhLMo       Vall       Havre+ärt   20 ton stg        Havre     180 kg 28
                                     mhmoLL
20      1,6     6,2   II      II     mhLMo       Korn       Korn        400 kg 16-7-13    Ärter     20 ton stg
                                     mhmjmoLL
30      1,5     6,2   I       II     mhmjLMo     Havre      Korn        500 kg 20-5-9     Korn      250 kg 28
                                                                                                    20 ton stg
40      1,9     6,2   II      II     mhmjLMo     Korn       Havre+ärt   20 ton stg        Korn      180 kg 28
                                                                                                    20 ton stg
50      4,1     6.4   III     II     mhmjLMo     Korn       Korn/ins    400 kg 16-7-13    Vall I    430 kg 14-6-17
                                                                                                    180 kg 28
60      2,0     6,1   II      III    mhmjLMo     Havre      Korn/ins    400 kg 16-7-13    Vall I    430 kg 14-6-17
                                                                                                    180 kg 28
70      1,2     6,1   III     II     mhLmjMo     Vall       Havre+ärt   20 ton stg        Korn      180 kg 28
Förkortningar:
hg = handelsgödsel
H = höstspridning av gödsel/urin
V = vårspridning av gödsel/urin
stg = stallgödsel
S = sommarspridning av urin
tallr. = vallbrott som bearbetats med tallriksredskap
ins = vallinsådd
Handelsgödselmedlens procentuella sammansättning angiven i ordningen N-P-K.

 

Bilaga 3:2

 

Skifte  Areal   1986            1986             1987        1987              1988               1988
nr      ha      Gröda           Gödsling/ha      Gröda       Gödsling/ha       Gröda              Gödsling/ha
1       1,9     Vall I          300kg 17-6-12    Vall II     470 kg 17-6-12    Vall III           470 kg 17-6-12
                                                             150 kg 20- -15                       250 kg 28
                                                             20 ton urin S                        20 ton urin H
2       2,0     Bete            350 kg 17-6-12   Bete        300 kg 17-6-12    Bete               300 kg 17-6-12
                                350 kg 28                    280 kg 28         stg på 0,7 ha      280 kg 28
                                20 ton stg V                                                      20 ton stg H
3       2,0     1 ha bete       350 kg 17-6-12   Bete        300 kg 17-6-12    Bete               300 kg 17-6-12
                1 ha korn/ins   140 kg 28                    280 kg 28                            280 kg 28
4       2,0     Bete            350 kg 17-6-12   Bete        300 kg 17-6-12    1,6 ha bete        300 kg 17-6-12
                                                             280 kg 28         0,4 ha grönf/ins   280 kg 28
                                                                               stg på 0,7 ha      20 ton stg H
5       1,4     Vall V          500 kg 28        Vall VI     500 kg 17-6-12    *Grönf/ins         20 ton stg H
                                20 ton urin V                350 kg 20- -15
                                                             20 ton urin H
6       1,7     Vall III        400 kg 17-6-12   Vall IV     500 kg 17-6-12    *Korn/ins          20 ton stg H
                                320 kg 28                    350 kg 20- -15
                                15 ton stg V                 20 ton urin H
7       2,6     Korn            250 kg 28        Korn        400 kg 20-5-9     Havre              400 kg 20-5-9
                                20 ton stg V
8       1,1     Vall VI         450 kg 17-6-12   Vall VII    500 kg 17-6-12    Vall VIII          590 kg 17-6-12
                                320 kg 28                    350 kg 20- -15                       250 kg 28
                                15 ton stg H                 20 ton urin H                        20 ton urin S
9       1,4     Korn            260 kg 28        *Korn/ins   20 ton stg        **Vall I           -
                                15 ton stg H
10      1,9     Korn            320 kg 28        *Korn/ins   20 ton stg        **Vall I           -
20      1,6     Korn            400 kg 17-6-12   Korn        200 kg 28         *Korn/ins          20 ton stg V
30      1,5     Ärter           20 ton stg V     *Korn/ins   20 ton stg        **Vall I           -
40      1,9     Korn            280 kg 28        Havre       400 kg 20-5-9     Korn               210 kg 28
                                                                                                  20 ton stg V
50      4,1     Vall II         400 kg 17-6-12   Vall III    590 kg 17-6-12    Vall IV            410 kg 17-6-12
                                250 kg 28                    200 kg 20- -15    stg på 1 ha        250 kg 28
                                20 ton stg V                 20 ton urin                          20 ton stg H
                                                                                                  20 ton urin S
60      2,0     Vall II         400 kg 17-6-12   Vall III    590 kg 17-6-12    Vall IV tallr.     410 kg 17-6-12
                                300 kg 28                    350 kg 20- -15                       250 kg 28
                                20 ton urin H                                                     20 ton stg H
                                                                                                  20 ton urin V
70      1,2     Havre           250 kg 28        Korn        450 kg 20-5-9     Korn               320 kg 28
                                20 ton stg V
Skifte nr 1-9 tillhör Mjölkgården medan nr 10-70 arrenderas.
* = Karensgröda, d v s odlad på areal som för första året på länge inte utsatts
för handelsgödsling eller kemisk bekämpning.
** = KRAV-godkänd gröda, odlad på areal som genomgått ett karensår.

 

Bilaga 3:3

 

Skifte  Areal   1989          1989             1990               1990              1991          1992       Kalkat
nr      ha      Gröda         Gödsling/ha      Gröda              Gödsling/ha       Gröda         Gröda      år
1       1,9     Vall IV       590 kg 17-6-12   Vall V             410 kg 17-6-12    *Korn/ins     **Vall I   1988
                              20 ton urin H    tallr.             290 kg 28
                                                                  20 ton urin H
2       2,0     Bete          300 kg 17-6-12   Bete               300 kg 17-6-12    *Bete         **Bete    
                hg på 1 ha    280 kg 28                           350 kg 28
                stg på 1 ha   20 ton stg H
3       2,0     Bete          230 kg 17-6-12   *Bete              20 ton stg H      **Bete        **Bete    
                              140 kg 28
                              20 ton urin V
4       2,0     Bete          300 kg 17-6-12   *1,3 ha bete       20 ton stg H      **Bete        **Bete    
                              280 kg 28        0,7 ha grönf/ins
                              20 ton stg H
5       1,4     **Vall I      -                **Vall II          15 ton urin V     **Vall III    **Havre    1988
                                                                                    tallr.
6       1,7     **Vall I      -                **Vall II          15 ton urin V     **Vall III    **Havre    1988
                                                                                    tallr.
7       2,6     Korn          200 kg 28        *Korn/ins          20 ton stg V      **Vall I      **Vall II  1988
                              20 ton stg V                                                        tallr.
8       1,1     Vall IX       470 kg 17-6-12   *Korn/ins          20 ton stg V      **Vall I      **Vall II 
                tallr.        250 kg 28                                                           tallr.
                              20 ton stg H
                              20 ton urin H
9       1,4     **Vall II     20 ton urin V    **Havre            -                 **Korn/ins    **Vall I  
                tallr.
10      1,9     **Vall II     20 ton urin H    **Havre            -                 **Korn/ins    **Vall I   1985
                tallr.
20      1,6     **Vall I      -                **Vall II          15 ton urin V     **Havre       **Korn/ins 1985
                                               tallr.
30      1,5     **Vall II     20 ton urin H    **Havre            20 ton stg V      **Korn/ins    **Vall I   1985
                tallr.
40      2,9     *Havre/ins    20 ton stg H     **Vall I           -                 **Vall II     **Korn     1986
                              20 ton urin V                                         tallr.
50      3,1     Vall V        350 kg 17-6-12   Vall VI            590 kg 17-6-12    *Korn/ins     **Vall I   1986
                              250 kg 28        tallr.             250 kg 28
                              20 ton urin V
60      2,0     *Havre/ins    20 ton stg H     **Vall I           -                 **Vall II     **Korn     1985
                                                                                    tallr.
70      1,2     Havre         230 kg 28        *Korn/ins          20 ton stg H      **Vall I      **Vall II  1986
                              20 ton stg H                        15 ton urin V                   tallr.
                              20 ton stg V
Fr o m 1989 har 1 ha överförts från skifte nr 50 till nr 40.
* = Karensgröda, d v s odlad på areal som för första året på länge inte utsatts
för handelsgödsling eller kemisk bekämpning.
** = KRAV-godkänd gröda, odlad på areal som genomgått ett karensår.

 

Bilaga 3:4

 

Arealens användnig för olika grödor på Mjölkgården enligt växtodlingsplaner 1983-
90 samt prognos för 1991-92 (ha)
Gröda                    1983    1984   1985    1986    1987    1988    1989    1990    1991    1992
Slåttervall              10,1    8,7    12,9    12,2    12,2    13,9    15,6    14,6    12,9    14,7
Betesvall                6,0     4,0    6,0     5,0     6,0     5,6     6,0     5,3     6,0     6,0
Korn                     10,7    11,2   7,9     10,4    10,2    6,4     2,6     4,9     9,8     6,5
(därav med vallinsådd)   (1,7)   (8,1)  (1,9)   (1,0)   (4,8)   (3,3)   (4,9)   (9,8)   (1,6)  
Havre                    3,5     1,4    1,9     1,2     1,9     2,6     6,1     4,8     1,6     3,1
(därav med vallinsådd)                                                  (4,9)                  
Havre+ärter                      5,0                                                           
Ärter                                   1,6     1,5                                            
Grönfoder                                                       1,8             0,7            
(därav med vallinsådd)                                          (1,8)           (0,7)          
Summa                    30,3    30,3   30,3    30,3    30,3    30,3    30,3    30,3    30,3    30,3

 

Arealandelar av grödor på Mjölkgården

 

                                  1983-86    1987-92
Genomsnitt vall inkl bete         53,5 %     65,3 %
Genomsnitt fodersäd inkl ärter    46,5 %     33,3 %
Genomsnittlig slåttervallinsådd   2,4 ha     5,1 ha

 

Bilaga 4:1

 

