VäxtEko


Tidskrift/serie: Rapport - Jordbruksverket
Utgivare: Jordbruksverket (SJV)
Utgivningsår: 1994
Nr/avsnitt: 15
Författare: Anonym
Titel: Minskade hälso- och miljörisker vid användning av bekämpningsmedel
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Utredningar
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-94/15-SE

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

Innehållsförteckning

Inledning

I denna katalog presenteras projekt som under budgetåret 1993/94 helt eller delvis har finansierats med medel som anslagits till programmet för att minska hälso- och miljöriskerna med bekämpningsmedel. I programmet, som pågått sedan 1987, ingår bland annat dessutom åtgärder som:

*övergång till medel med mindre risker,

*föreskrifter, utbildning och information om säkrare hantering av bekämpningsmedel samt kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel,

*minskad användning av bekämpningsmedel.

Användningen av bekämpningsmedel halverades en gång till 1990 jämfört med medelanvändningen 1981-85. Målsättningen är att användningen skall halveras ytterligare en gång till 1996.

Målet med projektverksamheten är att skapa bättre förutsättningar för en minskad och säkrare användning av bekämpningsmedel. Verksamheten startades upp budgetåret 1987/88 och innehöll då enbart projekt som rörde ogräsbekämpningen. Ogräsprojekten berör bland annat minskad användning av bekämpningsmedel, reducerade doser och alternativa metoder. Budgetåret 1989/90 utökades verksamheten till att innehålla projekt som rörde bekämpning av skadegörare och spridningsteknik. Förbättrade prognos- och varningsmetoder, förbättrade diagnosmetoder, minskad avdrift, förbättrad spridningsjämnhet är områden inom vilka arbete sker i projekten. Det sista tillskottet av verksamhetsområden kom 1991/92 och rörde flora och fauna. I dessa projekt undersöks för- och nackdelar med sprutfria kantzoner. I figuren nedan visas hur anslagen har fördelats över åren.

Beviljade medel för försöks- och utvecklingsprojekt, milj. Kr.

I katalogen ges en kort beskrivning av projekten och en kort redovisning av erhållna resultat. Önskas mer detaljerade uppgifter om projekt kan respektive projektansvarig kontaktas.

Information om vilka projekt som tidigare finansierats återfinns i Statens jordbruksverks rapport 1993:6 "Minskade risker vid användning av bekämpningsmedel, Utvecklings- och försöksprojekt 1987/88-1992/93".

Ogräs

Bekämpningssystem i varierad växtföljd. R5-1406 och R5-1102

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras huruvida reducerad herbicidanvändning kan nås i olika typer av mer varierade växtföljder genom att herbiciddoserna sänks. I växtföljderna ingår olika mängd grödor, i vilka man inte alltid använder herbicider eller normalt får sämre ogräseffekter än i stråsäd.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1988/89

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 2001/02

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 150

År 2: 150

År 3: 102

År 4: 140

År 5: 125

År 6: 135

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 800

Motivering och mål:

Minskad användning av kemiska ogräsmedel kan ske enligt tre huvudlinjer:

*årlig användning med reducerade hektardoser,

*ej årlig användning, dvs. herbicider används endast vissa år,

*kombinera användningen med olika alternativa bekämpningsåtgärder (s.k. integrerad ogräskontroll).

Målet med projektet är att studera huruvida alternativ 1 är en framkomlig väg i växtföljder, där det ingår grödor, i vilka man inte alltid använder herbicider eller normalt får sämre ogräseffekter än i stråsäd.

Metodik och arbetsätt:

Åtta fältförsök med fyra block om åtta led är utlagda i Götaland (2), Svealand (4) och Norrland (2). Försöken är fastlagda. Försöksserien består av tre olika sexåriga växtföljder (Sydsverige, Mellansverige och Norrland). Varje växtföljd i Syd- och Mellansverige är uppdelad i två halvor (A och B). I A ingår en gröda och i B två grödor, i vilka herbicider ej används. I den norrländska växtföljden användes endast herbicider tre år av sex. I den ena halvan är ett av de tre vallåren ersatt med grönfoderraps (ej herbicider). Som bekämpningsmedel har Oxitril använts, utom i sockerbetor och vallinsådd. Försöken har inventerats och skördats enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Försöksserien avses bli 10-15-årig. Redovisningen görs för erhållna resultat efter sex försöksår.

Götaland

I både växtföljd A och B tycks ogräsen hållas på en acceptabel nivå vid 1/2- dos.

Ogräseffekten för samtliga örtogräs i 1/2-dosleden varierar mellan 6 och 19%. Några större skillnader mellan växtföljd A och B kunde inte observeras vid 1/4-dos. En fjärdedels dosbehandling lämnade i genomsnitt 22% ogräs kvar.

