VäxtEko


Tidskrift/serie: Slutrapport inom programmet "Ekologiskt lantbruk"
Utgivare: Jordbruksverket (SJV)
Utgivningsår: 1997
Författare:Brorsson K-Å., Karlsson R.
Adress: Mälardalens Högskola. Inst för ekonomi och informatik, Box 883, 721 23 Västerås
Titel: Jordbruksverkets hemsida (w.w.w.sjv.se): "Ekologiskt lantbruk ur ett hållbart och företagsekonomiskt perspektiv"
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

Jordbruksverkets hemsida (w.w.w.sjv.se): "Ekologiskt lantbruk ur ett hållbart och företagsekonomiskt perspektiv"

Kjell-Åke Brorsson & Roger Karlsson

Inledning

Utvecklingen inom det svenska jordbruket från 1950-talet har inneburit att solenergin ersatts med imponerade insatsvaror genom att den solenergifångande odlingsytan har reducerats samtidigt som insatserna av konstkväve och fossil energi ökats. Parallellt med att behovet av inköpta insatsmedel vuxit har kunskap om de biologiska och platsgivna förutsättningarna minskat, vilken därför i flera avseenden gått förlorad. Man kan fråga sig om denna utveckling är hållbar för det enskilda jordbruksföretaget och för svenskt jordbruk som helhet. Arbetet med Agenda 21 efter 1992 har för jordbrukets del fokuserat på behovet av utveckling och omställning enligt kretsloppsprincipen. Ett ekologiskt lantbruk uppfyller redan i flera avseenden kriterierna för hållbar utveckling genom att produktionen i möjligaste mån baseras på platsgivna förnyelsebara naturresurser, vilket reducerar behovet av inköpta insatsmedel.

Resultat från två ekologiska gårdsstudier

Vad innebär egentligen hållbar utveckling och vilken betydelse har den för det enskilda företaget? Vilket företagsekonomiskt resultat kan man få vid en ekologisk driftsform och är det möjligt att vidga en företagsekonomisk analys till att även värdera miljörelaterade kostnader och intäkter? Kan ett ekologiskt lantbruksföretag bli oberoende av fossil energi?

I en studie av ekologiskt lantbruk ur ett hållbart och företagsekonomiskt perspektiv har författarna, med stöd av två fallstudier, försökt ge svar på några av frågorna, genom att visa exempel på hur ekologiska animalie- och vegetabiliegårdar kan utnyttja produktionsresurserna och hur nyttjandet av platsgivna förnyelsebara naturresurser påverkar den företagsekonomiska lönsamheten. De två gårdar som ingår i studien är Åbykvarns gård, Hölö, en animaliegård med relativt omfattande mjölkproduktion och Brunshills gård, Gylle, en växtodlingsgård med egen förädlings- och energiproduktion. Studien visar bland annat att:

Motiv för omläggning till ekologisk drift

Är kvaliteten på en ekologiskt framställd produkt högre än på motsvarande konventionellt framställda produkt? Inom vetenskapen går det att finna stöd för denna syn, men även för motsatsen. Brukarna vid de båda gårdarna, Olof Rundqvist på Åbykvarn och Lars Jönsson på Brunshill, hade båda inför sina omläggningsbeslut en känsla och övertygelse av att de med en ekologisk driftsform kunde producera livsmedel med högre kvalitet än vid konventionell drift. Olof Rundqvist ställde sig frågan om hans produkter kunde bidra till bättre förhållanden för allergiker. Lars Jönsson hade sett vad användning av handelsgödel kunde leda till genom utarmade livsmedel, som i sin tur på olika sätt påverkar människors hälsa. Han var därför övertygad om att en gröda som växer i takt med jordens egen produktionsförmåga blir fullständigare som föda. Då de som företagare ville framställa så bra livsmedel som möjligt, blev det naturligt att lägga om till ekologiskt jordbruk.

Båda brukarna tänker i marknadstermer

Oavsett om man i ett ekologiskt lantbruk kan producera livsmedel med högre kvalitet eller ej så speglar viljan att åstadkomma ett så bra livsmedel som möjligt de båda brukarnas utpräglade marknadstänkande. Det handlar egentligen om att man inte vill producera en bulkvara utan en produkt med identitet och på så sätt öppna möjligheter för att ta hand om en del av förädlingen, komma närmare slutanvändaren och också ta del av förädlingsvärdet.

På Brunshills gård har man tidigare haft liten egen tillverkning av mjöl för gårdsförsäljning. Denna verksamhet har upphört och den egna förädlingen är nu inriktad på kallpressning av raps. Rapsen lämnar sedan gården som rapsolja för humankonsumtion och som rapskaka för foder eller energigenerering. Erfarenheterna av lokal förädling av livsmedel på Brunshill är positiva, dels är det stimulerande med kontakt med konsumenten och dels utgör lokal förädling en konkurrensfördel då förädlingsvärdet stannar på gården. Förädlingen på Brunshill innebär att både Lars Jönsson och hans fru Eva Johnsson kan arbeta på gården, vilket hade varit omöjligt utan förädlingen. Då hade frun behövt arbeta utanför gården.

