VäxtEko


Tidskrift/serie: Ekologiskt lantbruk
Utgivare: SLU, Avdelningen för ekologiskt lantbruk
Redaktör: Höök K., Wivstad M.
Utgivningsår: 1992
Nr/avsnitt: 13
Författare: Nitsch U.
Ingår i...: Ekologiskt lantbruk inför framtiden - Konferens 1991
Titel: Bönders och forskares syn på jordbruket
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 1102-6758, ISRN SLU-EKLB-EL-13-SE

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

Hur ser dagens bönder och lantbruksforskare på det moderna jordbruket? Vad tycker de om dess produktionsformer och produktionsteknik? Hur stämmer böndernas värderingar i jordbruket med vad de faktiskt gör?

Jag ska här belysa dessa frågor med utgångspunkt från sociologiska studier som genomförts i Sverige, USA och Australien. Jag ska också jämföra bönders och forskares syn på jordbruket. Slutligen ska jag diskutera vad vår syn på jordbruket betyder i förhållande till de ökade kraven på miljövård och resurshushållning i samhället.

Bönders attityder och värderingar

Låt oss börja med bönderna i Sverige. Sommaren 1978 genomförde vi vid avdelningen för lantbrukets informationslära en intervjuundersökning med syfte att kartlägga böndernas syn på sitt arbete (Nitsch, 1982). Vi intervjuade drygt 200 mjölkproducenter i Värmland vid besök på gården. Resultaten från undersökningen är representativa för samtliga mjölkproducenter i Värmlands län, som sommaren 1978 hade minst fem mjölkkor och inte uppnått pensionsålder.

En av frågorna till Värmlandsbönderna löd: "Vad sätter du särskilt värde på som jordbrukare?" Det vanligaste svaret på den frågan var olika dimensioner av frihet: Att få skapa något efter sitt eget huvud, att själv få planera sin verksamhet och att själv få bestämma över sin arbetsdag. Andra faktorer som bönderna värdesatte högt var boendeformen, dvs att bo i eget hus på den gård man brukar, familjens insyn i arbetet, att upprätthålla en familjetradition, att vistas mycket utomhus och att arbeta nära naturen med "det som lever och växer".

Vi försökte få ett direkt mått på hur bönderna trivdes med sin verksamhet genom att fråga om deras intresse för att byta till annat arbete. Frågan löd:

- Om du blev erbjuden något annat säkert och välavlönat heltidsjobb på nära håll så du kunde bo kvar i bygden, hur pass intresserad skulle du vara av ett sånt jobb?

Frågan var alltså formulerad så att bönderna både skulle kunna bo kvar i bygden och där erbjudas ett förmånligt arbete. Trots detta var det mycket få av dem som var intresserade av att byta arbete (tabell 1). Svaren visar mycket övertygande att flertalet kobönder i Värmland, sommaren 1978, trivdes väl med sin verksamhet och helst ville fortsätta med den. Och förklaringen kan vi hämta ur svaren på frågan om vad man värdesätter i jordbruket: arbetet tillgodosåg behov av frihet, skapande, identitet och gemenskap. Att vistas utomhus, att följa utvecklingen hos växande grödor och djur och att arbeta nära naturen gav viktiga upplevelsevärden. Kort sagt: arbetet som bonde var en livsform som gav livet innehåll och mening.

 

Tabell 1. Värmländska bönders intresse för annat arbete (n = 204) (Efter Nitsch
1982).
    Mycket        Ganska        Varken       Knappast      Inte alls
 intresserad    intresserad    - eller     intresserad    intresserad
      6%            17%           1%           33%            43%

 

I tre frågor försökte vi fånga upp böndernas inställning till tekniken och brukningsmetoderna i det moderna jordbruket. Vi bad dem då ta ställning till följande påståenden:

- "Vi måste tänka om nu när det gäller metoder i jordbruket, för att komma i bättre balans med naturens lagar."

- "Dagens användning av bekämpningsmedel i jordbruket kan på längre sikt leda till allvarliga skador i naturen."

- "Vi bör nu stoppa våra försök att höja avkastningen från mjölkkorna av hänsyn till djuren.

En stor majoritet av bönderna gav här uttryck för att de var tveksamma till de metoder de använde i jordbruket (tabell 2). Dessa stämde inte med deras känsla för eller omsorg om djur och natur. Och de kommentarer vi här fick under intervjuerna visade att bönderna verkligen menade det de sa. Det bekräftas också av att mycket få av dem valde att svara "varken/eller" och därmed att inte ta ställning.

 

Tabell 2. Värmländska bönders inställning till produktionsmetoder i jordbruket
(Efter Nitsch 1982)
Håller     Håller      Varken      Håller      Håller
helt med   delvis      - eller     knappast    inte alls
           med                     med         med
Bättre balans med naturens lagar (n = 211)
46%        31%         12%         9%          2%
Bekämpningsmedel leder till skador (n = 210)
57%        26%         8%          5%          4%
Stoppa avkastningshöjning av hänsyn till djuren (n = 210)
48%        34%         4%          11%         3%

 

När jag i föredrag redovisat dessa intervjusvar för bönder i olika delar av landet har jag genomgående mött starkt bekräftande reaktioner. Men när jag redovisat dem för administratörer och forskare har reaktionerna varit mera blandade och ofta kritiska: "Det där gäller kanske bönder i Värmland och i andra skogslän", har man sagt, "men inte för våra rationella bönder på slättbygden." Men senare undersökningar, i Sverige såväl som utomlands, bekräftar resultaten från Värmlandsundersökningen.

Under 1980-talet har vi vid vår avdelning genomfört ett flertal kvalitativa intervjustudier som belyst liknande frågeställningar. Vi har i dessa studier sammanlagt intervjuat cirka 200 bönder i olika delar av landet, såväl i slättbygd, mellanbygd som skogsbygd (Andersson och Axelsson 1988, Bernes och Johanson 1984, Carlbrand-Howe 1985, Helmfrid 1992, Landquist och Lundkvist 1983). Urvalet av bönder i dessa studier har gjorts så, att vi även fått god spridning i åldrar, företagsstorlek och produktionsinriktning. Som helhet är bönderna yngre, längre utbildade och brukar större företag än genomsnittet för landets lantbrukare. Likväl delar de överlag Värmlandsböndernas förhållningssätt till jordbruket. Detsamma gäller för bönderna i de intervjustudier, som folklivsforskaren Sören Jansson (1987, 1989) samt socialantropologerna Bengt- Erik Borgström och Ann-Kristin Ekman (1992) genomfört på olika håll i landet. Vi har alltså god grund för att konstatera, att motivationen i arbetet för flertalet svenska bönder kommer ur jordbrukets livsform med dess innehåll av familjeliv, boende, förvaltarskap, frihet och arbete med grödor och djur.

