VäxtEko


Tidskrift/serie: Ekologiskt lantbruk
Utgivare: SLU, Avdelningen för ekologiskt lantbruk
Redaktör: Höök K., Wivstad M.
Utgivningsår: 1992
Nr/avsnitt: 13
Författare: Ascard J.
Ingår i...: Ekologiskt lantbruk inför framtiden - Konferens 1991
Titel: Harva på natten! - Ny förebyggande metod för ogräskontroll
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 1102-6758, ISRN SLU-EKLB-EL-13-SE

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

Såbäddsberedning på natten kan fungera som ogräsbekämpning. Försök vid Alnarp visade att harvning en timme efter solnedgången minskade uppkomsten av ogräs med 40% jämfört med om harvningen gjordes på dagen.

En helt ny metod mot ogräs har sett dagens ljus. Under det senaste året har några överraskande resultat publicerats, där man utnyttjat att vissa ogräsfrön behöver ljus för att gro.

Nattarbete ger resultat

Från Tyskland rapporteras om sju års erfarenhet av jordbearbetning på natten. Genom att utföra all plöjning och harvning mellan en timme efter solnedgången och midnatt fick man en radikal minskning av efterföljande groning av ogräsfrön jämfört med om samma jordbearbetningar gjordes på dagen. Flera viktiga ogräsarter t.ex. snärjmåra, kamomill, penningört och trädgårdsveronica minskade kraftigt, medan andra arter påverkades mindre eller inte alls.

I Danmark har likande resultat uppnåtts. När jordbearbetning utfördes i mörker grodde ca 30% färre ogräs och groningen blev försenad jämfört med om jordbearbetningen utfördes i dagsljus. Ogräsarterna etternässla, våtarv, svinmålla och vitgröe minskade kraftigt. Överraskande nog uppnåddes ingen effekt på baldersbrå, som annars är känd för att vara ljuskänslig.

Ljus påverkar groningen

Resultaten förklaras av att ljus påverkar groning hos många ogräs. Rött ljus aktiverar groning hos många småfröiga ogräs medan infrarött ljus förhindrar groning. Funktionen är betydelsefull speciellt för att hindra småfröiga växter med svaga groddplantor att gro allt för djupt under markytan.

I fullt solljus är en exponeringstid på 1/1000 sekund tillräcklig för att inducera groning hos ett ljusberoende ogräsfrö, medan det på natten kan behövas över en sekund. Varje gång man harvar, sår eller ringvältar i dagsljus kommer många nya ogräsfrön att exponeras för ljus och kan börja gro. Vid harvning på natten gror förmodligen bara de frön som hamnar strax under markytan och som induceras till groning av ljus som tränger ner i det översta jordlagret.

Dessa utländska försöksresultat var så intressanta att vi under 1991 genomförde ett eget inledande försök.

Eget försök

Ett fältförsök med fyra upprepningar utfördes på en mullhaltig sandjord utan gröda. Varje parcell var 50 m lång och 4,5 m bred (en harvbredd). Fältet var tidigare höstplöjt 1990 och harvat en gång i april 1991. Båda dessa jordbearbetningar utfördes under dagen. Försöksharvningarna utfördes den 22 maj 1991. Hälften av parcellerna harvades två gånger på eftermiddagen i mulet väder. Andra hälften av parcellerna harvades på samma sätt mellan 22.45-23.00, dvs drygt en timme efter solnedgång. Hela försöket ringvältades omedelbart efter sista harvningen. Försöket låg sedan orört i två månader, varefter ettåriga ogräs räknades och vägdes.

Överraskande resultat

Harvningen på natten minskade uppkomsten av ogräs med totalt 40% jämfört med om harvningen utfördes på dagen. Det fanns stora skillnader mellan ogräsarter. Den dominerande arten åkerviol (viola arvensis) minskade med 61% medan antalet baldersbrå (Matricaria inodora) och svinmålla (Chenopodium album) endast minskade med ca 20%. Åkerbinda (Polygonum convolvulus) påverkades inte nämnvärt av harvningstidpunkten. Skillnaden mellan harvning i ljus och mörker var endast signifikant för åkerviol och totalantalet ogräs.

Räknar man ogräsvikten istället för ogräsantalet förstärktes ogräseffekten på åkerviol, svinmålla och åkerbinda medan baldersbrå istället hade högre vikt efter harvning i mörker. Den högre vikten av baldersbrå kan förklaras med att baldersbrån dragit fördel av den minskade konkurrensen från andra ogräsarter.

Våra egna resultat ligger i linje med de danska resultaten där man påvisat ca 30% ogräseffekt av harvning på natten. Totaleffekten var något högre i vårt försök beroende på att ogräsfloran dominerades av åkerviol, som minskade kraftigt av nattharvningen. Skillnaderna mellan ogräsarter visar betydelsen av att noga känna till vilka ogräsarter som påverkas av jordbearbetning i mörker och vilka ogräsarter som finns på det aktuella fältet.

Både vårt eget försök och de utländska försöken är utförda på jord utan gröda. Om det hade funnits en gröda på fälten hade ogräseffekten troligen blivit större än den uppmätta. De danska försöken visade nämligen att harvningen på natten även försenade uppkomsten. Sent uppkomna ogräsplantor får sämre konkurrensförmåga i en gröda.

Praktiskt möjligt

Är det då praktiskt möjligt att harva och så nattetid? I de utländska försöken har man använt infraröda nattglasögon för att kunna se i mörker. I vårt försök harvade vi utan IR-glasögon och klarade oss hjälpligt tack vare månsken.

Tyskarna rekommenderar att jordbearbetningen inte ska göras tidigare än 1 timme efter solnedgång och avslutas senast 1 timme före soluppgång. Ljusnivån ska vara så låg som möjligt och därför rekommenderas att man ska använda infraröda glasögon kombinerade med infraröda lampor på traktorn. Enligt danska erfarenheter är det dock möjligt att köra med traktorns framljus på under förutsättning att ljuset inte träffar arbetaredskapet.

Efter sju års erfarenhet av metoden på samma fält menar tyskarna att det inte går att tömma förrådet av ogräsfrön i jorden men att minskningen av ogräs ändå var tillräcklig för att helt utesluta herbicider under dessa sju år (odling avjordbruksgrödor, bl.a. havre).

Metoden med jordbearbetning på natten är förstås bara aktuell när man inte vill stimulera groning hos ogräsen. Därför rekommenderas att de tidiga jordbearbetningarna, dvs plöjning och harvning görs i fullt dagsljus för att ljusstimulera groning hos ogräsfrön och minska fröbanken. Bara den sista harvningen och efterföljande sådd eller plantering skall göras i mörker.

Slutsatser

Ogräsbekämpning genom att utnyttja ogräsfrönas behov av ljusinduktion är en helt ny metod som inte tidigare har provats i praktisk odling. Metoden är fortfarande i sin linda och måste förstås undersökas närmare innan den kan tas i praktiskt bruk. Resultaten hittills är dock uppmuntrande och öppnar en del nya perspektiv. Jordbearbetning i mörker kan bli ett värdefullt bidrag till framtidens miljövänliga integrerade bekämpningsmetoder.

Referenser

Jensen, P.K. 1991. Udnyttelse af ukrudtsfrø's behov for lysinduktion. 8. Danske Planteværnskonfernce 1991/Ukrudt. s. 215-230.

Hartmann, K.M. & Nezadal, W. 1990. Photocontrol of weeds without herbicides. Naturwissenschaften, 77, 158-163.