Arealer och brukarens uppskattning av skördar i grovfoderodlingen på Mjölkgården
1986-89. För vissa år finns även gårdsspecifika data från Forsknings- och
Försöksnämnden för Alternativ odling samt av Statistiska centralbyrån insamlade
uppgifter för aktuellt skördeområde
                      Uppgifter från brukaren                                                
Odlingssystem och     Odlad    Bärgad  Not   Torr-       Bärgad      Biologisk    Normskörd   Årets
grovfoderarealens     areal    skörd         substans-   skörd       provyte-     enl SCB     hektar-
utnyttjande resp år   ha       ton           halt        ton ts/ha   skörd enl    ton ts/ha   skörd
                                                                     FoFA                     enl SCB
                                                                     ton ts/ha                ton ts/ha
Konv odlat 1986                                                                              
Hö                    12,7     60      A     84%         4,0                                 
Ensilage              11,1     130           25%         2,9                                 
                                             Summa       6,9                      4,7         5,0
Konv odlat 1987                                                                              
Hö                    14,2     62      B     84%         3,7                                 
Ensilage              11,1     95            25%         2,1                                 
                                             Summa       5,8         8,6          4,8         4,8
Konv odlat 1988                                                                              
Hö                    11,1     47      C     84%         3,6         4,8                     
Ensilage              9,5      79      D     25%         2,1         3,8                     
                                             Summa       5,6         8,7          5,3         4,1
Alt odlat 1988                                                                               
Hö                    4,8      10            84%         1,8         3,4                     
Ensilage              6,2      52      E     25%         2,1         3,7                     
                                             Summa       3,8         7,1                     
Konv odlat 1989                                                                              
Hö                    6,1      27            84%         3,7         5,3                     
Ensilage              5,0      20            24%         1,0         2,6                     
                                             Summa       4,7         7,9                     
Alt odlat 1989                                                                               
Hö                    9,5      24            84%         2,1         4,7                     
Ensilage              9,5      60            24%         1,5         2,4                     
                                             Summa       3,6         7,0                     
Noter:
A Inkluderar hö från ca 0,5 ha permanent bete.
B Inkluderar hö från ca 2 ha permanent bete.
C Inkluderar ca 3 ton hö från 2 ha betesvall
D Inkluderar ca 4 ton grönmassa från 0,4 ha grönfoder med insådd.
E Inkluderar ca 8 ton grönmassa från 1,4 ha grönfoder med insådd.

 

Bilaga 4:2

 

Uppskattade skördar i spannmålsodlingen på Mjölkgården 1986-89. Av brukaren
uppskattad skörd grundar sig på antalet fyllda skördetrösktankar och
tabellvärden för rymdvikt. Med FoFA avses Forsknings- och Försöksnämnden för
Alternativ odling av vilken skördeprover har tagits på gården som ett led i en
större omläggningsstudie 1987-89. SCB:s provyteskörd avser hela det skördeområde
inom vilket Mjölkgården ligger och är alltså till skillnad från övriga siffror
inte gårdsspecifik.
                      Uppgifter från brukaren                      
Odlingssystem och     Odlad    Bärgad  Not   Bärgad    Biologisk    Biologisk
gröda respektive år   areal    skörd         skörd     provyte-     provyte-
                      (ha)     (dt)          (dt/ha)   skörd enl    skörd enl
                                                       FoFA         SCB
                                                       (dt/ha)      (dt/ha)
Konv odlat 1986                                                    
Korn                  9,4      262           28                     28
Havre                 1,2      10            8                      21
Ärter                 1,5      ?             ?                     
                                                                   
Konv odlat 1987                                                    
Korn                  5,4      216           40        38           29
Havre                 1,9      110           58        58           34
                                                                   
Karensodling 1987                                                  
Korn m insådd         4,8      21      A     4         31          
                                                                   
Konv odlat 1988                                                    
Korn                  3,1      123           40        31           33
Havre                 2,6      39      B     15        27           27
                                                                   
Karensodling 1988                                                  
Korn m insådd         3,3      48      C     15        32          
                                                                   
Konv odlat 1989                                                    
Korn                  2,6      90            35                     24
Havre                 3,2      77            24        41           19
                                                                   
Karensodling 1989                                                  
Havre m insådd        4,9      109           22        38          
Noter:
A 3,3 ha kunde inte skördas p g a kraftig genomväxt av vallinsådden. Detta
orsakades med stor sannolikhet av att såmaskinen var felinställd på våren vilket
ledde till att kornet inte grodde sent. Om den bärgade skörden divideras med
faktiskt skördad areal blev hektarskörden istället ca 14 dt.
B Kraftiga angrepp av havrebladlus.
C 1,6 ha kunde inte skördas p g a kraftig genomväxt av vallinsådden. Samma orsak
som beskrivs i not A. Hektarskörden på faktiskt skördad areal var ca 28 dt.

 

Bilaga 5

 

Sammanställning av uppgifter från brukaren samt mjölkavräkningar avseende
Mjölkgården perioden 1/1 1986-31/12 1989
                               Kalenderår
                               1986    1987     1988     1989
Antal koplatser                20      20       20       20
Mjölk till Arla (kg)           107641  122268   130546   132433
Såld mjölk/koplats (kg)        5382    6113     6527     6622
                                                        
Fetthalt (årsmodeltal)         4,8%    4,7%     4,5%     4,5%
Högsta månadsmedeltal          5,0%    5,0%     4,7%     4,7%
Lägsta månadsmedeltal          4,6%    4,3%     4,4%     4,3%
                                                        
Proteinhalt (årsmedeltal)      3,7%    3,5%     3,4%     3,3%
Högsta månadsmedeltal          3,8%    3,7%     3,6%     3,4%
Lägsta månadsmedeltal          3,5%    3,3%     3,3%     3,2%
                                                        
Celltal (årsmedeltal)          212000  138400   120000   97500
Högsta månadsmedeltal          676000  244000   256000   170000
Lägsta månadsmedeltal          75000   73000    64000    50000
                                                        
Total mjölklikvid (kr)         366365  421744   454305   459431
Genomsnittspris (kr/kg)        3,40    3,45     3,48     3,47
Mjölklikvid/koplats (kr)       18318   21087    22715    22972
                                                        
Antal nötenheter per areal-    0,89    0,95     0,95     0,99
enhet vid årets slut (Ne/ha)

 

 

Sammanställning av uppgifter från kokontrollen avseende Mjölkgården för perioden
1/9 1985-31/8 1989. Direkt jämförelse med ovanstående tabell kan ej göras
eftersom den avser kalenderår
                           Kontrollår
                           1986    1987     1988     1989
Medelkoantal               19,4    19,2     20,0     19,6
Antal helårskor            14      15       16       13
Antal inkalvade kvigor     5       7        4        5
                                                    
Kg smörfett/ko             288     327      292      328
Kg mjölk/ko                5984    7084     6665     7290
                                                    
Fetthalt (medeltal)        4,8%    4,6%     4,4%     4,5%
Proteinhalt (medeltal)     3,8%    3,7%     3,5%     3,5%
                                                    
Semineringar/hondjur       1,4     1,9      2,3      1,5
Kalvningsintervall (mån)   12,4    12,3     12,3     12,7

 

Bilaga 6

 

Antal veterinärbesök och kostnader för djurhälsovård på Mjölkgården 1986-89
enligt verifikationer i bokföringen och uppgifter från brukaren
                         1986             1987              1988              1989
Besöksorsak              Antal   Kostnad  Antal   Kostnad   Antal   Kostnad   Antal   Kostnad
                         besök   (kr)     besök   (kr)      besök   (kr)      besök   (kr)
Mastit                   8       2505     1       290       3       850       4       1490
Pares                    -       -        2       570       5       2761      8       2665
Avhorning kalvar         3       500      4       1090      2       350       2       460
Acetonemi                -       -        2       400       -       -         -       -
Övrigt                   7       1790     2       450       2       380       10      3715
Summa:                   18      4795     11      2800      12      4341      24      8330
                                                                                     
Mediciner och            5       694      7       872       5       861       6       1147
övriga utgifter
för djurhälsovård
(antal inköps-
tillfällen och belopp)
Summa utgifter                   5489             3672              5202              9477
för djurhälsovård

 

Bland kostnaderna 1989 ingår obduktion och virologisk undersökning av två av de djur som dog på bete. Inga klara besked om vad som orsakat dödsfallen kunde dock erhållas.

Bilaga 7

 

Inköp och total förbrukning av olika fodermedel 1986-89 på Mjölkgården. Siffror
hämtade från fakturor och brukarens uppskattning av skördar samt lager vid
respektive årsskifte
                           1986             1987              1988              1989
                           Inköp  Årsför-   Inköp   Årsför-   Inköp   Årsför-   Inköp   Årsför-
                                  brukn             brukn             brukn             brukn
Hö, ca 84% ts (ton)        9,8    69,8      0,6     47,1      -       51,0      -       55,5
Ensilage, ca 25% ts (ton)  -      65,0      -       135,0     -       125,0     -       105,0
Hö+ensilage (ton ts)              74,9              73,3              74,1              72,9
                                                                                       
Fodersäd (ton)             7,7    40,4      -       31,0      6,1     39,6      10,7    20,0
Kalvkoncentrat (kg)        200    200       350     250       350     450       250     250
Kalvnäring (kg pulver)     325    325       325     325       375     375       325     325
Mineralfoder (kg)          495    495       430     380       325     375       145     145

 

 

Kvantiteter, priser och näringsinnehåll i under respektive år förbrukade inköpta
kraftfodermedel på Mjölkgården
                                            1986          1987          1988          1989
Fodermedel        Omsättbar   Gram          Vikt   Pris   Vikt   Pris   Vikt   Pris   Vikt   Pris
                  energi      smältbart     kg     kr/kg  kg     kr/kg  kg     kr/kg  kg     kr/kg
                  MJ per      råprotein
                  kg foder    per kg foder
Fodersäd          11,7        83            7700   1,00   -      -      2000   1,26   5200   1,24
Betfor            10,9        70            540    1,67   4610   1,78   -      -      220    1,73
Kofor 115         11,3        115           -      -      -      -      -      -      12000  2,10
Kofor 130         11,1        130           3120   1,88   3320   1,80   3340   1,93   3880   2,19
Kofor Sommar      11,3        110           2820   1,82   6080   1,78   12620  1,90   8860   2,11
Nötfor Elit       12,4        200           5960   2,61   -      -      5040   2,58   12050  2,76
Koex 225          11,3        225           7040   2,33   200    2,57   -      -      -      -
Koex 240 Extra    11,7        240           -      -      3060   2,49   6180   2,66   -      -
Kokoncentrat ÖL   11,5        255           3020   2,58   12100  2,56   -      -      -      -
Kokoncentrat 89   11,5        255           -      -      -      -      -      -      1960   2,73
                  Total vikt (kg)           30200         29370         29180         44170 
                                                                                            
                  Total kostnad (kkr)              59,3          64,1          62,4          97,9
                                                                                            
                  Totalt energi innehåll (GJ)      351           333           338           514
                                                                                            
                  Tot proteininneh (kg smb rpr)    4939          5288          4480          6216
                                                                                            
                  Genomsnittlig proteinandel       16,4%         18,0%         15,4%         14,1%

 

Priserna inkluderar frakt och erhållna rabatter.