Bönders livsform

Under de senaste decennierna har många forskare, rådgivare och administratörer inom lantbrukssektorn hävdat att det är föråldrat att se jordbruket som en livsform. "Vi ska se sakligt på jordbruket", har man sagt och därmed menat att vi ska betrakta jordbruket som annan företagsverksamhet, och behandla det enligt rent företagsekonomi ska principer.

En närmare granskning av sådana uttalanden visar att de är ogenomtänkta. En analys av bondens företagsledning visar tvärtom, att livsformen är en nödvändig förutsättning för den flexibilitet och det uthålliga engagemang som krävs i denna komplexa produktion (Nitsch, 1991). Alla människor utvecklar handlingsmönster, tänkesätt och värderingar i samspel med sin omgivning. Och märkligt vore det väl annars! Men vår omgivning eller de konkreta fysiska, ekonomiska, sociala och kulturella villkor vi lever och arbetar inom, skiljer sig i vårt samhälle för olika grupper av människor. Detta ger upphov till olika livsformer. Den danske folklivsforskaren Thomas Højrup (1983) skiljer mellan tre huvudgrupper av livsformer, som brukar kallas löntagarelivsformen, karriärslivsformen och själv ständighetslivsformen.

I löntagarelivsformen har människor vanligen begränsade möjligheter till frihet och eget skapande i arbetet. Arbetet är reglerat till tid och innehåll. Man arbetar för lönen och i bästa fall arbetsgemenskapen. Fritiden får fylla övriga behov. Självständighetslivsformen är löntagaretagarelivsformens motsats. Arbetet ger här utrymme för frihet och eget skapande. Arbete, fritid och boende är nära integrerat. Denna livsform utvecklas hos bönder och hos en del andra småföretagare.

Karriärslivsformens människor är löntagare men med ett större utrymme för frihet och skapande än löntagarelivsformens. Friheten är dock begränsad till ramarna för den organisationsstruktur och det regelsystem som man arbetar inom. Karriären förutsätter att man anpassar sitt skapande till dessa ramar. Men inom dem är man fri att arbeta hur mycket man önskar. Karriärslivsformens människor har det gemensamt med självständighetslivsformens att de av egen vilja, eller av nödvändighet, får låta arbete och fritid flyta ihop för att upprätthålla eller utveckla sin verksamhet.

De här återgivna livsformskategorierna har av andra forskare kritiserats för att vara alltför förenklade och ofullständiga i olika avseenden. Naturligtvis finns här övergångsformer och man kan även tänka sig andra kategorier. Men vi kan i detta sammanhang bortse från dessa brister. Det väsentliga för vårt resonemang om bönders och forskares syn på jordbruket är att de beskrivna livsformerna illustrerar att människor i sina handlingar, tankar och värderingar påverkas av de yttre omständigheter de lever och arbetar inom.

De svenska böndernas attityder och värderingar återspeglar villkoren för dem som verkar inom självständighetslivsformen. Jordbrukets forskare och administratörer däremot, lever och arbetar inom karriärslivsformen. De möter inte jordbrukets vardag som jord, grödor, väder och framtidsplaner för familjen och gården. Deras värld består av bildskärmar, papper, och anpassning för karriär inom en organisation. I denna värld beskrivs och hanteras verkligheten med hjälp av siffror, bokstäver och kalkyler. Effektivitet, ekonomisk tillväxt och billiga livsmedel är det förhärskande måttet på en önskad utveckling. Böndernas livsform med sin tyngdpunkt i förvaltarskap, sociala värden, frihet och skapande passar inte in. Detta låter sig inte föras över till kalkyler. Och kalkyler, i dag utvidgade med hjälp av datorstöd till lineär programmering och ekonometriska system, är forskarnas och administratörernas språk för verklighetsbeskrivning.

Men likväl utövar bönderna sin självständiga företagarelivsform. Och de kvalitativa värden som ingår i denna livsform är avgörande för deras kreativitet, flexibilitet, arbetsmotivation och därmed även för produktionens ekonomiska effektivitet. Att lantbrukssektoms forskare och administratörer så länge förnekat dessa värden och villkor, beror på maktförhållanden och isolering. Man har skapat sin egen modell av jordbruket där kalkylernas siffror och datorsystemens digitala symbolkombinationer fått större tyngd än folklivsforskarnas studier, jordbruksproduktionens konkreta villkor och böndernas erfarenheter.

Praktiskt handlande

Även i USA och i Australien har man de senaste åren studerat bönders förhållningssätt till jordbruket. Slutsatserna är desamma som i våra svenska studier: jordbruket är en livsform som starkt präglas av sociala värden och bönder har en stark känsla för miljö och förvaltarskap (Beus et al 1991, Beus och Dunlap 1991, Felstehausen 1991, Manolescu 1991, Petrzelka och Korsching 1991, Vanclay 1991, Youngs et al 1991). I några av dessa studier har man också studerat i vilken utsträckning böndernas attityder och värderingar stämmer överens med deras brukningsmetoder och praktiska handlande. Även i detta avseende överensstämmer de utländska studierna med våra iakttagelser i Sverige: bönderna säger en sak och gör en annan. Deras värderingar stämmer ofta dåligt med deras praktiska handlande.

I Värmlandsunderssökningen uttryckte över 80 procent av bönderna tveksamhet mot användning av kemiska bekämpningsmedel. Men hälften använde sådana medel och en tredjedel av dem varje år. Och nästan inga bönder planerade att minska användningen (Nitsch, 1982).

I en studie i Iowa State konstaterar Petrzelka och Korsching (1991) att bönderna, enligt sina värderingar, känner ansvar såväl för dagens miljöproblem som för framtida generationers livsvillkor. Men dessa värderingar kommer inte till uttryck i de brukningsmetoder de använder i sitt eget jordbruk:

"Det finns (hos bönderna) starka uppfattningar, värderingar och attityder till förmån för uthålliga brukningsmetoder, miljö och landsbygd. Denna studie visar emellertid att andra faktorer kommer emellan eller har starkare inflytande på böndernas handlande än deras attityder" (Petrzelka och Korsching 1991, s 22).