Ingen större skördeskillnad mellan växtföljderna A och B kan observeras.

Svealand

I växtföljd A och B gav 1/2-dos god effekt mot samtliga örtogräs (21-27% ogräs kvar). 1/2- dos gav också god effekt mot dånarter, raps, målla, våtarv, åkerbinda och åkertistel. 1/4-dos gav måttlig effekt (34% ogräs kvar) mot samtliga örtogräs och tycks vara otillräcklig. Växtföljd B uppvisar något högre skördenivå än växtföljd A.

Norrland

I växtföljd A, där grönfoderraps ingår, gav 1/2-dos god effekt (13% ogräs kvar) mot samtliga örtogräs. I växtföljd B, där en treårig vall ingår, tycks 1/4- dos vara tillräcklig för att nå liknande effekt som i växtföljd A. Växtföljd B uppvisar något högre skördenivå än växtföljd A.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Försöken befinner sig i god kondition. Med åren kommer bl.a. ogräsflorans långsiktiga förändring att kunna studeras, samtidigt som vi får kunskap kring hur bekämpningsbehovet påverkas i olika typer av växtföljder med varierande inslag av grödor typ vall, ärter och vårraps. De senare är ju grödor där vi inte alltid utför kemisk ogräsbekämpning eller har svårt att uppnå samma goda ogräseffekt som i stråsäd.

Bekämpningssystem i ensidig växtföljd med vårsäd (1 och 2). R5-1401 och 1402

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras huruvida reducerad herbicidanvändning kan nås vid ensidig stråsädesodling genom att hektardoserna sänks. Hur mycket kan i så fall doserna sänkas utan att fröförrådet i marken nämnvärt ökar?

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1987/88

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1997/98

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 293

År 2: 190

År 3: 250

År 4: 360

År 5: 348

År 6: 360

År 7: 360

År 8:

År 9:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 3 300

Motivering och mål:

Om man vid ensidig odling av vårsäd vill minska användningen av kemiska bekämpningsmedel kan man tänka sig tre huvudvägar:

*årlig användning med reducerade hektardoser,

*ej årlig användning, dvs. herbicider används endast vissa år,

*kombinera användningen med olika alternativa bekämpningsåtgärder (s.k. integrerad ogräskontroll).

Målet med projektet är att studera om alternativ 1 är en framkomlig vag och hur mycket doserna kan reduceras utan att fröförrådet i marken långsiktigt ökar alltför mycket.

Metodik och arbetssätt:

Sjutton fältförsök med fyra block om nio led är idag utlagda (Götaland 9, Svealand 8). Försöken är fastlagda. Som ogräsbekämpningsmedel har Oxitril använts och då i doserna 1/1, 1/2 och 1/4 (1/1 = 2,8 l/ha). Ogräsbekämpningarna har utförts såväl varje som vartannat år. I vissa försöksled har också hektardosen varierats från år till år (1/1 - - - - 1/4). Försöken har inventerats och skördats enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

1/4-dos av bekämpningsmedel varje år eller två år av tre gav måttlig effekt (39-54% ogräs kvar) mot samtliga örtogräs. I hälften av försöken har 1/2-dos (årligen eller två år av tre) varit tillräcklig för att hålla ogräsen på en acceptabel nivå. Vad beträffar 1/1-dos vartannat år har tillräcklig ogräseffekt (2-23% ogräs kvar) uppnåtts i sex försök av femton. Arter som svinmålla, våtarv, åkerbinda och åkertistel har "gynnats" i dessa försök. Vad beträffar skördenivåerna kan man idag vid enstaka försöksplatser se en något lägre skördenivå i led behandlade med 1/1-dos Oxitril vartannat år jämfört med det obehandlade ledet. För övrigt låg skördeökningen i intervallet 3-14%.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Från och med 1993 kommer val av herbicid att växla i R5-1401, medan Oxitril även fortsättningsvis kommer att användas i R5-1402. Kan en genomtänkt "herbicidrotation" motverka en del av de förändringar som börjar synas i de båda försöksserierna?

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Med något undantag befinner sig försöken i god kondition. Med åren kommer dessa försök att kunna avkasta viktig information kring möjligheterna att minska doserna samt ogräsflorans långsiktiga förändring vid olika fältsituationer.

Bekämpningssystem i ensidig växtföljd med vårsäd (3). R5-1411

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras huruvida reducerad herbicidanvändning kan nås vid ensidig stråsädesodling genom att herbiciden endast används vissa år. Kommer man med denna bekämpningsstrategi att långsiktigt kunna hålla fröförrådet i marken på en acceptabel nivå?