Förbrukade kvantiteter är beräknade utifrån fakturor och lagerinventeringslistor. Uppgifter om energi- och proteininnehåll kommer från fodermedelstabeller samt produktinformation från fodermedelsförsäljaren.

Bilaga 8

 

Sålda och inköpta nötkreatur på Mjölkgården 1986-89 enligt avräkningar och
fakturor.
                      1986                  1987                   1988                   1989
                      Antal   Vikt  Pris    Antal   Vikt   Pris    Antal   Vikt   Pris    Antal   Vikt  Pris
                              kg    kr              kg     kr              kg     kr              kg    kr
Sålda djur                                                                                             
Slaktade kalvar       2       46    486     9       248    2940    1       23     276     10      510   8090
Slaktade kor+ungnöt   9       2065  44094   4       1025   22392   4       904    25410   1       235   4478
Därav nödslaktade     5                                                                   1            
Livkalvar             14      780   10096   5       315    4424    10      ?      10123   6       455   8032
Levande kor+ungnöt    -                     3       ?      17251   2       ?      11394   2       ?     11958
Summa                               54676                  47007                  47203                 32558
                                                                                                       
Självdöda djur                                                                                         
(kostnad för          -                     1       ?      -710    -                      4       ?     -650
kadaverfrakt)
                                                                                                       
Inköpta djur                                                                                           
Kor och kvigor        3       ?     22500   2       ?      18920   1       ?      9340    2       ?     16530

 

Intäkterna för sålda djur 1986 inkluderar 12 185 kr i försäkringsersättning som utbetalades 1987. De många nödslakterna 1986 berodde på en tillfällig förorening av den brunn från vilken djurens dricksvatten pumpas upp.

För de djur som hittades självdöda på bete 1989 beräknas viss försäkringsersättning utbetalas 1990.

Bilaga 9:1 och Bilaga 9:2

 

Ojusterade resultaträkningar för Mjölkgården 1985-89 (belopp i kkr). Siffrorna
hämtade direkt ur skatteboksluten
                           1985    1986     1987     1988     1989
Företagets intäkter                                          
Växtprodukter                               1,0               20,7
Nötkreatur                 35,0    42,6     47,2     47,0     32,7
Mjölk                      360,3   367,0    419,9    459,0    459,4
Skog & skogsprodukter      343,4   191,7    78,6     220,8    53,1
Fsg förnödenh., körslor    0,5     1,5      1,8      0,6      0,2
Efterlikvid & återbäring   6,7     4,4      6,1      4,7      3,8
Naturaförmåner             21,6    23,7     24,0     24,6     28,3
Hyres- o arrendeintäkter   16,4    18,4     22,2     26,0     23,7
Försäkringsersättning      0,5     1,0      12,2     3,1      2,5
Övriga intäkter            1,2     1,8      1,0      4,2      41,3
Summa företagsintäkter     785,6   652,1    614,0    790,0    665,6
                                                             
Företagets kostnader                                         
Utsäde                     5,9     8,3      14,6     4,5      10,2
Kraftfoder, fodersäd       62,4    69,6     66,4     100,2    114,0
Mineralfoder               0,9     0,3                       
Grovfoder, bete                    0,7      1,3              
Halm                                        3,0              
Gödselmedel                28,0    35,5     23,7     15,5     6,8
Kalk                               6,2                       
Bekämpningsmedel                   0,5               4,5     
Foderkonserveringsmedel    1,4     3,7      3,7      11,1    
Övr förnödenh djurskötsel  4,8     8,2      4,7      5,8      6,5
Inköp djur                         13,5     27,9     9,3      16,5
Omkostnader skogen         7,2     16,3     13,6     10,6     8,1
Omkostn. växtodl.          3,5     2,0      1,2      4,4      3,2
Omkostn. djurskötseln      1,9     0,5      2,1      4,5      9,2
Semin och kontroll         12,5    13,1     15,2     17,6     15,8
Avbytartjänst              14,8    12,2     13,5     18,2     10,5
Veterinär, medicin         3,8     5,2      3,4      3,2      3,6
Löner                                                         6,0
Arrenden & hyror           5,6     5,6      5,6      5,6      5,6
Hyra inventarier           2,5     1,9      5,0      2,2      1,8
Elektricitet               10,3    13,3     11,5     8,3      12,9
Drivmedel, oljor           4,5     11,4     10,0     15,6     15,4
Förbrukningsmaterial       4,0     5,5      6,3      5,2      5,9
Underhåll inventarier      38,9    21,3     15,2     52,6     19,8
Uh byggnadsinventarier             3,9      2,9      22,2     10,8
Uh markinventarier         3,7                       2,0      4,1
Div. främmande tjänster    9,6     12,0     10,4     12,6     14,6
Telefon & porto            1,9     2,1      1,8      4,1      2,3
Personbilskostnader        7,4     10,8     11,2     13,6     15,7
Försäkringspremier         13,2    13,8     14,4     24,8     16,6
Facklitteratur             0,6     1,3      0,6      0,6      0,7
Underhåll ek.byggnader     15,0    7,0      2,2      34,5     11,1
Underhåll bostäder         7,5              7,2      3,8      81,8
Underhåll markanläggn.     12,5    30,9     9,1      8,5      25,2
Övriga kostnader           2,6     1,3      1,8      6,1      5,0
Värdeförändr. lager prod.  24,2    -24,0    8,7      4,9      -12,5
Värdeförändring djur       0,6     -1,2     -1,8     0,2      -7,5
Summa företagskostnader    311,4   312,8    316,4    436,8    439,6
                                                             
Res. före avskrivningar    474,2   339,2    297,6    353,3    226,0
                                                             
Avskrivningar                                                
Avskrivn. personbil        2,8     3,0      3,0      3,1      5,0
Avskrivn. inventarier      81,2    71,4     50,5     63,2     58,8
Avskrivn. byggn.invent.    48,3    37,1     24,9     19,7     13,8
Avskrivn. markinventarier  5,4     4,8      3,4      2,0      1,5
Avskrivn. byggnader        9,0     8,9      8,9      8,9      8,9
Summa avskrivningar        146,7   125,2    90,7     97,0     88,0
                                                             
Res. efter avskrivn.       327,5   214,0    206,9    256,3    138,0
                                                             
Finansiella kostn/intäkt                                     
Ränteintäkter              1,4     1,5      2,6      5,7      2,2
Räntekostnader             147,1   133,6    150,9    127,7    134,0
Räntor växlar lev. skuld   3,7     0,5      0,8               0,3
Finansnetto                -149,4  -132,6   -149,1   -122,0   -132,1
                                                             
Res efter finansnetto      178,1   81,4     57,8     134,3    5,9
                                                             
Extraordinära intäkter     4,9                               
Extraordinära kostnader            4,6                       
                                                             
Res. före bokslutsdisp.    183,0   76,8     57,8     134,3    5,9
                                                             
Bokslutsdispositioner                                        
Ökning lagerreserv prod            12,0                      
Ökning lagerreserv djur    62,1             1,5              
Minskn. lagerreserv prod   12,1             4,3      2,5     
Minskn. lagerreserv djur                             0,1     
                                                             
Res. före skatt/egenavg.   133,0   64,8     60,6     136,9    5,9
Bokförda nettoinvesteringar (kkr):
Personbil                          28,5                      
Maskiner & inventarier     137,1   48,6     2,7      94,2     48,8
Byggnadsinventarier                11,0     -3,5     7,5     
Markinventarier                                              
Byggnader                                                    
Summa                      137,1   88,1     -0,8     101,7    48,8

 

Bilaga 9:3 och Bilaga 9:4

 

Ojusterade balansräkningar för Mjölkgården 1985-89 (belopp i kkr). Siffrorna
hämtade direkt ur skatteboksluten
                                   31/12-85   31/12-86   31/12-87   31/12-88   31/12-89
Tillgångar                                                                    
Kassa, pg, check                   135,8      29,0       201,2      142,2      60,8
Kundfordringar                     27,6       33,8       30,2       53,3       56,5
Interimsfordringar                                       6,1                   0,2
Summa oms.tillgångar I             163,4      62,8       237,5      195,6      117,6
                                                                              
Lager produkter                    72,1       96,1       87,4       82,5       95,0
Djurbestånd                        124,2      125,4      127,2      127,0      134,5
Summa oms.tillgångar II            196,3      221,5      214,6      209,5      229,5
                                                                              
Skogskonto                                    64,0       42,5       110,0      134,7
Summa spärrkonto                              64,0       42,5       110,0      134,7
                                                                              
Insatser i ek. för.                32,4       24,1       34,9       44,4       44,4
Personbil                          5,6        31,1       28,1       25,0       20,0
Inventarier                        189,6      166,8      119,0      150,0      140,0
Byggnadsinventarier                112,7      86,6       58,2       46,0       32,2
Markinventarier                    16,2       11,4       8,0        6,0        4,5
Jbr. fastigh. byggnader            240,7      231,8      222,9      213,9      205,0
Jbr. fastigh. övrigt               442,0      442,0      442,0      442,0      442,0
Summa anläggn. tillgångar          1039,2     993,8      913,1      927,3      888,2
                                                                              