Vancly kommer till liknande slutsatser i sina studier av australiensiska bönders förhållningssätt till jordförstöring i form av erosion och försaltning, som är mycket allvarliga problem i Australien. Han konstaterar att bönderna har starka attityder till förmån för resurshushållning (conservation attitudes) och en förvaltande etik (stewardship ethic), men finner "inga som helst tecken på att förvaltarskap eller resurshushållande attityder var positivt relaterade till åtgärder" (Vanclay 1991, s 5).

Vilka är då orsakerna till denna brist på överensstämmelse mellan bönders värderingar och handlande? Vilka andra faktorer är det som, för att citera Petrzelka och Korsehing ovan, "kommer emellan eller har starkare inflytande på böndernas handlande än deras attityder"?

En studie som Beus et al (1991) genomfört i Washington State visar att det kan vara fråga om många olika faktorer. I denna studie fann man starkare statistiska samband mellan brukningsmetoder och ett flertal bakgrundsfaktorer än mellan brukningsmetoder och attityder till miljöproblem. De bakgrundsfaktorer som visade sådana samband var bl a arbete utanför gården, antal år som gården brukats inom familjen, brukad areal och brutto inkomst.

Att ekonomin har en avgörande betydelse för böndernas handlande framgår mycket tydligt i denna studie. En av frågorna gällde vad bönderna trodde skulle bli följden av att minska användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel. Nästan hälften av de tillfrågade bönderna svarade, att de trodde detta skulle minska föroreningen av ytvatten och grundvatten. Men ännu fler eller nästan samtliga trodde också, att det skulle medföra sänkt inkomst, och många trodde dessa sänkningar skulle bli allvarliga (tabell 3). Jag tolkar dessa resultat så, att många bönder är medvetna om att deras användning av kemikalier i jordbruket förorenar ytvatten och grundvatten men fortsätter denna praxis av ekonomiska skäl.

 

Tabell 3. Bönders syn på konsekvenserna av minskad användning av konstgödsel och
bekämpningsmedel (Efter Beus et al, 1991)
                    Öka         Öka    Oförändrat    Minska      Minska
                 ordentligt    något                 något     ordentligt
Förorening           2           8         39          48          3
av ytvatten
Förorening av        0           6         43          48          3
grundvatten
Nettoinkomst         2           3          5          47          43

 

Denna tolkning stämmer väl med de båda studier jag refererat från Iowa och Australien. Petrzelka och Korsching (1991) anför den amerikanska jordbrukspolitiken, med dess inriktning på effektivitet, specialisering och kemikalieanvändning, som det största hindret för att bönder i Iowa State ska tillämpa miljövänliga och resurshushållande brukningsmetoder. Ett annat hinder de pekar på är brist på aktuell och tillförlitlig information om sådana metoder.

Vanclay (1991) visar att bönder i Australien, liksom andra människor världen över (min anmärkning), har en benägenhet att skjuta problem ifrån sig, enligt devisen "det där gäller andra men inte mig". Han illustrerar detta med en undersökning där man frågat bönder om hur de ser på jorderosion på sin egen gård, i den närmaste bygden och i den större region som omger dem, som i detta fall heter Darling Downs (tabell 4). Av svaren framgår att flertalet bönder såg jorderosion som ett allvarligt samhällsproblem men att de flesta ansåg problemen vara små eller måttliga hemma på den egna gården.

 

Tabell 4. Bönders syn på jorderosion (Vanclay 1991, efter Rickson et al 1987)
               Inget       Litet       Visst        Stort
              problem     problem     problem      problem
Gården          15          37           37          11
Bygden           0          17           37          47
Regionen         0           1           11          88

 

Men även Vanclay framhåller ekonomiska skäl som en huvudorsak till att bönder inte tillämpar resurshushållande åtgärder. Med hänsyn till den motstridiga tekniska information som bönderna får och med tanke på oförutsägbara marknadsvillkor och osäkra inkomster, finner han att böndernas försummelse av markvårdsåtgärder är att betrakta som ekonomiskt rationella beslut (Vanclay 1991, s 3). Sammanfattningsvis: i sitt praktiska handlande låter bönder, i såväl Sverige, USA som Australien, ofta företagsekonomisk nytta gå före sina värderingar om miljön. Det är oklart i vilken utsträckning de haft något val med tanke på att de måste få sin ekonomi i jordbruket att gå ihop. Det är däremot klart att marknadskrafterna, jordbrukspolitiken och hittills även forskningen påverkat deras handlande i denna riktning.

Forskare, odlare och tjänstemän

Hur ser då forskarna på tekniken och på miljöeffekterna i jordbruket? Beus och Dunlap (1991) har studerat detta i en omfattande enkätundersökning i Washington State. Förutom forskare ingår i deras studie även tjänstemän och två grupper av jordbrukare: alternativodlare och ett slumpvist urval av Washingtonbönder. Urvalet av aternativodlare består av samtliga medlemmar i några av delstatens föreningar för organisk eller alternativ odling. I urvalet av forskare ingår samtliga forskare vid lantbruksfakulteten vid Washington State University. Och urvalet av tjänstemän består av samtliga tjänstemän som var anställda vid delstatens lantbrukarorganisation (Washington State Farm Bureau), ett urval av försäljare av lantbrukskemikalier och medlemmarna i en förening för flygburen bekämpning (the Pacific Norihwest Aerial Applicators). Avsikten med detta urval av tjänstemän var att få med en grupp som kunde förväntas ha det man kallar en utpräglat konventionell syn på jordbruket.

Beus och Dunlap har, förutom synen på teknik och miljöeffekter, även frågat de fyra grupperna om deras syn på sociala, kulturella och strukturella aspekter i jordbruket. Man har sammanlagt ställt 24 frågor som tillsammans bildar något man kallar the Alternative-Conventional Agriculture Paradigm Scale eller ACAP- skalan (bilaga 1).