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1988/89

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1998/99

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1:

År 2:

År 3:

År 4: 90

År 5: 170

År 6: 150

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 550

Motivering och mål:

Om man vid ensidig odling av vårsäd vill minska användningen av kemiska bekämpningsmedel kan man tänka sig tre huvudvägar:

*årlig användning med reducerade hektardoser,

*ej årlig användning, dvs. herbicider används endast vissa år,

*kombinera användningen med olika alternativa bekämpningsåtgärder (s.k. integrerad ogräskontroll).

Målet med projektet är att studera om alternativ 2 är en framkomlig väg. Kan man med en sådan bekämpningsstrategi långsiktigt hålla fröförrådet i marken på en acceptabel nivå och i så fall vilka doser skall användas?

Metodik och arbetssätt:

Sju fältförsök med fyra block om tolv led är utlagda (Götaland 4, Svealand 1, Norrland 2). Försöken är fastlagda. Som ogräsbekämpningsmedel har Oxitril använts och då i doserna 2/1-, 1/1-, 1/2- och 1/4-dos (1/1 = 2,8 l/ha). Användningskombinationerna har varit: årligen, 3 år av 4, 2 år av 3, 1 år av 2 och 1 år av 3. Försöken har inventerats och skördats enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Försöken avses bli tioåriga. Redovisningen omfattar erhållna resultat efter sju försöksår. En fjärdedels dos av ogräsbekämpningsmedel varje år gav måttligt resultat (41% ogräs kvar) mot samtliga örtogräs. Bekämpning utfört med 1/2-dos varje år har givit tillfredsställande ogräseffekt (26% ogräs kvar). Samma effekt fick man också vid bekämpning med 1/2-dos under 3 år av 4. Då bekämpningen enbart utfördes 2 år av 3 eller vartannat år, har till och med 1/1-dos haft otillräcklig verkan mot samtliga örtogräs (61-64% ogräs kvar). I de fall ogräsbekämpningen endast utfördes 1 år av 3, var inte ens dubbel dos tillräcklig för att behålla ogräsnivån på en rimlig nivå. Skörden är lägst i obehandlade led. I de led där behandlingen utfördes varje år eller under tre år av fyra är skördenivåerna något högre jämfört med övriga led.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Försöken befinner sig i god kondition. Med åren kommer ogräsflorans långsiktiga förändring att kunna studeras samtidigt som det kommer att visa sig om en bekämpningsstrategi, där man hoppar över ogräsbekämpningen vissa år är en framkomlig väg. Det kan då visa sig att det åtgår mer bekämpningsmedel att hålla ogräsfröförrådet i marken på en rimlig nivå än om ogräsen årligen bekämpas med låga doser. Detta skulle i så fall bekräfta våra teoretiska beräkningar.

Inverkan av tidpunkt och typ av höstbearbetning på åkerogräs. R5-1921

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras om olika typer av bearbetning på hösten stimulerar till ökad groning och minskat fröförråd. Hur reagerar de fleråriga arterna? Finns det möjligheter att reducera hektardoserna? - integrerad ogräskontroll.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1987/88

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94 (01/02)

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 244

År 2: 250

År 3: 250

År 4: 220

År 5: 235

År 6: 210

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 600 (-93/94)

Motivering och mål:

Minskad användning av kemiska ogräsmedel kan ske enligt följande:

*årlig användning med reducerade hektardoser,

*ej årlig användning, dvs. herbicider används endast vissa år,

*kombinera användningen med olika alternativa bekämpningsåtgärder (s.k. integrerad ogräskontroll).

Är alternativ 3 en framkomlig väg, då olika typer av stubbearbetning kombineras med reducerade doser? Stimulerar bearbetning på hösten till ökad groning och minskat fröförråd? Hur reagerar de fleråriga ogräsen?

Metodik och arbetssätt:

Åtta fältförsök med fyra block om sju led är utlagda i Götaland (5) och Svealand (3). Försöken är fastlagda och växtföljden är på sex av försöksplatserna ensidig stråsädesodling. På de båda sydligaste försöksplatserna är växtföljden mer varierad med inslag av sockerbetor och oljeväxter.