Summa tillgångar                   1398,9     1342,1     1407,7     1442,4     1370,0
                                                                              
Skulder & eget kapital                                                        
                                                                              
Växelskulder                       3,8                                        
Leverantörskulder                  4,0        13,5       33,6       41,7       43,8
Interimsskulder                    40,2       41,4       62,2       61,0       62,5
Momsskuld                          32,5       4,7        11,5       14,0       9,9
S:a kortfristiga skulder           80,5       59,6       107,3      116,8      116,2
                                                                              
Checkräkningskredit                150,0      150,0      150,0      150,0      150,0
Låneskulder                        1152,7     1139,2     1115,3     1090,7     1080,9
S:a långfristiga skulder           1302,7     1289,2     1265,3     1240,7     1230,9
                                                                              
Lagerreserv prod. förnöd.          36,0       48,0       43,7       41,3       41,3
Lagerreserv djurbestånd            62,1       62,1       63,6       63,5       63,5
S:a obeskattade reserver           98,1       110,1      107,3      104,8      104,8
                                                                              
Eget kap årets början              -120,3     -82,4      -116,8     -72,2      -19,8
                                                                              
Tillfört kapital                                                              
Årets vinst                        133,0      64,9       60,5       136,8      5,9
Inkomst av tjänst                  7,9        27,6       52,1       71,1       56,0
Sjukperning                        2,4        0,8        0,5        10,1       9,7
Barmbidrag                         4,0        8,0        11,6       11,6       12,0
Bostadstillägg                     17,4       16,7       6,1        16,4       3,7
Privat insättning i ftg            1,9                   41,8       8,5        14,7
Diverse                            0,6        4,3        3,0                  
Summa tillfört kapital             167,2      122,3      175,6      254,6      102,0
                                                                              
Uttaget kapital                                                               
Uttagen insats ek.för.                        5,8                             
Privat uttag                       115,3      126,0      92,6       108,4      99,4
Egna skatter                       13,7       21,1       24,1       69,6       53,9
Egna skatter maken                 0,3        3,8        14,3       24,2       10,7
Summa uttaget kapital              129,3      156,7      131,0      202,2      164,0
                                                                              
Eget kap. vid årets slut           -82,4      -116,8     -72,2      -19,8      -81,9
                                                                              
S:a skulder & eget kap             1398,9     1342,1     1407,7     1442,4     1370,0
                                                                              
Kassalikviditet                    203%       105%       221%       167%       101%
(Oms.tillg. I/Kortfr. skulder)
Balanslikviditet                   447%       477%       421%       347%       299%
(Oms.tillg. I+II/Kortfr. skulder)

 

Bilaga 10:1 och Bilaga 10:2

 

Justerade och deflaterade resultaträkningar för Mjölkgården 1986-89. Hänsyn har
tagits till felkonteringar samt lagerförändringar enligt inventeringslistor.
Omräkning till 1988 års prisnivå har gjorts med hjälp av avräkningsprisindex på
intäktssidan och produktionsmedelsprisindex på kostnadssidan. Resultaten är
tänkta att avse endast jordbruksdriften varför poster som uppenbart berör skog
och bostäder ej är medräknade. Belopp i kkr
Grupp                                  1986    1987     1988     1989
       Jordbrukets intäkter                                     
Öi     Växtprod inkl lagerökning       8,5     2,3      4,8      20,2
Kö     Nötkreatur                      61,9    50,5     47,0     32,1
Mj     Mjölk                           418,2   451,9    463,4    455,7
Mj     Kobidrag                                                  21,7
Öi     Fsg förnödenh., körslor         1,5     1,8      0,6      0,2
Öi     Efterlikvid & återbäring        4,4     6,1      4,7      3,8
So     Omläggningsstöd                                           15,1
Öi     Försäkringsersättning           1,0              1,6      2,5
Öi     Övriga intäkter                 1,8     1,0      4,2      3,6
       Summa jordbruksintäkter         497,3   513,5    526,4    554,9
                                                                
       Jordbrukets kostnader                                    
Öv     Utsäde                          7,9     11,2     4,5      9,5
Fi     Kraftfoder, fodersäd            78,8    74,2     69,0     97,1
Fi     Mineralfoder                    0,3                      
Fi     Grovfoder, bete                 0,7                      
Öd     Halm                                    3,1              
Hg     Gödselmedel                     23,5    32,4     21,9     14,2
Öv     Kalk                            6,5                      
Öv     Bekämpningsmedel                0,5                      
Ök     Foderkonserveringsmedel         3,9     3,9      15,6    
Öd     Övr förnödenh djurskötsel       8,6     5,0      5,8      6,1
Öd     Inköp djur                      23,5    19,8     9,5      8,5
Öv     Omkostn. växtodl.               2,1     1,3      4,4      3,0
Öd     Omkostn. djurskötseln           0,6     2,2      4,5      8,6
Öd     Semin och kontroll              15,1    16,3     17,6     14,6
Öd     Avbytartjänst                   14,0    14,5     18,2     9,6
Öd     Veterinär, medicin              6,0     3,6      3,2      3,3
Öv     Arrenden & hyror                6,4     6,0      5,6      5,2
Öv     Hyra inventarier                2,2     5,4      2,2      1,7
Ök     Elektricitet                    11,8    9,9      6,2      9,3
Öv     Drivmedel, oljor                9,4     11,3     13,5     12,8
Ök     Förbrukningsmaterial            5,8     6,6      9,0      5,5
Uh     Underhåll inventarier           20,2    16,1     37,1     18,7
Uh     Uh byggnadsinventarier          4,3     3,1      15,6     10,2
Uh     Uh markinventarier              0,0              2,0      3,9
Ök     Div. främmande tjänster         13,8    11,2     12,6     14,9
Ök     Telefon & porto                 2,4     1,9      4,1      2,2
Ök     Personbilskostnader             4,5     4,4      6,7      7,1
Ök     Försäkringspremier              15,8    15,5     24,8     16,0
Ök     Facklitteratur                  1,5     0,6      0,6      0,7
Uh     Underhåll ek. byggnader         7,7     2,3      34,5     10,5
Uh     Underhåll markanläggn.          34,0    9,7      8,5      23,8
Ök     Övriga kostnader                1,5     1,9      6,1      6,8
       Summa jordbrukskostnader        333,4   293,2    363,2    323,5
                                                                
       Res. före avskrivningar         163,9   220,3    163,2    231,4
                                                                
       Finansnetto                     -38,0   -39,6    -30,5    -31,2
       under antagandet att endast                              
       25 procent av räntekostnader
       och ränteintäkter kan
       hänföras till jordbruket.
                                                                
       Res före avskrivn plus          125,9   180,7    132,7    200,2
       finansnetto
                                                                
       Nettoinvesteringar              84,4    -0,9     123,8    46,1
       efter justering för                                      
       felkonteringar
                                                                
       Återstår som ersättning         41,5    181,6    8,9      154,1
       för familjens arbete
       och i jordbruket satsat
       eget kapital
       Ungefärlig arbetstid                                     
       2 500 timmar/år
                                                                
       Ersättning per timme (kr)       16,6    72,7     3,5      61,6
Gruppbeteckningarna ovan avser i vilken huvudgrupp jag inordnat respektive konto
vid sammanställningen av figurerna 3 och 4 i uppsatsen.
Intäkter:
Mj = Mjölk + kobidrag
Kö = Kött & livdjur
Öi = Övrigt
So = Statligt omläggningsstöd
Kostnader:
Fi = Foderinköp
Öd = Övriga särkostnader djurskötseln
Hg = Handelsgödsel
Öv = Övriga särkostnader växtodlingen
Uh = Underhåll exkl bostadsunderhåll
Ök = Övriga kostnader

 

Bilaga 11:1

Noter till Likviditets- och lönsamhetsberäkning för Mjölkgården.

A Nominella belopp enligt verifikationer 1987-89, därefter brukarens uppskattningar..

B Teoretisk beräkning av hur mycket handelsgödsel som sparats jämfört med om all areal med en viss gröda skulle fått lika mycket som den kvarvarande konventionellt odlade delen. Arealer, gödselsorter och kvantiteter är hämtade från gårdens växtodlingsplaner för 1987-90. Priser hämtade från gårdens gödselfakturor 1986-90. Därefter antas prisökningen vara 2 procent/år.

1987: 4,8 ha korn/ins som enligt brukaren skulle fått 60 kg N per ha utöver stallgödsel om det fortfarande odlats konventionellt. Kvävet skulle givits i form av N 28 som då kostade 1,72 kr/kg att få till gården. Kostnad 4,8 x 60/0, 28 x 1,72 1 769 kr.

1988: 4,8 ha vall som skulle fått 590 kg NPK 17-6-12 per ha på våren och 250 kg N 28 till återväxten. Dessutom 4,7 ha insådd som skulle fått 60 kg N per ha i form av N 28. Priset på N 28 var 1,83 kr/kg medan NPK 17-6-12 kostade 2,55 kr/kg. 4,8 (590 x 2,55 + 250 x 1,83) + 4,7 x 60/0,28 x 1,83 = 11 261 kr.

1989: 4,9 ha havre/insådd som, efter att hänsyn tagits till stallgödselgivor, skulle fått ytterligare totalt 1 000 kg N 28. 4,7 ha vall I som skulle fått 590 kg NPK 17-6-12 och 250 kg N 28 per ha. 4,8 ha vall II som, efter uringiva, skulle fått totalt 2 090 kg NPK 17-6-12 och 1 200 kg N 28. 2 ha bete som skulle fått totalt 600 kg NPK 17-6-12 och 560 kg N 28. Priset på N 28 var 1,94 kr/kg medan NPK 17-6-12 kostade 2,65 kr/kg. 2,65 (590 x 4,7 + 2090 + 600) + 1,94 (250 x 4,7 + 1 000 + 560 + 1 200) = 22 111 kr.