ACAP-skalan har konstruerats på basis av de iakttagelser man gjort vid en genomgång av den amerikanska debattlitteraturen om jordbruket. Man kunde i denna litteratur urskilja två olika grundsyner på jordbruket, som man betecknar som konkurrerande paradigm, det konventionella respektive alternativa paradigmet (Beus och Dunlap 1990). Några av de dimensioner som ingår i ACAP-skalan återges i tabell 5. För var och en av de 24 frågorna i skalan ges fem svarsalternativ graderade med siffrorna 1-5. Summan av svaren på samtliga frågor bildar den svarandes ACAP-poäng. Ju högre poängsumma desto starkare anhängare är personen av alternativparadigmet.

 

Tabell 5. Några dimensioner i jordbrukets konkurrerande paradigm (Efter Beus och
Dunlap, 1990).
Konventionella             Alternativa
paradigmet                 paradigmet
                          
centralisering             decentralisering
beroende                   oberoende
konkurrens                 samverkan
herravälde över naturen    harmoni med naturen
specialisering             mångfald
exploatering               hushållning

 

Resultaten av undersökningen visar, som väntat, att alternativodlargruppen är mest alternativt inriktad med 102 ACAP-poäng. Därefter följer Washingtonbönderna med 81 poäng, forskarna med 77 poäng och tjänstemännen med 73 poäng. Båda odlargrupperna har alltså en mera alternativ syn på jordbruket än forskarna. Mellan Washingtonbönderna, forskarna och tjänstemännen är dock skillnaderna ganska små.

Om vi ser närmare på hur de fyra grupperna svarat på de olika dimensioner som ingår i skalan, finner vi flera intressanta skillnader mellan grupperna. Vi kan då först konstatera att alternativodlarna har högst poäng i samtliga dimensioner av skalan, dvs månar starkt om landsbygden och lokal självförsörjning, tillmäter erfarenhetskunskap stort värde, har en starkt ekologisk natursyn och är starkt kritiska till den höga energiförbrukningen, kemikalieanvändningen, samt miljöeffekterna av det moderna amerikanska jordbruket. Jag återger en del av resultaten från undersökningen i tabell 6.

 

Tabell 6. Synen på jordbruket hos forskare, tjänstemän och odlare i Washington
State1) (Efter Beus och Dunlap 1991).
                    Forskare  Tjänstemän    Washington-   Alternativ-
                                              bönder         odlare
Levande lands-        3,8         4,1           4,3           4,5
bygd (H)
Lokal självför-       3,4         3,8           3,9           4,4
sörjning (U)
Erfarenhets-          2,5         3,3           3,4           4,0
kunskap (G)
Anpassning till       3,2         2,9           3,5           4,6
ekosystemen (S)
Energiförbruk-        3,6         2,9           2,9           4,6
ning bör
minska (C)
Kemikalie-            3,5         2,6           3,5           4,8
användning
bör minska (L)
Jordbruket            3,0         1,9           2,3           4,3
orsakar miljö-
problem (N)
Jordbruket            3,1         2,0           2,5           4,5
resursförbruk-
ande (X)

 

Forskarna är mera konventionella än Washingtonbönderna i de sociala, kulturella och strukturella dimensionerna av jordbruket. De fäster alltså mindre vikt vid landsbygdens sociala liv, lokal självförsörjning och erfarenhetskunskap. Forskarna lägger också mindre vikt vid jordbrukets anpassning till de naturliga ekosystemen och tror mera på vetenskapens och teknikens möjligheter att överskrida naturens gränser. Men i synen på energiförbrukning och jordbrukets miljöeffekter är forskarna mer kritiska, dvs mera alternativa i sitt synsätt, än Washingtonbönderna.

I fråga om kemikalieanvändningen hamnar forskare och Washingtonbönderna på samma poäng med övervikt åt det alternativa synsättet. Båda grupperna ger alltså uttryck för en kritisk inställning till kemikalieanvändningen. Här skiljer tjänstemannagruppen ut sig med sin starkt kemikalievänliga syn. Likaså är denna grupp minst benägen att tillskriva det moderna jordbruket negativa miljöeffekter.

Man fann också intressanta skillnader mellan forskare från olika ämnesområden. Samhälls- och beteendevetenskapliga forskare har den starkaste alternativa inriktningen (bilaga 3). Därefter kommer forskare inom ämnesområdena biokemi, naturresurshushållning och livsmedelsteknik. De ämnesområden som har de mest alternativ inriktade forskarna är alltså samtliga sådana som icke är produktionsinriktade. De mera produktionsinriktade ämnena har en mera konventionell syn på jordbruket. Mest konventionella är lantbruksekonomer, lantbrukstekhiker och husdjursforskare. Dessa grupper ligger ungefär på samma nivå i ACAP-skalan som tjänstemannagruppen. Även produktionsrådgivarna, som i USA är direkt knutna till de lantbruksvetenskapliga fakulteterna, hamnar på samma låga nivå i skalan som de mest konventionellt inriktade forskarna.

När det gäller produktionsrådgivare kan vi även göra en intressant iakttagelse från en svensk undersökning. I en postenkät som jag genomförde är 1980, ställde jag samma fråga om bekämpningsmedel till de staliga växtodlingsrådgivarna i landet, som jag två år tidigare ställt till bönderna i Värmland. Svaren från de båda undersökningarna är visserligen inte direkt jämförbara. Dels är undersökningsmetoderna olika, postenkät resp. intervju, och dels är det två år mellan undersökningarna. Men skillnaderna mellan böndernas och rådgivarnas svar är så stora att jag ändå finner det värdefullt att redovisa dem (tabell 7). En jämförelse mellan böndernas och rådgivarnas svar ger oss goda grunder att anta, att landets statliga växtodlingsrådgivare omkring år 1980 hade väsentligt mindre betänkligheter mot användningen av bekämpningsmedel i jordbruket än Värmlandsbönderna.

 

Tabell 7. Värmlandsböndernas och växtodlingsrådgivares svar på frågan: Dagens
användning av bekämpningsmedel i jordbruket kan på längre sikt leda till
allvarliga skador i naturen (Efter Nitsch 1980, 1982).
Håller      Håller       Varken      Håller         Håller inte
helt med    delvis med   - eller     knappast med   alls med
Värmlandsbönder (n=210)
57%         26%          8%          5%             4%
Växtodlingsrådgivare (n=75)
4%          32%          9%          43%            12%

 

Arbete, social miljö och synen på jordbruket

Att synen på jordbruket skiljer sig mellan forskare från olika ämnesområden, liksom mellan gruppen forskare i sin helhet och odlare och tjänstemän, ser jag som en parallell till de skillnader i synen på böndernas livsform, som jag diskuterat inledningsvis. I båda fallen handlar det om hur arbetsuppgifter och social miljö ger människor olika erfarenheter och förstärker olika värderingar.