Efter skörd utförs olika kombinationer av plöjning, harvning och stubbearbetning (grund och djup). I halva försöket används ej kemiska ogräsmedel medan den andra halvan behandlas med 1/2-dos (Oxitril). Försöken har inventerats och skördats enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Ökat antal höstjordbearbetningar tycks gynna uppkomst av ogräs. Ju fler bearbetningar som utförts på hösten desto fler ogräsfrön har grott. Årlig stubbearbetning har inte kunnat förhindra en uppförökning av ogräset under försöksperioden. Även kemisk bekämpning av örtogräs med 1/2-dos Oxitril har inte varit tillräcklig för att hålla ogräsen på en acceptabel nivå. I stubbearbetade försöksled blev effekten mot kvickroten tillfredsställande (3-36% ogräs kvar). Djup stubbearbetning med kultivator tillsammans med sen plöjning har varit mest effektiv mot kvickrot. I den ena halvan av försöken där kemisk bekämpning utfördes kan inga större skillnader i skördeökning iakttas. I den andra halvan där inte någon kemisk bekämpning förekommit har skördenivåerna sjunkit något.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Samtliga försök kommer att avslutas under våren 1994, då en specialgranskning kommer att ske under maj. Frågeställningen tas då till viss del över av R5-1924.

Stubbearbetning, reducerade doser. R5-1924

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras om bearbetning på hösten stimulerar till ökad groning och minskat fröförråd av ettåriga arter, vilket i så fall skulle kunna medföra reducerade hektardoser - integrerad ogräskontroll.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1998/99

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 30

År 2: 39

År 3: 50

År 4: 150

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 690

Motivering och mål:

Minskad användning av kemiska ogräsmedel kan ske enligt följande:

*årlig användning med reducerade hektardoser,

*ej årlig användning, dvs. herbicider används endast vissa år,

*kombinera användningen med olika alternativa bekämpningsåtgärder (s.k. integrerad ogräskontroll).

Är alternativ 3 en framkomlig väg, då stubbearbetning kombineras med reducerade doser? Stimulerar bearbetning på hösten till ökad groning och minskat fröförråd?

Metodik och arbetssätt:

Fem fältförsök med tre block om åtta led är utlagda i Götaland (4) och Svealand (1). Försöken är fastlagda. Som ogräsbekämpningsmedel användes Oxitril- P och då i doserna 1/2, 1/4 och 1/8 (1/2 = 1,4 l/ha). Hälften av försöksleden stubbearbetas en till tre gånger efter skörd. Försöken inventeras och skörd as enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Då försöksserien hittills endast pågått i fyra år, borde man i princip ännu inte kunna se några förändringar i ogräsmängd och ogräsflorans sammansättning. Man kan dock konstatera att 1/8- dos och i vissa fall också 1/4-dos ej givit tillfredsställande resultat (44-55% ogräs kvar). Effekten på samtliga örtogräs av reducerade hektardoser är dock klart bättre än året innan. Skördeökningen i led behandlade med Oxitril-P låg i intervallet 2-6%.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Försöket är principiellt viktigt för utveckling av integrerad ogräskontroll, men kräver som alla ogräsförsök i detta sammanhang långa tidsperioder, då förskjutningar av mängd och sammansättning på vara flesta åkerjordar ofta sker långsamt i en ogräspopulation.

"Grön träda" 25 - reducerade doser. R5-1922

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras betydelsen av s.k. "grön träda" i växtföljden (25%) för minskad bekämpningsmedelsanvändning - integrerad ogräskontroll.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1998/99

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 100

År 2: 161

År 3: 170

År 4: 190

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 600

Motivering och mål:

*Kan inslag av s.k. "grön träda" i en växtföljd sänka doserna i övriga grödor?

*Hur effektiv är i sa fall den "gröna trädan"?

*Hur stor inblandning krävs i en stråsädesväxtföljd för att t. ex. 1/2- eller 1/4-doser långsiktigt skall kunna användas? - integrerad ogräskontroll.

*Hur skall den skötas?

*Kommer man att få en selektion mot mer lågvuxna arter, typ våtarv?

Metodik och arbetssätt:

Sju fältförsök med tre block om åtta led är utlagda i Götaland (4) och Svealand (3). Försöken är fastlagda. Som ogräsbekämpningsmedel användes Oxitril- P och då i doserna 1/2, 1/4 och 1/8 (1/2 = 1,4 l/ha). Växtföljden består av 75% stråsäd (höstvete, havre, korn) och 25% vall som utgör den s.k. "gröna trädan". Då försöket är uppdelat på två halvor uppträder vart fjärde år i någon av halvorna en ettårig vall, som slås av så ofta att en omfattande ogräsfröproduktion förhindras. Försöken inventeras och skördas enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Försöksserien avses bli 10-15-årig. Då försöksserien hittills endast pågått i fyra år borde man i princip inte kunna se några förändringar i ogräsmängd och ogräsflorans sammansättning. Man kan dock konstatera att 1/4-dos och 1/2-dos i de flesta fall inte givit tillräcklig ogräseffekt (39-68% ogräs kvar). I nästan alla försök med höstveteväxtföljden observeras sänkt skörd i behandlade led.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Försöket är principiellt viktigt för utveckling av integrerad ogräskontroll, men kräver som alla ogräsförsök i detta sammanhang långa tidsperioder, då förskjutningar av mängd och sammansättning på våra flesta åkerjordar ofta sker långsamt i en ogräspopulation.