1990: 5,6 ha insådd som, förutom stallgödsel, skulle fått 180 kg N 28 per ha. 4,8 ha havre som skulle fått en del stallgödsel och dessutom 250 kg N 28 per ha. 4,9 ha vall I hade fått 590 kg NPK 17-6-12 och 250 kg N 28 per ha medan 4,7 ha vall II skulle fått 410 kg NPK och 250 kg N 28 per ha utöver urin och/eller stallgödsel. 3,3 ha betesvall skulle fått 300 kg NPK och 350 N 28 per ha. NPK 17- 6-12 kostar 2,67 kr/kg och N 28 1,89 kr/kg. 2,67 (4,9 x 590 + 3,3 x 300 + 4,7 x 410) + 1,89 (5,6 x 180 + 4,9 x 250 + 4,7 x 250 + 4,8 x 250 + 3,3 x 350) = 26 399 kr.

1991-96: Eftersom osäkerheten om såväl växtodlingsplaner som prisutveckling ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig avstår jag från vidare detaljberäkningar. För enkelhetens skull antas därför att inbesparingen 1991 kommer att uppgå till 30 000 kr och att den därefter ökar med 2 procent per år i takt med handelsgödselpriset.

C Minskad handelsgödselspridning medför minskad kostnad för bränsle samt underhåll av traktor och centrifugalspridare. Endast vallarealen berörs eftersom de vårsådda grödorna i konventionell odling får handelsgödseln tillförd med kombisåmaskin och därmed inte kräver någon extra körning. Spridning sker i konventionell odling 3 ggr till betesvall och 2 ggr till slåttervall. Körtiden beräknas med hjälp av tabell 136 i Databok för driftsplanering till 1,5 h/ha för betesvall och 1,0 h/ha för slåttervall. Bränsleåtgången uppskattas till 5 l/h d v s 7,5 l/ha för bete och 5 l/ha för slåttervall. Underhållskostnaden beräknas med hjälp av tabell 382 i Databoken till 18 kr/h för traktorn (återanskaffningsvärde 180 000 kr) och 4 kr/h för spridaren (ÅAV 9 000 kr). Totala underhållskostnaden blir då ca 33 kr/ha för bete och 22 kr/ha för slåttervall i 1988 års priser och antas därefter öka med 5 procent årligen.

 

År                        1988    1989   1990    1991
Betesvallareal (ha)                      3,3     6,0
Slåttervallareal (ha)     4,8     9,5    9,6     12,9
Dieselpris (kr/l)         2,08    2,49   2,41    2,60
Diesel + uh totalt (kr)   156     338    528     842

 

För 1992-96 antas ungefär samma arealer som 1991 men en årlig prisökning med 5 procent.

Bilaga 11:2

D Teoretisk beräkning utifrån antagandet att en del av det inköpta fodret inte hade behövt köpas om samma hektarskörd uppnåtts på omlagda skiften som på de som ännu ej lagts om till alternativ odling. Brukarens egna uppgifter om bärgad skörd har använts. Uppgifter om energi- och proteinhalt i såväl eget som inköpt foder har hämtats i första hand från gårdens och foderleverantörens analyser, i andra hand från fodermedelstabell i Databoken (1989). Priserna 1987- 89 är hämtade från gårdens fodermedelsfakturor.

 

År                                 1987     1988     1989
"Förlorad" spannmålsskörd (ton)    12,5     3,8      0,9
   Protein (kg smb rpr/ton)        83       92       119
   Energi (GJ/ton)                 11,7     11,7     11,7
"Förlorad" höskörd (ton ts)                 8,7      15,2
   Protein (kg smb rpr/ton ts)              79       62
   Energi (GJ/ton ts)                       9,3      10,6
"Förlorad" ensilageskörd (ton ts)           -0,1     -5,3
   Protein (kg smb rpr/ton ts)              126      121
   Energi (GJ/ton ts)                       10,6     10,8
Totalt proteinbortfall (kg)        1038     1024     408
Totalt energibortfall (GJ)         146,3    124,3    114,4

 

Den del av till gården inköpta fodermedel som hypotetiskt skulle kunna ha köpts för att täcka skördebortfallet på den omlagda arealen. Här görs det något hårda antagandet att energibehovet måste täckas även om det leder till "överinköp" av protein.

 

År                                 1987     1988     1989
Kofor Sommar (kg)                  6080     8930     4530
   Protein (g smb rpr/kg foder)    110      110      110
   Energi (MJ/kg foder)            11,3     11,3     11,3
   Pris (kr/kg)                    1,78     1,90     2,11
Betfor (kg)                        4610              220
   Protein (g smb rpr/kg foder)    70                70
   Energi (MJ/kg foder)            10,9              10,9
   Pris (kr/kg)                    1,78              1,73
Kofor 130 (kg)                     2460             
   Protein (g smb rpr/kg foder)    130              
   Energi (MJ/kg foder)            11,1             
   Pris (kr/kg)                    1,80             
Fodersäd (kg)                               2000     5200
   Protein (g smb rpr/kg foder)             83       83
   Energi (MJ/kg foder)                     11,7     11,7
   Pris (kr/kg)                             1,26     1,24
Totalt proteininnehåll (kg)        1311     1148     945
Totalt energiinnehåll (GJ)         146,3    124,3    114,4
Total kostnad (kr)                 23456    19487    16387
                                                    
Inköp minus bortfall (kg protein)  274      124      537
Inköp minus bortfall (GJ energi)   0,0      0,0      0,0

 

För 1990-96 antas att behovet av foderinköp som ersättning för skördeminskning avtar ytterligare något för att sedan stabiliseras på 13 000 kr 1991 och därefter endast förändras med prisökningar på 4 procent årligen.

E Enligt verifikationer 1987-89. Gissning för 1990 och därefter uppräkning med 10 procent/år.

Bilaga 11:3

F Nedanstående grova näringsbalans avser en framtid när ingen handelsgödsel längre köps in till gården. Kaliumunderskottet betraktas som fördsumbart medan fosforförrådet på lång sikt tycks behöva påfyllning utifrån. Ett för alternativ odling tänkbart gödselmedel är då P 17 (svensk apatit) som innehåller 17 procent fosfor och kostar 1 350 kr/ton 1990. Knappt 500 kg P 17 till en kostnad av ca 700 kr skulle räcka för att täcka ett nettounderskott på ca 80 kg P. Den relativt ringa mängden bör kunna strös i gödselrännorna och på så sätt nå fälten via stallgödseln. Tillskottet behövs först 1991 och prisökningstakten antas bli 4 procent/år.

 

Kalium- och fosforbalans för Mjölkgården fr o m 1991:
                      kg       Kalium (K)      Fosfor (P)
Inköp                          %      kg tot   %       kg tot
Utsäde                                                
   Korn/havre         2000     0,33   6,6      0,40    8,0
   Vallfrö            150      0,32   0,5      0,04    0,1
Foder                                                 
   Koncentrat m m     30000    0,50   150,0    0,50    150,0
                                                      
Avsalu                                                
   Mjölk              145000   0,10   145,0    0,16    232,0
   Kött               2000     0,80   6,0      0,30    6,0
                                                      
Netto: inköp-avsalu                   -3,9             -79,9

 

G Fr o m 1988 stubbearbetas vallbrotten två ggr före plöjning för att stimulera markens medbrytningsprocesser. 1988-89 hyrdes tallriksredskapet men våren 1990 köptes ett begagnat i samarbete med en granne. Körtiden kan enligt tabell 46 i Databoken (1989) beräknas till 2,2 h/ha för två körningar. Dieselförbrukningen uppskattas m h a tabell 383 i Databoken till 20 l/h eller 44 l/ha. Underhållskostnaden beräknas m h a tabell 382 i Databoken till 48 kr/ha för traktorn (återanskaffningsvärde 240 000 kr) och 40 kr/ha för redskapet (ÅAV 30 000 kr) i 1988 års priser och räknas därefter upp med 5 procent/år.

 

År                        1988    1989   1990    1991
Areal vallbrott (ha)      2,0     5,9    6,6     8,0
Maskinhyra (kr)           500     950           
Dieselpris (kr/l)         2,08    2,49   2,41    2,60
Diesel + uh + hyra (kr)   859     2142   1340    1730

 

För 1992-96 antas att en något mindre areal vall skall brytas jämfört med 1991 samt att prisstegringen blir 5 procent/år.

H Våren 1990 har brukaren betalt hälften av ett begagnat tallriksredskap, en investering som givetvis förväntas kunna slås ut på flera år men som påverkar likviditeten direkt.

I Ogräsharvning har än så länge bara diskuterats men kan bli aktuellt i framtiden. Jag gör det enkla antagandet att den areal som sås med spannmål i renbestånd ogräsharvas fr o m 1991. Aktuell areal beräknas bli 1,6 ha 1991, 3,1 ha 1992 och därefter 4,4 ha/år vilket är genomsnittet för 1987-92. Körtiden bedöms m h a tabell 367 i Databoken vara ca 0,5 h/ha. För 1991 beräknas underhållskostnaden för traktorn till 10 kr/ha och bränslekostnaden till 12 kr/ha (4 liter x 3 kr/l). Ogräsharv antas kunna hyras för ca 100 kr per påbörjad timme. Prisökningstakt 5 procent/år.

 

                            1991   1992    1993    1994    1995    1996
Areal att ogräsharva (ha)   1,6    3,1     4,4     4,4     4,4     4,4
Total kostnad (kr)          135    282     437     459     482     506

 

Bilaga 11:4

J Hypotetisk beräkning av Mjölkgårdens merkostnad för att ha snabbare omsättningshastighet på slåttervallarna i alternativ odling och dessutom ordna egen vallfröblandning. Den egna blandningen innehåller vitklöver, rödklöver, lusern, alsikeklöver, timotej, ängsvingel samt baljväxtbakterier.

Vallfröpriserna bygger för 1987-89 på uppgifter ur gårdens bokföring samt Databok för driftsplanering (1989). Därefter antas priset öka med 10 procent årligen.