Alternativ odlarna är en grupp människor som gjort ett medvetet ideologiskt val. De måste arbeta aktivt för att själva utveckla odlingsmetoder och möter ofta kritik från dem som företräder den förhärskande konventionella odlarideologin. Vi kan därför förvänta oss att de utvecklar en medveten och logiskt sammanhängande syn på jordbruket, som placerar dem långt ut på den alternativa inriktningen i ACAP-skalan.

Den amerikanska lantbrukarorganisationen "Farm Bureau" är känd för att representera det storskaliga industriella jordbruket. Det är därför logiskt att dess tjänstemän tillsammans med försäljare och flygbesprutare, som kommersiellt betjänar detta jordbruk, har den starkast konventionella synen.

Produktionsinriktade forskare lägger liten vikt vid de sociala aspekterna av jordbruket. Detta gäller dock inte för forskare inom beteendevetenskaperna som forskar just om dessa aspekter. Likaså är de som arbetar med produktionsinriktad forskning mera konventionella, enligt ACAP-skalan, än de som forskar om resurshushållning. Detta illustrerar en aspekt av forskningsverksamhet som ofta förnekas, åtminstone bland naturvetenskapliga forskare, nämligen att vetenskaplig kunskap påverkas av det sociala sammanhang i vilket den utvecklas.

Den genomsnittlige Washingtonbonden lägger större vikt vid sociala aspekter än forskarna. Det är vad vi kan förvänta om vi tänker på att dessa aspekter utgör deras konkreta livsmiljö. Den som själv brukar jorden, och är beroende av avkastningen för sin försörjning, kan också förväntas lägga större vikt vid erfarenhetskunskap än den som får sitt levebröd ur vetenskapliga studier av produktionen. Att Washingtonbönderna är mindre kritiska till jordbrukets energi- och kemikalieanvändning än forskarna kan tyckas motsägelsefullt med tanke på att de lägger större vikt vid jordbrukets anpassning till ekoesystemen. Men vem vill inte försvara sina handlingar även om de strider mot "samvetet"? I dessa frågor kan den objektiva forskaren vara friare att dra slutsatser av fakta, om resursförbrukning och risker. Han/hon behöver ju här inte försvara ett eget handlande.

Sammanfattningsvis visar Beus och Dunlaps studie att forskare, odlare och tjänstemän alla är människor som påverkas av sin miljö. Forskaren kan visserligen göra anspråk på att hans eller hennes kunskap är objektiv. Det ligger i forskningens uppgift att hävda detta. Men det betyder inte att man representerar sanningen. Objektiviteten säger oss i första hand att samma resultat uppnås om man upprepar forskningsproceduren. Men forskning är inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli värderingsfri. Vilka aspekter av jordbruket vi väljer att studera, vilka frågor vi ställer, vilka teorier vi utgår ifrån, vilka metoder vi använder och hur vi gör våra analyser, påverkas medvetet eller omedvetet av forskarens värderingar. Det finns alltså inga "rena fakta" eller absoluta vetenskapliga sanningar. Eller med Gunnar Myrdals ord (1968):

Fakta organiserar inte sig själva till begrepp och teorier endast genom att man ser på dem; utanför en referensram av begrepp och teorier finns inga data, bara kaos. Det ligger ett oundvikligt a priorielement i allt vetenskapligt arbete. Frågor måste ställas innan svar kan ges. Alla frågor är uttryck för vårt intresse för världen - de är i grunden värderingar (s 16). - - - Värderingar styrforskningen till de fakta vi vill diskutera för att vi är intresserade av dem (s 57).

Mot denna bakgrund är det närmast självklart att beteendevetenskapliga forskare, miljöforskare och produktionsinriktade forskare utvecklar olika syn på jordbruket. Likaså att forskare, odlare och tjänstemän ser olika på vad jordbruk är. De ser ju faktiskt inte samma jordbruk.

Jordbrukets naturkontrakt

Vad är det då nu för nytta med att på detta sätt studera och analysera synen på jordbruket för olika aktörer inom näringen? Jag ser detta som viktiga bidrag till en allt mer angelägen kunskapsutveckling i samhället, som syftar till att öka vår kunskap och medvetenhet om jordbrukets roll i miljövård och resurshushållning. Jag ska här förklara vad jag menar med detta.

Vi vet idag att miljöhoten är många: uttunning av ozonskiktet, risk för klimatförändringar, försurning av skogsmark, eutrofiering av sjöar, döda havsbottnar och kemikalier i ekologiska näringskedjor. Listan kan göras längre. Vi har under de senaste decennierna upptäckt att vi inte längre kan betrakta naturen som en självklar och obegränsad resurs. Naturen har, som Sörlin (1991) skriver, "stigit fram ur tystnaden. Den är inte längre vår beredvilliga slav. Den har visat sig äga ett sätt att fungera som vi visserligen kan förstå ganska väl och kontrollera i någon mån, men som vi inte kan sätta oss över."

Därför måste vi nu, fortsätter Sörlin, formulera nya regler för vårt naturumgänge: ett naturkontrakt. Inte ett statiskt kontrakt, betonar han. Inte ett kontrakt i bokstavlig bemärkelse. Jag uppfattar tanken om naturkontraktet som en uppfordran till samhället att utveckla ett genomtänkt och ansvarsfullt förhållningssätt till naturen. Ett förhållningssätt som kan förändras och anpassas efter våra kunskaper, insikter och värderingar, men som hela tiden måste respektera förutsättningarna för de ekologiska systemens fortbestånd.

Jordbruket är ett sätt att handskas och umgås med naturen. Hur vi brukar jorden, vad vi odlar, hur vi förädlar växter och djur, vilka kemikalier vi tillför, hur mycket energi vi förbrukar, hur vi utnyttjar vattenresurser, de ekonomiska villkor vi erbjuder lantbrukarna; allt detta återverkar direkt eller indirekt på den lokala och/eller globala resurshushållningen och miljön.