"Grön träda" 50 - reducerade doser. R5-1923

Sammanfattande projektbeskrivning:

I fältförsök studeras betydelsen av s k "grön träda" i växtföljden (50%) för minskad bekämpningsmedelsanvändning - integrerad ogräskontroll.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1998/99

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 125

År 2: 161

År 3: 170

År 4: 190

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 700

Motivering och mål:

*Kan inslag av s.k. "grön träda" i en växtföljd sänka doserna i övriga grödor?

*Hur effektiv är i så fall den "gröna trädan"?

*Hur stor inblandning krävs i en stråsädesväxtföljd för att t. ex. 1/2- eller 1/4-doser långsiktigt skall kunna användas? - integrerad ogräskontroll.

*Hur skall den skötas?

*Kommer man att få en selektion mot mer lågvuxna arter, typ våtarv?

Metodik och arbetssätt:

Sju fältförsök med tre block om åtta led är utlagda i Götaland (4) och Svealand (3). Försöken är fastlagda. Som ogräsbekämpningsmedel användes Oxitril- P och då i doserna 1/4, 1/8 och 1/16 (1/4= 0,7 l/ha). Växtföljden består av 50% stråsäd och 50% vall som utgör den s. k. "gröna trädan". I hälften av försöksleden är den "gröna trädan" tvåårig, medan den i resterande försöksled är ettårig, dvs. återkommande vartannat år. Den slås av så ofta att en omfattande ogräsfröproduktion förhindras. Försöken inventeras och skördas enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Försöksserien avses bli 10-15-årig. Då försöksserien hittills endast pågått i fyra år, kan man inte se några direkta tendenser i ogräsmängdens förändring och ogräsflorans sammansättning. Man kan dock konstatera att i de flesta försöken har det varit tillräckligt med 1/8-dos eller 1/16-dos av Oxitril - P att nå tillfredsställande ogräseffekt. Enskilda ogräsarter som baldersbrå och våtarv har inte heller "gynnats" av de låga doserna.

I två försök av sju var skörden lägre i led behandlade med 1/8-dos än i obehandlade led.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Försöket är principiellt viktigt för utveckling av integrerad ogräskontroll, men kräver som alla ogräsförsök i detta sammanhang långa tidsperioder då förskjutningar av mängd och sammansättning på vara flesta åkerjordar ofta sker långsamt i en ogräspopulation.

Väderdata

Sammanfattande projektbeskrivning:

Studier av väderbetingelsernas inflytande på besprutningsresultatet vid reducerade doser.

Projektansvarig: Anneli Hellström, forskningsassistent.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1997/98

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 487

År 2: 552

År 3: 550

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 2 550

Motivering och mål:

Vid ogräskontroll med hjälp av herbicider anser man att väderleksförhållandena runt behandlingstidpunkten har stor betydelse för det slutliga bekämpningsresultatet. När lägre herbiciddoser används, är det mycket troligt att vädrets inverkan på behandlingseffekten är ännu större. Eftersom nyttjandet av reducerade doser kommer att öka i framtiden - detta i linje med strävandet efter ett mer miljövänligt jordbruk - behöver vi få ökad kännedom om interaktionen mellan väder och behandlingseffekt. Idag har vi endast begränsade kunskaper om hur samspelet mellan väder och herbicideffekt under fältförhållanden är beskaffat. Detta beror på att få studier av problemställningen har genomförts.

Syftet med detta projekt är att försöka ge mer kunskap kring väderlekens betydelse för effekten av ogräsbekämpningen när reducerade doser används.

Metodik och arbetssätt:

Fältförsök läggs ut i korn och höstvete, där effekten av reducerade doser studeras. Fyra dosnivåer används: 1/8, 1/4, 1/2 och 3/4 av rekommenderad dos. I anslutning till fältförsöken placeras flyttbara väderstationer. Dessa registrerar lufttemperatur, relativ luftfuktighet, nederbörd, instrålning, marktemperatur, vindhastighet och vindriktning under växtsäsongen.