På Åbykvarns gård gör man försök med lokal förädling genom att låta mala vetemjöl vid en näraliggande kvarn. Intresse för det närproducerade ekologiska vetemjölet finns hos både lokala butiker och institutioner samt privatpersoner. Utmaningen är att finna bra och kostnadseffektiva distributionskanaler. Problemet med distributionen, som Olof Rundqvist blivit varse i sina begynnande försök med att sälja vetemjöl under eget namn, var också ett problem för Lars Jönsson och en bidragande orsak till att han slutade med denna typ av lokal förädling.

Konsumenten är lantbrukarens uppdragsgivare

Både Olof Rundqvist och Lars Jönsson har en öppen attityd mot sin omgivning och tar ofta och gärna emot studiebesök på sina gårdar. Denna studiebesöksverksamhet utgör viktiga sidonäringar på respektive gård. Den aktiva och utåtriktade attityden understryks också genom att båda brukarna ofta anlitas för att informera om sina erfarenheter av att driva ett ekologiskt lantbruk. De upplever båda att förhållandet till uppdragsgivaren, dvs konsumenten har blivit betydligt mer positivt efter deras respektive omläggning till ekologisk produktion. Lars Jönsson anser att de flesta konsumenter tycker att det är bra med ett miljövänligt jordbruk. Han menar dock att man bör vara medveten om att en positiv inställning inte alltid innebär att de köper produkterna. Olof Rundqvist har också upplevt en ändrad och mer positiv inställning från de myndighetskontrollanter som har besökt gården efter omläggningen. Lars Jönsson har däremot en känsla av att myndigheter ibland har svårt att översätta ett regelverk utformat för storskalig livsmedelsproduktion till de förhållanden som råder i en lokal och småskalig förädling/försäljning.

Produktion baserad på lokala förutsättningar ger hållbar utveckling

Biologisk självkontroll i odlingssystemet kan resultera i dubbelt så mycket insektsätande fågel. När de dräktiga sädesbladlössen uppträder har de insektsätande fåglarna en decimerande verkan på dem. Lars Jönsson hävdar, utan att sväva på målet, att den lönsamhet som finns i ett konventionellt kemikalieintensivt jordbruk är den typen av lönsamhet som innebär att utrymmet krymper någonstans i framtiden istället. Detta ska jämföras med begreppet hållbar utveckling, som beskrivs i den s k Brundtlandrapporten från 1987, vars innebörd är att mänskligheten ska möta dagens behov utan att inskränka på möjligheten för framtida generationer att tillfredsställa sina behov. I ett ekologiskt odlingssystem förlitar man sig till markens egen kväveproducerande förmåga, vilket förutsätter en bra markstruktur. Den bördiga markens förtjänster kommer till sin rätt i ekologisk odling.

Lönsamheten på Brunshills gård minskade vid omläggning till ekologisk odling för 10-15 år sedan, vilket erfarenhetsmässigt är bekräftat i ett antal svenska och internationella studier. Brukaren understryker att det är viktigt att ekonomin fungerar i företaget om man över huvud taget skall klara övergången till ekologiskt lantbruk. Idag har Lars Jönsson en lönsamhet som är jämförbar med konventionell odling. Förhållandevis stor andel av intäkterna på Brunshills gård är bidrag. Samma förhållande gäller på Åbykvarns gård, där drygt en femtedel av intäkterna är bidrag. Det som är anmärkningsvärt med driften vid Åbykvarns gård är att verksamheten skulle ge ett litet överskott även utan vare sig de generella bidrag som finns inom jordbruket eller speciella ekologiska bidrag. Olof Rundqvist ser inte dagens system med bidrag som statiskt utan han vill utnyttja den möjlighet som bidragen ger honom att pröva olika växtföljder nu för att kunna klara sig utan bidrag i framtiden.