Vi kan utveckla odlingssystem som är tärande på jordens naturresurser och på miljön. Men vi kan också utveckla system som är närande, som binder energi från solstrålningen och motverkar miljöförstörelse genom att recirkulera avfall. Det naturumgänge vi idkar i dagens industrisamhälle leder enligt naturlagarna mot ett ekologiskt sammanbrott (Hornborg, 1991, Hubendick, 1991). Jordbruket får en central roll, när vi nu står inför uppgiften att utforma ett uthålligt samhälle i ekologisk balans (Ebbersten, 1990).

Men det räcker inte med att överleva ekologiskt för att leva ett bra liv. Livskvalitet är mera än uthålliga former för livsmedelsproduktion i ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vi vill också känna glädjen av ett meningsfullt liv med kreativt arbete, upplevelser av skönheten i kulturlandskapet och andra icke materiella värden. För många människor representerar upplevelser av samhörighet och förundran över naturen ett egenvärde, utan vilket man inte lever ett bra liv. Hur vi utformar vårt jordbruk får på olika sätt konsekvenser även för sådana kvalitativa livsvärden.

För att finna riktiga former för jordbrukets naturkontrakt behöver vi kunskap. Och här räcker det inte med kunskap om effekter av odlingsåtgärder på avkastning och ekonomisk effektivitet. Inte heller med kunskap om lantbrukets företagsledning och marknader. Vi måste även utveckla kunskap om jordbruket som en del i ekologiska, sociala och kulturella sammanhang, lokalt såväl som globalt. Denna kunskap kan vi inte hämta ur traditionella vetenskapliga experiment och analyser. Den kräver tvärvetenskapliga angreppssätt och systemtänkande. Och den kräver att vi klargör vår natursyn, människosyn och kunskapssyn i relation till jordbruket.

Sociologiska studier om olika aktörers syn på jordbruket kan vara till stor hjälp i denna kunskaps- och medvetenhetsprocess. Sådana studier ger oss inte svar på vilka värderingar eller synsätt som är de rätta. Men de hjälper oss synliggöra dem för oss själva och för varandra. Vi kan sedan diskutera deras hållbarhet och konsekvenser.

Kunskap och ansvar

Många uppfattar begrepp som natur-, människo- och kunskapssyn som svåra och omöjliga att handskas med och menar att detta är områden vi ska överlåta till filosofer av facket. Jag vill därför illustrera vad jag lägger in i dessa begrepp med några frågor som jag anser att vi nu måste klargöra och/eller ta ställning till:

*Står människan utanför eller är vi en del av naturen? Är naturen något vi främst ska söka kontrollera eller söka samlevnad med? Har naturen egenvärde?

*Hur mycket föroreningar tål naturen? Hur förutsägbara är naturens reaktioner?

*Hur mycket av naturresurser finns på klotet? Hur snabbt förbrukas de? Vem förbrukar dem och vart tar avfallet vägen?

*Vad är ett värdigt mänskligt liv? Vad är livskvalitet?

*Vad är grundläggande mänskliga behov? Hur tillgodoses de i vårt eget samhälle och globalt?

*Vilket är vårt ansvar för människor i andra länder och för framtida generationer?

*Vilken kunskap har vi i dag om människan och om naturen? Hur säker är den? Vad saknar vi kunskap om?

Våra svar på dessa frågor kan aldrig bli fullständiga eller slutgiltiga. Men detta gäller all mänsklig kunskap, även den vetenskapliga. Vetenskapen kan dock ge oss underlag för att belysa en del av dem. Därutöver får vi söka svaren ur vår erfarenhet, våra värderingar och vårt etiska omdöme. Men ansvaret att besvara dem tillkomrner oss alla. Ett faktum är ju att vi med vår teknik i jordbruket påverkar lokala och globala ekologiska och sociala system. Och det vi påverkar har vi också ansvar att söka kunskap om (Jonas, 1984).

Vi får det jordbruk vi efterfrågar. Ett uthålligt och etiskt acceptabelt jordbruk förutsätter ett samhälle som styrs av kunskap och genomtänkta värderingar. Det innebär bl a att varje lantbruksforskare, lantbrukstjänsteman och lantbrukare nu står inför utmaningen att delta i en fortlöpande diskussion om jordbrukets naturkontrakt dvs om vår natur-, människo- och kunskapssyn och hur den ska förverkligas i jordbruket.

Litteratur

Andersson, Mats och Axelsson, Svante. 1988. Böndernas arbets- och livsvillkor. Examensarbete 4. Lantbrukets informationslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Bernes, Gun och Johanson, Lotta. 1984. Böndernas syn på ledighet och trygghet. Examensarbete 85, Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Beus, Curtis E., Dillman, Don A., Carlson John E. and Dunlap, Riley E. 1991. Agricultural Sustainability in the Palouse: An Examination of Farming Practices. Paper presented at the 1991 meeting of the Rural Sociological Society, Columbus, Ohio, August 17-21, 13 pp.

Beus, Curtis E. and Dunlap, Riley E. 1990. Conventional versus Alternative Agriculture: The Paradigrriatic Roots of the Debate. Rural Sociology, Vol. 55, No. 4, pp. 590-616.

Beus, Curtis E. and Duniap, Riley E. 1991. The Alternative - Conventional Agricultural Debate: Where Do Agricultural Faculty Stand. Paper presented at the 1991 meeting of the Rural Sociological Society, Columbus, Ohio, August 17-21, 32 pp.

Borgström, Bengt-Erik och Ekman, Ann-Kristin. 1992. Lantbrukares villkor och värderingar, ALA-rapport nr 3. 1992, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Carlbrand-Howe, Elinor. 1985. Samtal med kvinnor i svenskt lantbruk. Examensarbete 113. Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Ebbersten, Sten. 1990. Lantbruksvetenskap - en omvärldsanalys inför 2000- talet med särskild hänsyn till agronom-, hortonom- och landskapsarkitektutbildningarna. SLU/Förvaltning 16, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Felstehausen, Herman. 1991. Decision-making Strategies of Wisconsin Dairy Farmers. Paper presented at the 1991 meeting of the Rural Sociological Society, Columbus, Ohio, August 17-21, 12 pp.

Helmfrid, Gudrun. 1992. Bonden som företagare - föreställningar och förväntningar. Examensarbete 12. Lantbrukets informationslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Hornborg, Alf. 1991. Maskinen som komplott. Tvärsnitt 1991:3, s 53-61.

Hubendick, Bengt. 1991. Mot en ljusnande framtid? Stockholm: Gidlunds.