För att erhålla information om de ogräspreparat som används i fältförsöken har kontakter knutits med berörda bekämpningsmedelstillverkare. Kontakt har även tagits med ogräsforskare vid det danska institutet for Ukrudsbekæbempelse i Flakkebjerg, vilka arbetar med liknande frågeställningar under kontrollerade förhållanden.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Litteraturstudier har visat att de flesta undersökningar, som genomförts inom detta ämnesområde, har utförts under kontrollerade förhållanden, i exempelvis klimatkammare eller växthus. En eller två väderfaktorer har varierats medan övriga hållits konstanta. Nederbörd, lufttemperatur, relativ luftfuktighet och vattenstatus i marken verkar ha stor betydelse för behandlingsresultatet. Beroende på vilket ogräspreparat och vilka ogräs som studerats har resultaten naturligtvis varierat. En arts känslighet för ett visst preparat varierar dessutom under skilda förhållanden beroende på tillväxtförhållande och olika miljöfaktorer.

En utgångspunkt för denna studie är bland annat att undersöka, om resultat från studier gjorda under kontrollerade förhållanden även äger giltighet under fältförhållanden.

Under 1992 och 1993 var försomrarna mycket torra, vilket fick till följd att ett antal försök fick uteslutas på grund av för låg ogräsmängd.

Nederbörd i anslutning till behandlingstidpunkten synes ofta ha stor inverkan på det slutliga resultatet. Ju mer nederbörd och ju lägre dos som använts desto sämre resultat. Hög instrålning dagarna runt behandlingstidpunkten tycks ha gett positiv effekt på ogräsbekämpningen. När det gäller inverkan av lufttemperatur och relativ luftfuktighet är bilden något oklar. Hög temperatur och hög relativ luftfuktighet anses allmänt vara gynnsamt för behandlingseffekten (Gerber et al, 1983; Lindegaard Kristensen & Kudsk, 1991). I de aktuella undersökningarna har detta ibland kunnat påvisas, men i andra fall har motsatta resultat erhållits. Markvatteninnehållet har inte mätts direkt men kommer att uppskattas genom simulering som utgår från övriga mätta väderparametrar.

De delvis motsägande resultaten visar bland annat på komplexiteten i det studerade systemet. Det visar även på nödvändigheten av att mätningar görs under en längre tidsperiod så att man får ett stort grundmaterial att basera sina analyser på.

Vid den fortsatta analysen av materialet så kommer, parallellt med vanlig varians- och regressionsanalys, multivariat analys och systemanalys att provas.

Gerber, H. R., Nyffeler, A. & Green, D. H. 1983. The influence of rainfall, temperature, humidity and light on soil and foliage-applied herbicides. Aspects of Applied Biology 4, s. 1-14.

Lindegaard Kristensen, J. & Kudsk, P. 1991. Klimatfaktorernes indflydelse på bladherbiciders virkning. 8. Danske Planteværnskonference. Ukrudt, Pesticider och Miljø. Tidskrift for Planteavls Specialserie Beretning nr. S 2110-1991, s. 117-133.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Möjligheterna att nå projektets målsättning får anses vara goda. Då ämnesområdet av naturliga skäl är mycket komplext fordras datainsamling under en lång tid av år (>10 år). Efter en inledande utvecklingsfas på ca fyra år kan verksamheten sannolikt reduceras till huvudsakligen datainsamling från speciellt utformade fältförsök.

Herbiciders inverkan på fröproduktion och frökvalité hos ogräs

Sammanfattande projektbeskrivning:

I projektet studeras effekten av herbicider på den totala fröproduktionen per planta, antal frön per g biomassa, tusenkornvikt, groningsvillighet och tillväxten hos groddplantorna (andra generationen). Herbiciderna appliceras vid olika tidpunkter och i doser från full dos ner till 1/16 av full dos. Försöken utföres dels i fält och dels som kärlförsök.

Projektansvarig: Lars Andersson, forskningsassistent.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 518

År 2: 417

År 3: 460

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 2 000

Motivering och mål:

Av hälso- och miljöskäl är det angeläget att användningen av herbicider minskas. En del av denna minskning kan uppnås genom att kraftigt reducera doserna. Hypotesen har varit att subletala herbiciddoser allvarligt skulle kunna störa fröproduktionen och ev. även påverka frönas kvalité. Effekten av en sådan bekämpningsstrategi är till sin natur långsiktig, eftersom resultatet blir tydligt först efter några års konsekvent bekämpning. Rätt tillämpad, och anpassad efter bekämpningsbehovet, borde det vara en väg att successivt minska fröförrådet i marken, och vidmakthålla den på en låg nivå.