Den hypotetiska arealen i konventionell odling grundar sig på genomsnittligt insådd areal åren 1983-86. Arealen i alternativ odling bygger fr o m 1993 på ett genomsnitt för perioden 1987-92

 

                          1987    1988   1989    1990    1991    1992    1993    1994    1995    1996
Alternativ odling                                                                               
Egen fröblandn (kr/kg)    23,28   31,55  35,20   38,72   42,59   46,85   51,54   56,69   62,36   68,59
Utsädesmängd (kg/ha)      22      22     22      22      22      22      22      22      22      22
Insådd areal (ha)         4,8     4,7    4,9     4,9     9,8     1,6     5,1     5,1     5,1     5,1
Kostnad (kr)              2459    3262   3795    4174    9183    1649    5782    6361    6997    7696
                                                                                                
Hypotetisk konv. odling                                                                         
Sl.vallfrö 1 (kr/kg)      22,00   25,00  28,00   30,80   33,88   37,27   40,99   45,09   49,60   54,56
Utsädesmängd (kg/ha)      22      22     22      22      22      22      22      22      22      22
Insådd areal (ha)         2,4     2,4    2,4     2,4     2,4     2,4     2,4     2,4     2,4     2,4
Kostnad (kr)              1162    1320   1478    1626    1789    1968    2165    2381    2619    2881
                                                                                                
Merkostnad för kortare    1297    1942   2316    2548    7394    -319    3618    3980    4378    4815
omloppstid samt egen
vallfröblandning (kr)

 

K Checkräkningsränta på det ackumulerade under/överskottet förutsatt att förändringen sker jämnt under året. Jag förutsätter att checkkrediten hela tiden utnyttjas till någon del vilket innebär att samma räntesats kan användas oavsett om nettoeffekten före ränta är positiv eller negativ. Räntesatsen sätts för samtliga år till 15,0 procent. Beräkningen tar hänsyn till effekten av ränta på räntan.

L Den investering på 7 000 kr som gjorts 1990 fördelas med 1 000 kr/år under 7 år. Jämfört med likviditetsberäkningen medför det att 1990 "avlastas" med 6 000 kr.

M Brukaren har inte själv gjort några fortlöpande noteringar om tidsåtgången för olika arbetsmoment utan siffrorna nedan är uppskattade utifrån Databoken (körtider för stubbearbetning och handelsgödselspridning) samt i efterhand gjorda uppskattningar av den tid som lagts på nedan nämnda aktiviteter. Alternativ sysselsättning i form av mindre entrepenadarbeten finns men det är oklart vad timlönen skulle bli. Jag väljer att utgå från lantbruksstyrelsens rekommenderade kalkylpris för 1989 och räknar sedan med att lönerna ökat/kommer att öka med 8 procent per år.

 

                                 1987   1988    1989    1990    1991
Ökad tidsåtgång under                                          
omläggningen (h)
   Stubbearbetning                      4       13      14      18
   Ogräsharvning                                                1
   Vallfröblandning              3      3       3       3       4
   Mottagning av                        8       2              
   studiebesöksgrupper
   Kurser/studiecirklar          36             25             
Avgår:                                                         
   Minskad hantering av          -2     -7      -12     -16     -24
   handelsgödsel
Nettoförändring (h)              37     8       31      1       -1
Kalkylpris (kr/h)                75     81      87      94      101
Kalkylmässig arb. kostn. (kr)    2760   644     2697    94      -101

 

Bilaga 12

 

Maskiner och redskap på Svingården 1986-89. Återanskaffningsvärden uppskattade m
h a Databok för driftsplanering tabell 378
                                                   Uppskattat återanskaffningsvärde
                                                   Belopp i kkr
Typ                            Inköps-  Inköps-    1986     1987     1988     1989
                               år       pris kkr
Slåtterkross beg               1989     20,0                                  50,0
Strängläggare beg              1989     1,3                                   16,0
Rotorhövändare beg             1989     8,0                                   17,0
Kombivagn + stengrep beg       1989     17,8                                  50,0
Balvagn beg                    1989     6,0                                   12,0
Skåpbil beg                    1989     10,0                                  50,0
Varningsblinkers               1989     2,4                                   2,4
Långfingerharv beg             1988     15,3                         23,8     25,0
Dubbelmontage beg              1986     2,5        8,6      9,1      9,5      10,0
Frösålåda                      1986     4,4        5,2      5,4      5,7      6,0
Servostyrn t traktor           1984     4,0        5,2      5,4      5,7      6,0
Traktor 4-hjulsdr              1984     229,8      259,2    272,1    285,7    300,0
Tallriksredskap beg            1983     9,1        30,2     31,7     33,3     35,0
Harv 54 pinnar ny              1982     17,5       21,6     22,7     23,8     25,0
Såmaskin 25 billar beg         1982     3,3        38,0     39,9     41,9     44,0
Plog 4 skär ny                 1982     16,9       28,5     29,9     31,4     33,0
Frontlastare ny                1982     16,4       30,2     31,7     33,3     35,0
Gödningsspridare               1980     3,2        10,5     11,0             
Skördetröska                   1980     37,0       216,0    226,8    238,1    250,0
Vagn                           1977     3,0        8,6      9,1      9,5      10,0
Potatisupptagare               1977     4,8        13,0     13,6     14,3     15,0
1-axl vagn m tipp beg          1976                21,6     22,7     23,8     25,0
1-axl vagn m broms beg         1976                21,6     22,7     23,8     25,0
2-axl vagn 3 st beg            1976                38,9     40,8     42,9     45,0
Urintunna 1 200 l beg          1976                17,3     18,1     19,0     20,0
Traktor årsmod -71             1976                86,4     90,7     95,2     100,0
Summa uppskattat återanskaffningsvärde             860,5    903,5    961,0    1206,4
                                                                             
Beskaffenhetsfaktor:           0,30                                          
                                                                             
Nuvärden i resp års prisnivå (kkr)                 258,1    271,1    288,3    361,9
                                                                             
Bokförda restvärden 31/12 resp år                  289,4    363,0    340,0    400,0
avseende samtliga inventarier
d v s även mark- och byggnads-
inventarier som ej finns med i denna
förteckning.

 

Uppskattade återanskaffningsvärden för 1989 är utgångspunkten. För övriga år har värdet räknats ned med 5 procent årligen.

I övrigt är principerna desamma som i bilaga 2.

Bilaga 13:1

 

Uppgifter från Svingårdens markkartering från 1977 samt genomförd växtföljd 1982-
89
                                                   Gröda
Skifte  Areal   pH     P-A     K-AL    Jordart     1982          1983            1984
nr      ha             klass   klass
1       2,5     6,9    V       IV      mh ML       Korn          Höstvete        Höstrybs
2       1,3     6,9    V       V       mh ML       Korn/ins      Vall            Vall
3       1,5     6,8    IV      IV      mh ML       Vall/h-vete   Höstvete        Korn
4       1,5     7,0    IV      IV      mh ML       Havre/ärter   Korn            Havre/ärter
5       2,0     6,8    V       V       mh ML       Korn          Vårraps         Korn
6       1,3     6,9    IV      IV      mf ML       Höstvete      Korn            Havre/ärter
7       1,7     7,1    III     IV      mh ML       Höstvete      Korn            Havre/ärter
8       0,4     7,0    III     IV      mh LL       Höstrybs      Korn            Havre/ärter
9       3,4     6,5    V       IV      mr LL       Höstrybs      Träda/vall      Vall
10      1,0     6,1    II-IV   II-III  M           Korn          Havre/ärter     Korn
11      1,5     7,0    V       V       mr M        Havre         Korn            Korn
12      1,8     5,8    III-IV  III     mh LL/M     Korn          Korn            Korn
13      2,1     5,9    III     II-III  M           Havre         Korn            Korn
14      5,0     7,0    IV      IV      mhML/mrLL   Havre/ärter   Korn            Korn
15      0,8     6,6    IV      III     lM          Havre         Höstrybs        Korn
16      2,7     6,1    III-V   III-IV  M           Utarrenderad t o m 1988
17      0,2     6,2    IV      IV      mh Sa mo    Havre/ärter   Träda/potatis   Potatis/träda
18      2,0     Ej markkarterat 1977               Höstvete      Havre/ärter     Vårrybs

 

Bilaga 13:2

 

                Gröda
Skifte  Areal   1985        1986       1987         1988                1989
nr      ha
1       2,5     Havre       Korn       Vårvete      *Gröngödsl          **Korn/ins
2       1,3     Vall        Höstrybs   Ärter        *Korn/ins           **Insådd renbestånd
3       1,5     Vårrybs     Korn       Korn         *Gröngödsl/träda    **Höstvete
4       1,5     Korn        Havre      Korn/ins     *Vall I             **Höstvete
5       2,0     Havre       Korn       Korn         *Havre/ärter        **Gröngödsl
6       1,3     Korn        Vall       Vall         *Korn/ins           **Höstvete
7       1,7     Korn        Vall       Vall         *Korn/ins           **Höstvete
8       0,4     Korn        Korn       *Havre       **Korn/gröngödsl    **Vall I
9       3,4     Vall        Vall       *Havre       **Korn/gröngödsl    **Vall I
10      1,0     Korn        Vårraps    Vårvete      *Gröngödsl          **Höstvete
11      1,5     Vårrybs     Korn       *Träda/ins   **Vall I            **Vall II
12      1,8     Korn        Vårrybs    *Träda/ins   **Vall I/potatis    **Vall II/potatis
13      2,1     Vårrybs     Korn       *Träda/ins   **Vall I            **Höstråg
14      5,0     Havre       Korn       *Träda       **Höst              **Korn/ins
15      0,8     Havre       Vårvete    *Träda       **Höstråg           **Havre/ärt+insådd
16      2,7     Utarrenderad t om 1988                                  *Havre/ins
17      0,2     Potatis     Potatis    *Havre       **Grönsaker         **Havre/ärter
18      2,0     Korn        Vårraps    Korn         *Havre/ärter        **Gröngödsl
* = Karensgröda, d v s odlad på areal som för första året på länge inte utsatts
för handelsgödsling eller kemisk bekämpning.
** = KRAV-godkänd gröda, odlad på areal son genomgått ett karensår.