Højrup, Thomas. 1983. Det glemte folk. Livsformer og centraldirigering. Köpenhamn: Statens Institut for Byggeforskning.

Jansson, Sören. 1987. Den moderne bonden. Familjejordbruket i industrisamhället. Stockholm: Gidlunds.

Jansson, Sören. 1989. Bland hemmasöner och hemvändare. K. Skogs och Lantbruksakademiens Tidskrift, 128:417-433.

Jonas, Hans. 1984. Das Prinzip Verantwortung. Frankfurt am Main: Insel Verlag.

Landquist, Bengt och Lundkvist, Lars-Erik. 1983. Lantbrukares behov av service och rådgivning i företagsledning. Examensarbete 74. Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Manolescu, Kathleen. 1991. The Ideational Order of Pennsylvania German Dairy Farming. Paper presented at the 1991 meeting of the Rural Sociological Society, Columbus, Ohio, August 17-21, 16 pp.

Myrdal, Gunnar. 1968. Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen. Stockholm.

Nitsch, Ulrich. 1980. Rådgivarnas och jordbrukarnas behov av information om bekämpningsmedel. Stencil, lantbrukets informationslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, s 5.

Nitsch, Ulrich. 1982. Hur ser jordbrukarna på sitt arbete och på informationen. Rapport 196. Institutionen för ekonomi och statistik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Nitsch, Ulrich. 1991. Familjejordbrukets uppgift. Landbruksøkonomisk Forum 1/91, Norges Landbrukshøgskole, s 33-41.

Petrzelka, Peggy och Korsching, Peter F. 1991. Agricultural Sustainability: An Examination of Farmers' Attitudes and Behavior. Paper presented at the 1991 meeting of the Rural Sociological Society, Columbus, Ohio, August 17-21, 28 pp.

Sörlin, Sverker. 1991. Naturkontraktet. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Vanclay, Frank. 1991. Attitudes of Australian Farmers: No Barrier to Adoption of Soil Conservation Technology. Paper presented at the 1991 meeting of the Rural Sociological Society, Columbus, Ohio, August 17-21, 14 pp.

Youngs, George A., Goreham, Gary A. and Watt, David L. 1991. A Comparison of Conventional, No-Till, and Organic Farmers' Attitudes Toward the Environment. Paper presented at the annual meeting of the Midwest Sociological Society, Des Moines, Iowa, April 11-14, 23 pp.

Bilaga 1

Appendix A

The Alternative-Conventional Agricultural Paradigm Scale Items.

Listed below are several pairs of contrasting views regarding agriculture in the United States. For each pair please indicate which one of the two views you most agree with-the one in the left-hand column or the one in the right-hand column-by circling the appropriate number on the line between them.

1 = Strongly agree with view in left-hand column

2 = Mildly agree with view in left-hand column

3 = Undecided

4 = Mildly agree with view in right-hand column

 

5 = Strongly agree with view in right-hand column

                           Please circle only one number for each pair
                                                       
A.  Meeting U.S. food needs with fewer      1 2 3 4 5   Meeting U.S. food needs with fewer
    and fewer farmers is a positive                     and fewer farmers is a negative
    outcome of technological progress                   outcome of our free market system.
                                                       
B.  Farmland should be farmed so as to      1 2 3 4 5   Farmland should be farmed so as to
    protect the long-term productive                    maximize annual profits even if this
    capacity of the land, even if this                  threatens the long-term productive
    means lower production and profits                  capacity of the land.
                                                       
C.  High energy use makes U.S.              1 2 3 4 5   Large inputs of energy into agriculture
    agriculture vulnerable and should                   should be continued as long as it is
    be greatly reduced                                  profitable to do so.
                                                       
D.  The primary goal of farmers should      1 2 3 4 5   The primary goal of farmers should be
    be to maximize the productivity,                    to improve the quality of their
    efficiency and profitability of                     products, and to enhance the long-term
    their farms                                         condition of their farms.
                                                       
E.  The amount of farmland owned by         1 2 3 4 5   The amount of farmland owned by an
    an individual or corporation                        individual or corporation should be
    should not be limited, even if the                  limited in order to encourage land
    ownership of land becomes much                      ownership by as many people as
    more concentrated than at present                   possible.
                                                       
F.  Agricultural scientists and policy-     1 2 3 4 5   Agricultural scientists and policy-
    makers should recognize that there                  makers should expand efforts to
    are limits to what nature can                       develop biotechnologies and other
    provide and adjust their                            innovations in order to increase food
    expectations accordingly                            supplies.
                                                       
G.  Good farming depends mainly on          1 2 3 4 5   Good farming depends mainly on
    personal experience and                             applying the findings of modern
    knowledge of the land                               agricultural science.
                                                       
H.  The future success of American          1 2 3 4 5   Healthy rural communities are
    agriculture will not be                             absolutely essential for
    affected if rural communities                       American agriculture's future
    continue to decline                                 success.
                                                       
I.  Small to medium-sized farms can best    1 2 3 4 5   Large to very large farms can best
    serve America's agricultural needs                  serve America's agricultural needs.
                                                       
J.  Farm traditions and culture             1 2 3 4 5   Farm traditions and culture help
    are outdated and of little                          maintain respect for the land and
    use in modern agriculture                           are essential for good farming.
                                                       
K.  Farming is first and foremost           1 2 3 4 5   Farming is first of all a way of life
    a business like any other                           and second a business.
                                                       
L.  Farmers should use primarily natural    1 2 3 4 5   Farmers should use primarily synthetic
    fertilizers and production methods                  synthetic fertilizers and pesticides
    such as manure, crop rotations,                     in order to maintain adequate levels
    compost                                             of production.
    and biological pest control
                                                       
M.  Most people should live in              1 2 3 4 5   Many more people should live
    cities and leave farming to                         on farms and in rural areas
    those who do it best                                than do so at present.
                                                       
N.  Modern agriculture is a major           1 2 3 4 5   Modern agriculture is a minor cause
    cause of ecological problems                        of ecological problems and needs to
    and must be greatly modified                        be only "fine-tuned" periodically
    to become ecologically sound                        in order to be ecologically sound.
                                                       
O.  Farmers should farm only as much        1 2 3 4 5   Farmers should farm as much land as
    land as they can personally care for                they profitably can.
                                                       