Metodik och arbetssätt:

Två herbicider, MCPA och Express 75DF, har testats i kärlförsök. Herbiciderna applicerades vid upp till fem olika tidpunkter och i doser från full ner till 1/16-dos. För varje behandlad planta registrerades fröproduktionen, övrig biomassa och tusenkornvikt. Dessutom genomfördes groningstest på fröna samt tillväxt studier på andra generationens groddplantor. MCPA och Express användes också i försök med utplantering av ogräs i korn. Herbiciderna applicerades vid två tidpunkter i doser från full ner till 1/8-dos. Effekten av Duplosan DP/MCPA och Express 75 DF på ogräsens fröproduktion studerades i fyra fältförsök under två år, varvid tre doser och tre besprutningstidpunkter användes.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Fröproduktion

Det första kärlförsöket genomfördes under sommaren 1990. Resultatet av detta presenterades på "IXth International Symposium on the Biology of Weeds" i Dijon. Försöket visade tydligt att fröproduktionen hos vissa ogräs (i försöket främst penningört och svinmålla) reducerades mycket kraftigt även av 1/4-dos MCPA. Även fröproduktionen hos åkerbinda och åkerförgätmigej reducerades signifikant av subletala doser. 1991 utfördes kärlförsök på tre ogräsarter (småsnärjmåra, åkerbinda och penningört). Av dessa reagerade penningört redan vid de lägsta doserna med en mycket kraftigt reducerad fröproduktion. Fröproduktionen hos åkerbinda minskade kraftigt efter behandling med MCPA men betydligt mindre med Express. Småsnärjmåra visade stor tolerans mot MCPA och reagerade med viss reduktion av fröproduktionen på behandling med Express. Behandling nära den generativa fasens början gav störst effekt. Effekten på fröproduktionen var kraftigare än på övrig biomassa. Resultaten av två års utplanteringsförsök pekar i samma riktning som kärlförsöken. Dock var skillnaderna i effekt mellan de olika behandlingstidpunkterna mindre.

Fältförsöken (1992 och 1993) är inte analyserade, men verkar även de ge stora skillnader mellan behandlingarna.

1000-kornvikt och groningstest

MCPA har inte gett någon större effekt på vare sig 1 000-kornvikt eller groning i något försök. I 1991 års kärlförsök hade dock Express stor inverkan på dessa variabler och då framförallt hos småsnärjmåra. Plantor, som sprutades när blomknoppar var synliga, producerade frön med lägre tusenkornvikt och sämre groningsvillighet (knappt 20% jämfört med kontrollens 65%).

Groddplantornas tillväxt

Här utnyttjades frön från 1991 års kärlförsök. Även här hade Express stor effekt på småsnärjmåra med mer än 50% reduktion av ovanjordisk biomassa men med stora skillnader beroende på behandlingstidpunkt.

Sammanfattningsvis visade kärlförsöken att subletala herbiciddoser kan ha mycket kraftiga effekter på fröproduktionen hos ogräs, men att skillnaderna är stora mellan olika arter och också mellan olika besprutningstidpunkter. En något senare tidpunkt än den vanligen använda gav i kärlförsöken ofta en större reduktion av såväl fröproduktion som frökvalité.

Den lägre tusenkornvikten och groddplantevikten hos småsnärjmåra efter Expressbehandling kan vara mycket betydelsefull. Det medför sämre konkurrensförmåga i det tidiga skedet och dessutom ett mindre maxdjup för uppkomst.

Resultatet av groningstestet var intressant, eftersom det visade att subletala herbiciddoser kan ha en påverkan på ogrässituationen, trots att effekten inte är synlig bekämpningsåret.

Herbicidernas påverkan på de enskilda faktorerna (fröproduktion, tusenkornvikt, groning och konkurrensförmåga) är av stort intresse var för sig, men viktigare är det att se den sammanlagda effekten av behandlingen, ev. uttryckt som ett "förökningsindex" för det aktuella preparatet. Detta skulle då ta hänsyn till ogräsens fröproduktion (påverkad direkt kemiskt och indirekt genom försämrad konkurrensförmåga), frönas groningsförmåga och deras förmåga att ge upphov till livskraftiga groddplantor. Kunskap om herbicidernas effekt på olika ogräsarters förökningsförmåga skulle kunna utgöra en viktig beståndsdel i de ogräsnycklar som är under utveckling på avdelningen.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning av möjligheterna att nå målet/en med projektet:

De resultat som framkommit i utförda försök visar på stora skillnader mellan enskilda ogräsarters förökningsförmåga efter kemisk ogräsbekämpning. Detta är ovärderlig kunskap vid utveckling av framtida bekämpningsstrategier, inte minst i samband med integrerad ogräskontroll. För att utöka denna kunskap krävs dels fler kärlförsök för detaljstudier av t. ex. besprutningstidpunkter och blomnings- och groningsbiologi, dels mer rutinartade fältförsök för test av olika arter, preparat, tidpunkter och doser.