 

Bilaga 13:3

 

Arealens användnig för olika grödor på Svingården enligt skiftesplan 1982-89
(ha)
Gröda                  1982   1983  1984   1985   1986   1987   1988   1989
Slåttervall            1,5    1,3   4,7    4,7    6,4    3,0    6,8    7,0
Gröngödsling                                                    5,0    4,0
Hel- eller halvträda          3,6   0,2                  11,2          1,3
Potatis och grönsaker                      0,2    0,2           0,3    0,1
Höstråg                                                         0,8    2,1
Korn                   8,6    15,3  15,7   9,7    15,0   7,0    8,1    7,5
Höstvete               5,0    4,0                               5,0    7,0
Vårvete                                           0,8    3,5          
Havre                  4,4                 10,3   1,5    4,0           2,7
Havre + ärter          6,7    3,0   4,9                         4,0    1,0
Ärter                                                    1,3          
Vårrybs                             2,0    5,1    1,8                 
Höstrybs               3,8    0,8   2,5           1,3                 
Vårraps                       2,0                 3,0                 
Summa                  30,0   30,0  30,0   30,0   30,0   30,0   30,0   32,7
                                                                      
Därav karensareal                                        15,2   14,8   2,7
KRAV-godkänd areal                                       -      15,2   30,0
T o m 1988 var 2,7 ha utarrenderade.

 

Arealandelar av grödor på Svingården

 

                             1982-86    1987-89
Genomsnitt slåttervall       12,4 %     18,0 %
Genomsnitt stråsäd + ärter   69,9 %     58,1 %
Genomsnitt oljeväxter        14,9 %     0,0 %

 

Bilaga 14

 

Försäljning av vegetabilier från Svingården 1986-89 utifrån verifikationer i
bokföringen
Försäljningsår   Kvantitet    Pris      kr/kg i      Beteckning vid
och gröda        kg           kr        genomsnitt   försäljning (avseende
                                                     odlingssystem)
1986                                                
Korn             42455        47033     1,11         Konventionellt
Havre            9105         9606      1,06         Konventionellt
Höstrybs         3891         9432      2,42         Konventionellt
Vårraps          3761         8932      2,37         Konventionellt
Vårrybs          3542         8332      2,35         Konventionellt
Vall             ?            7500                   Konventionellt
                 Summa:       90835                 
                                                    
1987                                                
Korn             17721        19784     1,12         Konventionellt
Havre            19516        19863     1,02         Karens
Vårvete          13583        15187     1,12         Konventionellt
Foderärt         5770         9221      1,60         Konventionellt
Vall                          2400                   Konventionellt
                 Summa:       66455                 
                                                    
1988                                                
Korn             4810         5735      1,19         Karens
Potatis          1220         6164      5,05         Alternativodlat
Morötter         1550         11000     7,10         Alternativodlat
Mjöl             196          1346      6,87         Alternativodlat
                 Summa:       24245                 
                                                    
1989                                                
Höstvete         24324        49322     2,03         KRAV-godkänt
Potatis          720          3414      4,74         Alternativodlat
Mjöl             92           745       8,10         Alternativodlat
                 Summa:       53481                 

 

Höstvetet 1989 såldes till Lantmännen och merpriset var 73 öre/kg jämfört med konventionellt odlat vete.

Bilaga 15

 

Till Svingården inköpta fodermedel 1986-89 enligt verifikationer
År och fodermedel               pris   vikt    kr/kg  
                                kr     kg
1986                                                  
Fårfor                          220    100     2,20   
Kalvnäring (pulver)             255    25      10,20  
Slicksten                       60                    
Höbalar                         810    810     1,00   
                       Summa    1345                  
                                                      
1987                                                  
Fårfor                          220    100     2,20   
Kalvnäring (pulver)             255    25      10,20  
                       Summa    475                   
                                                      
1988                                                  
Mineralfoder                    661                   
Betfor                          159    80      1,99   
                       Summa    820                   
                                                      
1989                                                  
Korn                            10840  15581   0,70    ???
Hö                              7061   9770    0,72   
Sojamjöl                        986    250     3,94   
Betfor                          844    400     2,11   
Mineral- o vitaminfoder         4578   1237           
                       Summa    24309                 

 

Bilaga 16:1

 

Sålda och inköpta djur på Svingården 1986-89 enligt avräkningar och fakturor.
                     1986                1987                 1988                 1988
                     Antal  Vikt   Pris  Antal  Vikt   Pris   Antal  Vikt   Pris   Antal  Vikt    Pris
                            kg     kr           kg     kr            kg     kr            kg      kr
Sålda djur                                                                                       
Slaktade får                             1      23     437    1      25     403                  
Slaktade lamm        4      62     1343  6      95     2178   2      46     1298   3      56      2240
Slaktade svin                                                 2      304    2559   ca 52  ca 4200 120000
Slaktade nötkreatur                                                                6      1159    42707
Därav nödslaktad                                                                   1             
Levande smågrisar                                             39     1055   22359  19     638     9825
Summa                              1343                2615                 26619                 ca
                                                                                                  175000
                                                                                                 
Självdöda djur                                                                                   
(kostnad för                                                                       1              -15
kadaverfrakt)
                                                                                                 
Inköpta djur                                                                                     
Får och lamm         1             500                                             12             3645
Gyltor & galtar                                               11            18110                
Kor och dr. kvigor                                            2             15000  3              20000
Ungnöt                                                        4             15348  2              14000
Kalvar                                                        3             4190   21             16894
Summa                              500                 0                    52648                 54539

 

Att uppgifterna om sålda djur 1989 inte är exakta beror på att en del av fakturorna saknar notering om vilket slags kött som avses.

Ytterligare uppgifter om försäljningen 1989 finns på nästa sida.

Bilaga 16:2

 

Sammanställning av sålda djur utifrån Svingårdens verifikationer för 1989 samt
ett försök att uppskatta merprisets storlek. Priserna är genomsnittspriser
Varuslag och kundkategori  Antal   Pris    Vikt   Pris    Kommentar     inkl    Genomsn   Genomsn
                           djur    kr      kg     kr/kg                 moms    kr/djur   kg/djur
Griskött till konsument    29,25   70039   2221   31,53                 38,93   2394,50   75,9
Griskött till mellanled    22,50   49371   1921   25,70   Osäker vikt           2194,27   85,4
Nötkött till konsument     4,25    38653   939    41,16                 50,82   9094,82   220,9
Nötkött till mellanled     0,25    1995    57     35,00                         7980,00   228,0
Lammkött                   3,00    2240    56     40,00                         746,67    18,7
Ospecificerat kött                 2474                   Vikt saknas                    
Nötlever                           250     10     25,00                                  
                                   165022                                                
                                                                                         
Smågrisar t förmedling     19      9825    638    15,40                         517,11    33,6
                                                                                         
Summa griskött             51,75   119410  4142   28,83   Osäker vikt           2307,44   80,0
Summa nötkött              4,50    40648   996    40,81                         9032,89   221,3

 

Om man sålt motsvarande mängd svin och nöt till Farmek och fått betalt enligt notering vecka 15 1990 (högsta klass) hade följande priser gällt:

 

Svin                       51,75 st a  80,0 kg x 15,65 kr/kg =    64822,30 kr
       allm. pristillägg   51,75 st a  20,0 kr/st =               1035,00 kr
                                                                  Summa: 65857,30 kr
                                                                 
Nöt                        4,5 st a    221,3 kg x 26,75 kr/kg =   26643,00 kr
Lamm                       3 st a      18,7 kg x 26,25 kr/kg =    1470,00 kr

 

Erhållet merpris jämfört med om man sålt till Farmek (genomsnitt):

 

                           Totalt   Per djur   Per kg   Procentuell merbetaln
                           kr       kr         kr       per kg
Svin                       53553    1035       12,93    82,6%
Nöt                        14005    3112       14,06    52,6%
Lamm                       770      257        13,75    52,4%
                           68328                       
                                                       
Slakt- o styckn. kostn     -28217                      
Återstår till att täcka    40111                       
övriga merkostnader i
produktion och
marknadsföring

 

28 217 kr i kostnader för slakt och styckning avser endast de poster som tydligt framgår av verifikaten. "Osynliga" kostnader i sammanhanget är bl a eget arbete med transporter, styckning, telefonförsäljning och kundmottagning.

Bilaga 17:1 och Bilaga 17:2

 

Ojusterade resultaträkningar för Svingården 1985-89 (belopp i kkr). Siffrorna
hämtade direkt från deklarationer med bilagor (blankett J3 1985 och därefter J2)
                                   1985   1986    1987    1988     1989
Företagets intäkter                                               
Växtprodukter                      98,8   90,8    66,5    16,5     53,5
Djur & djurpronukter               86,0   2,5     2,7     4,6      180,5
Skog & skogsprodukter              40,1   19,2    58,7    32,3     151,0
Efterlikvid & återbäring           7,4    4,9     3,3     4,5      0,5
Naturaförmåner                     51,6   51,4    61,8    55,5     54,2
Hyres- o arrendeintäkter           9,1    5,6     6,4     3,5      3,8
NOLA-bidrag                                               2,3      4,5
"Träda 87", "Omst 90"                             11,0    17,4    
Statl. omläggningsstöd                                             48,0
Försäkringsersättning                     1,6                     
Övriga intäkter                    1,9    0,9     5,1     0,3      5,7
Förändring kundfordringar                 -0,4            25,9    
Värdeökning djur                                          57,0     84,8
Värdeökning lager                  14,9                   15,7     1,2
Summa företagsintäkter             309,6  176,4   215,5   235,4    587,7
                                                                  