P.  Farms should be specialized in          1 2 3 4 5   Farms should be diversified and
    one or at most a few crops                          include a large variety of crops.
                                                       
Q.  Soil and water are the sources          1 2 3 4 5   Soil and water are the basic factors
    of all life and should therefore                    of production and should be used so
    be strictly conserved                               as to maximize production.
                                                       
R.  Farmers should purchase most of         1 2 3 4 5   Farmers should produce as many of
    their goods and services just                       of their own goods and services
    as other consumers do                               as possible.
                                                       
S.  The key to agriculture's future         1 2 3 4 5   The key to agriculture's future
    success lies in learning to                         success lies in the continued develop-
    imitate natural ecosystems and                      ment of advanced technologies that will
    farm in harmony with nature                         overcome nature's limits.
                                                       
T.  Most farms should specialize            1 2 3 4 5   Most farms should include both crops
    in either crops or livestock                        and livestock.
                                                       
U.  Production, processing and marketing    1 2 3 4 5   Production, processing and marketing
    of agricultural products is best                    of agricultural products is best done
    done at local and regional levels                   at national and international levels.
                                                       
V.  The successful farmer is one who        1 2 3 4 5   The successful farmer is one who truly
    earns enough from farming to enjoy                  enjoys farming even if it provides only
    an above average standard of living                 a below average standard of living.
                                                       
W.  Technology should be used to make       1 2 3 4 5   Farm labor should be replaced whenever
    farm labor more rewarding and                       possible by more efficient machines
    enjoyable, but not to replace it                    and other technologies.
                                                       
X.  The abundance and relatively low        1 2 3 4 5   High energy use, soil erosion, water
    prices of food in the U.S. are evi-                 pollution, etc., are evidence that
    dence that American agriculturc is                  U.S. agriculture is not nearly as
    the most successful in the world                    successful as many believe it to be.

 

Bilaga 2

 

Table 3. Mean Item Scoresa, Mean Total Scores (and other total score
statisties), and Tests of Significanceb for Differences in Means Between
Alternative Agriculturalists, the Statewide Farmer Sample, Conventional
Agriculturalists and the College of Agriculture and Home Economics Faculty.
Mean item scores
Itema              Facult    Alternative        Statewide    Conventional
                             Agriculturalistsc  Farmers      Agriculturalistsd
A                  3.20      4.36***            3.73***      3.08
B                  4.50      4.84***            4,42         4.17
C                  3.62      4.55***            2.94***      2.93***
D                  3.64      4.58***            3.79         3.53
E                  2.71      4.13***            3.18***      2.71
F                  2.44      3.91***            2.99***      2.58
G                  2.46      4.01***            3.36***      3.28***
H                  3.81      4.52***            4.31***      4.14***
I                  3.26      4.36***            3.93***      3.78***
J                  3.87      4.51***            4.31***      4.22***
K                  2.52      3.82***            2.59         2.30*
L                  3.46      4.79***            3.48         2.57***
M                  2.92      3.89***            2.95         2.69**
N                  3.00      4.32**             2.30***      1.91***
O                  2.93      3.92***            2.87         2.47***
P                  3.47      4.25***            3.30*        3.39
Q                  4.12      4.70***            3.67***      3.29***
R                  2.87      3.66***            3.45***      2.89
S                  3.15      4.64***            3.46***      2.93*
T                  3.22      3.97***            3.47***      3.13
U                  3.35      4.39***            3.86***      3.79***
V                  2.51      3.37***            2.65*        2.48
W                  3.22      4.14***            3.48***      2.95**
X                  3.06      4.46***            2.45***      2.04***
                                                            
Mean Total Score   77.3      102.1***           80.9***      73.3***
                                                            
Range              39-118    46-120             37-114       41-105
Median             76        105                80           73
Mode               73        113                78           68
Std. Deviation     12.7      14.0               11.6         11.7
a Items B, C, F, G, I, L, N, O, Q, S, U and W in this table have been reverse
coded so that for each item 5 represents a strong alternative agricultural
response and 1 a strong conventional agricultural response.
b Scores in bold-face print are significantly lower (i.e., more conventional)
than the faculty scores, and italicized scores are significantly higher (i.e.,
more alternative) than the faculty scores.
c The alternative agriculturalists' sample is composed of the Permaculture (PC),
Northwest Coalition for Alternatives to Pesticides (AP) and Certified Organic
Farmers (OF) subsamples.
d The conventional agriculturalists' sample is composed of the Farm Bureau (FB),
Agricultural Chemical Dealers (AC) and Northwest Acrial Applicators' Alliance
(AA) subsamples.
* Indicates differenec from the faculty significant at the .05 level.
** Indicates differenec from the faculty significant at the .01 level.
*** Indicates differenec from the faculty signiticant at the .001 level.

 

Bilaga 3

 

Table 4. ACAP Scale Scores for the Various Faculty Departments.
                                          ACAP    Na     Standard     Range
                                          Score         Deviation
Adult and Youth Education                 87.6    17       13.3      66-115
Child, Consumer and Family Studies        86.7    10       8.8       78-101
Rural Sociology                           85.1    13       15.8      58-113
Institute for Biological Chemistry        84.8    13       11.9      67-102
Natural Resource Sciences                 81.3    11       8.9        66-94
Food Science and Human Nutrition          79.1    17       9.2        64-94
Entomology                                78.6    31       13.3      52-118
Plant Pathology                           78.3    28       12.2      52-104
Crop and Soil Sciences                    78.1    53       13.7      39-108
Cooperative Extension                     75.1    132      12.7      45-106
Agricultural Economies                    74.3    27       113        55-93
Horticulture and Landscape Architecture   73.0    35       11.3       55-98
Agricultural Engineering                  72.7    14       10.2       55-87
Animal Science                            69.6    2.3      8.7        51-85
                                                                       
All Others                                80.3    35       13.5      51-104
                                                                       
All Faculty                               77.3    459      12.7      39-118
a Only those individuals that answered at least 18 of the 24 ACAP Scale items
were used to calculate the mean scale scores. For these individuals, missing
data were assigned the mean item score for their respective departments.
1) Tabellen återger ett urval av resultaten från undersökningen. Bokstäverna
hänför sig till enkätfrågoma som återges i bilaga 1. Högre värde står för ett
mera alternativt synsätt. Fullständig redovisning av enkätfrågor och resultat
återges i bilaga 1 och 2.