Miljörelaterade mervärden på Åbykvarns gård

I den företagsekonomiska analysen av Åbykvarns gård som genomförts i projektet har även miljörelaterade kostnader och intäkter värderats. Fallstudien på Åbykvarns gård visar, förutom ett gott ekonomiskt resultat, att det även finns mervärden i den produktion som bedrivs på gården. Ett mervärde i det produktionssätt som tillämpas på Åbykvarns gård idag kan ses som ett socialt mervärde. Detta grundar sig på att man efter omläggningen har ekonomiskt utrymme för att ha en anställd, vars lön finansieras, dels genom den merintäkt om drygt 150 000 kronor som den ekologiska mjölken ger jämfört med konventionell mjölk, dels genom att man köper in koncentrat för ungefär 100 000 kronor mindre än vid den konventionella driften. Den ekologiska driftsformen ger inte bara kvalitativa mervärden i form av den sociala trygghet som det innebär för Olof Rundqvist att ha en anställd eller rättare sagt en arbetskamrat. Driftsformen innebär också kvantitativa mervärden i det att kornas medelavkastning är högre nu än vid den konventionella drift som fanns på gården tidigare. En förklaring till avkastningsökningen kan vara att arbetet i ladugården nu kan skötas i ett lugnare tempo, tack vare den ekologiska driftens utrymme för en anställd samt att utfodringen av korna kan ske i långsammare takt då foderstaten innehåller en högre andel grovfoder. Det lugnare tempot gör att korna är friskare och dessutom mindre stressade, vilket medför att de inte håller på mjölken i den utsträckning som en stressad ko annars kan göra.

Ytterligare ett mervärde i verksamheten på Åbykvarns gård ligger i Olof och Anette Rundqvists försök att utveckla huvud- och sidonäringar. Deras tankar grundar sig i en uppfattning att det är dålig affärsstrategi att bara sälja gårdens produkter till det pris marknaden vill betala. I stället är man intresserad av att ge produkterna en identitet, blicka framåt och tänka på vad produkterna ska användas till och vilka som köper dem. Detta intresse ger brukarparet en god kunskap om och känsla för vad marknaden efterfrågar. Därigenom kommer de inte att överraskas av framtida förändringar på marknaden utan kan istället utveckla sitt företag.

Energiproduktivitet på Brunnshills gård

Lars Jönsson har en uttalad ambition att reducera användningen av fossil energi på Brunnshills gård. I projektet har en av författarna genomfört en specialstudie med syfte att analysera energiproduktiviteten [avsaluprodukter (MJ) / mängden insatsmedel (MJ)] på en ekologisk växtodlingsgård. Mätningarna har genomförts vid "gårdsgrinden" där flödena av insatsmedel och avsaluprodukter beräknats. Resultatet visar att energiproduktiviteten ligger kring 4 på Brunnshill, vilket innebär att man får ut fyra enheter avsaluprodukter per inköpt enhet insatsmedel. En jämförande undersökning utförd med motsvarande analysmetod från början av 1990-talet, visar sammantaget att ekologiska gårdar med både animalie- och vegetabilieinriktning hävdar sig bra gentemot konventionella gårdar.

Förutsättningarna för ett oberoende vad gäller inköp av fossil energi är mycket goda på Brunnshills gård. Gården ligger i Sveriges bördigaste jordbruksområde, medelvindhastigheten på Söderslätt är hög och bladlösstrycket i rapsodlingarna är begränsade. Sammantaget innebär detta att Lars Jönsson kan odla sitt eget drivmedel i form av raps som vidareförädlas till RME. Med tillgång till dagens moderna teknik räknar han med att det arealmässiga dragkraftsbehovet för gårdens 100 hektar kan reduceras till 10 procent, d vs 10 hektar. Detta kan jämföras med att 10-15 procent av arealen gick åt till hästfoder när man hade hästdrift i svenskt jordbruk. Egentillverkat vindkraftverk svarar för cirka halva elkraftsbehovet till företaget. Gårdens fossila energiproduktivitet har uppmätts till cirka 12, vilket är ett extremt bra värde.

Lars Jönsson har genom sin drift stilriktning och förädling på Brunnshills gård visat att det är teoretiskt möjligt att göra sig oberoende av fossil energi. I praktiken begränsar dock den ekonomiska verkligheten och det institutionella regelverket på kort sikt steget över till ett helt soldrivet gårdssystem.

Ämnesord

Ekologiskt lantbruk, ekologisk ekonomi, energianalys, fossil energi, företagsekonomi, förädling, lönsamhet, marknadstermer, merpris, MILA, miljörelaterade mervärden, platsgivna naturresurser, RME.

Författarna

AgrD Kjell-Åke Brorsson är universitetslektor i ekologisk ekonomi vid Mälardalens Högskola, Västerås, Brorsson är involverad i ett nytt regionalt projekt om ekologiskt lantbruk i mälarregionen, det s k "Mälarodlat".

Ekol ek stud Roger Karlsson följer utbildningsprogrammet Ekologisk ekonomi vid Mälardalens Högskola, Västerås, och läser sin sista termin inför kandidatexamen.

Litteratur

Brorsson, Kjell-Åke & Karlsson, Roger, 1998, Ekologiskt lantbruk ur ett hållbart och företagsekonomiskt perspektiv. Institutionen för ekonomi, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala (Utkommer under våren 1998).