Företagets kostnader                                              
Inköp förnödenheter                44,2                           
   Utsäde, foder m m                      2,8     23,2    26,1     41,7
   Handelsgödsel m m                      25,2                    
Inköp djur                                0,5             52,3     54,5
Omkostnader skogen                 4,8    4,9     6,0     4,3      4,3
Omkostn. växtodl.                  6,5    0,2     0,4     3,6      14,9
Omkostn. djurskötseln              1,7    0,0             1,1      35,9
Löner & arb. givaravg.                            6,9              22,8
Energi, drivmedel, vatten          24,0                           
   Bränn- och smörjolja                   14,3    9,7     5,8      9,7
   Elavgifter                             14,1    17,8    16,3     20,6
Underhåll inventarier              11,6   9,0     5,5     9,8      20,4
Bokföring, telefon, porto          3,2    3,0     2,2     2,7      6,0
Personbilskostnader                20,2   30,9    28,3    33,6     39,4
Försäkringspremier                 5,3    6,7     3,0     10,8     10,5
Uh byggn o markanl                 96,0                           
Underhåll ek. byggnader                   25,0    28,0    26,8     6,2
Underhåll bostäder                        2,6             1,0      48,6
Underhåll markanläggn.                    9,8     10,8    7,6      7,9
Övriga kostnader                   1,5    4,1     3,4     3,3      5,1
Förändring lev. skulder                   0,8     -0,8    8,3      -8,3
Värdeminskning djur                38,3   1,8                     
Värdeminskning lager                      38,4    33,1            
Summa företagskostnader            257,2  194,2   177,4   213,5    340,2
                                                                  
Res. före avskrivningar            52,4   -17,7   38,1    21,9     247,4
                                                                  
Avskrivningar                                                     
Avskrivn. personbil                7,2    4,2     26,6    14,8     11,0
Avskrivn. inventarier              2,2    23,1    75,2            
Avskrivn. markinventarier          0,2    0,2     0,2             
Avskrivn. byggnader                1,3    1,3     3,1     4,7      4,7
Summa avskrivningar                10,9   5,7     30,0    42,6     90,9
                                                                  
Res. efter avskrivn.               41,5   -23,5   8,1     -20,6    156,6
                                                                  
Ränteintäkter                      2,9    7,1     1,0     13,7     1,3
Räntekostnader                     61,9   56,9    61,7    63,3     73,0
Finansnetto                        -59,0  -49,7   -60,7   -49,6    -71,7
                                                                  
Res efter finansnetto              -17,5  -73,2   -52,6   -70,2    84,9
                                                                  
Bokslutsd ispositioner                                            
Förändring lagerreserv             33,1   1,4     0,1     0,1      -28,3
(ökning -, minskning +)
                                                                  
Res. före skatt/egenavg.           15,6   -71,8   -52,5   -70,1    56,6
                                                                  
Bokförda nettoinvesteringar                                       
(kkr):
   Personbil                                      95,0            
   Inventarier inkl byggn. inv.    1,1    9,0     5,2     14,8     146,2
   Ekonomibyggnader                                       9,3     
   Bostadshus                                     106,9   57,9    
Summa                              1,1    9,0     207,1   82,0     146,2
                                                                  
(Nettoinvesteringar direkt         (1,1)  (9,0)   (5,2)   (24,1)   (146,2)
hänförbara till jordbruket)
                                                                  
Avskrivningar på inventarier,      1%     0%      0%      6%       15%
förutom personbilen, som andel
av avskrivningsunderlaget
                                                                  

 

Bilaga 17:3

 

Ojusterade balansräkningar för Svingården 1985-89 (belopp i kkr). Siffrorna
hämtade direkt från deklarationer med bilagor (blankett J3 1985, fr o m 1986
blankett J2 och K4 vilka ger sämre underlag för upprättande av balansräkning)
                            31/12-85  31/12-86   31/12-87   31/12-88   31/12-89
Tillgångar                                                            
Kassa, pg, check            24,4      0,3        5,4        35,6       46,5
Bankräkningar               11,9      158,7                            17,7
Sparkonto ek. för.          15,8      5,7        1,6        3,6        6,5
Kundfodringar               0,4                             25,9      
Momsfordran                                      1,4                  
Summa oms. tillgångar I     52,5      164,6      8,3        65,2       70,7
                                                                      
Lager prod & förnödenh      91,7      53,3       20,2       35,9       37,1
Djurbestånd                 1,8                             57,0       141,8
Summa oms. tillgångar II    93,4      53,3       20,2       92,9       178,9
                                                                      
Insatser i ek. för.         13,0      10,0       15,0       19,0       19,2
Personbil                   16,8      12,6       81,0       44,3       33,3
Inventarier                 216,0     226,8      232,0      245,8      316,8
Byggnadsinventarier         51,8      50,0       50,0       50,0       50,0
Jbr. fastigh. byggnader     74,4      73,1       176,9      239,3      234,6
Jbr. fastigh. övrigt        138,7     452,4      353,1      290,7      455,4
Annan fastighet             73,0                                      
Summa anläggn. tillgångar   583,7     825,0      908,1      889,0      1109,2
                                                                      
Summa tillgångar            729,6     1043,0     936,6      1047,1     1358,8
                                                                      
Skuler & eget kapital                                                 
Leverantörskuler            26,3      0,8                   8,6       
Momsskult                   10,1                                       1,1
S:a kortfristiga skuler     36,5      0,8        0,0        8,6        1,1
                                                                      
Checkräkningskredit         15,0      7,0        15,0                  13,6
Låneskulder                 427,9     441,2      462,3      530,2      650,3
S:a långfristiga skuler     442,9     448,2      477,3      530,2      663,9
                                                                      
Lagerreserv prod. förnöd    1,7       0,3        0,2        0,1        6,6
Lagerreserv djurbestånd                                                21,8
S:a obeskattade reserver    1,7       0,3        0,2        0,1        28,4
                                                                      
Eget kapital                248,5     593,6      459,1      508,2      665,4
                                                                      
Summa skulder % eget kap    729,6     1043,0     936,6      1047,1     1358,8
Kassalikviditet (OT I/KS)   144%      19790%     ERR        757%       6588%
Balanslikv (OT I + II/KS)   400%      26195%     ERR        1836%      23259%

 

Bilaga 18:1

 

Justerade och deflaterade resultaträkningar för Svingården 1986-89. Hänsyn har
tagits till lagerförändringar enligt tillgängliga inventeringslistor vad gäller
produkter och djur. Omräkning till 1988 års prisnivå har gjort med hjälp av
avräkningspris index på intäktssidan och produktionsmedelsprisindex på
kostnadssidan. Poster som uppenbart berör skog och bostäder är ej medräknade.
Belopp i kkr
Grupp                                 1986    1987    1988    1989
       Jordbrukets intäkter                                  
Vä     Växtprod inkl lagerökning      97,4    50,7    33,9    50,3
Kö     Kött & livdjur                 0,8     2,9     83,4    260,9
Om     Bidrag, "Omställning 90"               11,3    17,4   
Öi     NOLA-bidrag                                    2,3     4,4
Öi     Efterlikvid & återbäring       5,2     3,4     4,5     0,5
So     Omläggningsstöd                                        46,5
Öi     Arrendeintäkter                2,0     2,8     2,8    
Öi     Försäkringsersättning          1,6                    
Öi     Övriga intäkter                0,9     5,1     4,0     5,7
       Summa jordbruksintäkter        107,8   76,2    148,3   368,2
                                                             
       Jordbrukets kostnader                                 
Öv     Utsäde                         11,7    23,4    21,5    14,2
Fi     Kraftfoder, fodersäd           0,4     0,5     0,2     11,9
Fi     Mineralfoder                   0,1             0,6     4,3
Fi     Grovfoder, bete                0,8                     6,6
Hg     Gödselmedel                    35,3    6,9            
Öv     Övr förnödenh växtodl                                  6,2
Öd     Inköp djur                     0,5             52,6    51,0
Öv     Omkostn. växtodl.              0,3     0,4     3,6     14,0
Öd     Omkostn. djurskötseln                          0,4     26,8
Öd     Semin                                                  1,9
Öd     Veterinär, medicin                             0,4     4,8
Ök     Elektricitet                   12,7    16,6    14,1    17,2
Öv     Drivmedel, oljor               10,4    15,0    5,4     10,3
Uh     Underhåll inventarier          10,0    5,8     9,8     19,3
Ök     Löner & arbetsgivaravg.                7,4             21,0
Ök     Bokföring, telefon, porto      2,9     2,8     2,2     5,1
Ök     Personbilskostnader            1,9     11,8    12,1    13,9
Ök     Försäkringspremier             7,7     3,2     10,8    9,7
Uh     Underhåll ek. byggnader        27,5    29,8    26,8    5,9
Uh     Underhåll markanläggn.         10,8    11,5    7,6     7,5
Ök     Övriga kostnader               1,5     0,8     0,5     2,2
       Summa jordbrukskostnader       134,4   135,9   168,6   253,6
                                                             
       Res. före avskrivningar        -26,6   -59,7   -20,3   114,6
                                                             
       Finansnetto                    -16,4   -19,3   -14,9   -20,3
       under antagandet att endast                           
       30 procent av räntekostnader
       och ränteintäkter kan
       hänföras till jordbruket.
                                                             
       Res före avskrivn plus         -43,0   -79,0   -35,2   94,3
       finansnetto
                                                             
       Nettoinvesteringar             9,0     5,2     24,1    146,2
                                                             
       Underskott som måste           -52,0   -84,2   -59,3   -51,9
       täckas med skogsuttag,
       nyupplåning eller inkomster
       från annat håll.
Gruppbeteckningarna i vänsterkanten på föregående sida avser i vilken huvudgrupp
jag inordnat respektive intäkts/kostnadspost vid sammanställningen av figurerna
6 och 7 i uppsatsen.
Intäkter:
Vä = Växtprodukter inkl lagerförändring
Om = Bidrag enligt "Omställning 90"
Kö = Kött & livdjur inkl lagerförändring
Öi = Övriga intäkter
Kostnader:
Fi = Foderinköp
Öd = Övriga särkostnader djurskötseln
Hg = Handelsgödsel
Öv = Övriga särkostnader växtodlingen
Uh = Underhåll exkl bostadsunderhåll
Ök = Övriga kostnader