Genomgång av äldre försöksmaterial

Sammanfattande projektbeskrivning:

Data från äldre ogräsförsök läggs in på persondator och analyseras i annat syfte än vad som en gång avsågs med försöken. Det kan t ex gälla förändringar med tiden av ogräsflorans sammansättning eller ogräsförekomsten på olika jordar och i olika områden. Därigenom erhålls också ett större underlag för bedömningen av en herbicids effekt på olika ogräsarter.

Projektansvarig: Ullalena Boström, forskningsledare.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 251

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 251

Motivering och mål:

Avdelningen lägger varje år ut ett stort antal ogräsförsök i olika delar av Sverige. I varje försök registreras placering, jordart, gröda och sort, gödsling, behandlingstidpunkt m. m. I alla herbicidförsök registreras dessutom väderleken vid behandlingstillfället. Avkastningen mäts och ogräset artbestäms, räknas och vägs. En stor del av resultaten från försöksverksamheten finns lagrad på hålkort eller på band. Det finns anledning att tro att man genom att göra en genomgång av detta material kan få information även om andra saker än vad försöken en gång avsåg. Det finns data sparade ända sedan 50-talet. En genomgång kan t ex ge svar på hur ogräsfloran har förändrats, finns det skillnader mellan olika delar av Sverige och mellan olika jordarter? Vilka arter bör man ta särskild hänsyn till vid en herbicidbehandling? När vi nu minskar doserna av kemiska bekämpningsmedel kommer variationen i behandlingseffekten att öka. I detta stora försöksmaterial finns en mängd information, som bör kunna användas för att bättre förklara varför en kemisk behandling ger så varierande resultat.

Metodik och arbetssätt:

Alla data kommer att läggas in på PC och överföras till hanterbar form. Efterhand läggs allt äldre data in. Under arbetet med detta påbörjades även utvecklingen av en databas, som gör det enkelt att kontinuerligt göra uppföljningar av materialet, när nya försöksresultat kommer in.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Arbetet med att lägga in äldre data på PC fortsätter. Data från 1985 och framåt har lagts in i en databas.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Trots att alla data ännu inte har överförts till dator har det material som hittills kommit in varit till stor användning vid utformningen av dosnycklar.

Dosnyckel

Sammanfattande projektbeskrivning:

En eller fler dosnycklar utvecklas och testas därefter i fältförsök. Grödans avkastning och preparatens ogräseffekt vid olika doser jämförs med de doser som rekommenderats enligt nycklarna.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 192

År 2: 250

År 3: 280

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 942

Motivering och mål:

För att användningen av herbicider skall kunna minskas krävs bl a att lägre doser används vid varje behandlingstillfälle. Detta kommer att medföra ökade risker för en dålig ogräseffekt eller för en helt misslyckad bekämpning. Ett dåligt resultat kan ge ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren det aktuella året men kan även leda till ett ökat fröförråd i marken. Detta kan medföra ökat bekämpningsbehov under flera år. För att användningen av reducerade doser inte ska ge oönskade konsekvenser krävs någon form av hjälpmedel, t ex dosnycklar. Med dess hjälp ska lantbrukaren kunna få stöd att fatta ett beslut om optimal dos.

Metodik och arbetssätt:

Två dosnycklar testades i nio kornförsök. Beroende på den aktuella ogrässituationen valde utförarna två preparat bland följande fyra: Duplosan DP/MCPA, MCPA 750, Oxitril P eller Express 75 DF + Lissapol Bio. Preparaten användes i doserna: 1/1- (normal), 3/4-, 1/2-, 1/4-, samt 1/8-dos. Vid behandlingstillfället bestämdes lämplig dos med hjälp av två dosnycklar, A och B. Försöksutläggarna ombads även lämna synpunkter på nycklarnas utformning och användbarhet. Försöken inventerades och skördades enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök. Om möjligt placerades försöken i närheten av en väderstation. Dosnycklarna testades även i 26 av avdelningens långliggande försök med reducerade doser.

Dosnyckel A har utvecklats av Jordbruksverket och modifierade varianter har nu testats i tre år. Dosnyckel B har utvecklats av SLU och testades för första gången i år.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Åsikterna om hur lätta/svåra dosnycklarna var att använda varierade kraftigt mellan olika användare, men personer som tidigare använt A ansåg ofta den vara enklast.

I de flesta försök testades nycklarna av flera personer och de resultat som redovisas nedan gäller därför den dos som i genomsnitt rekommenderades av respektive nyckel i försöket.

Dosnyckel A träffade helt rätt i bedömningen i 20% av försöken, medan motsvarande siffra för nyckel B var 37%. Men eftersom den lägsta dos som rekommenderades i nyckel A var 1/4 krävs för jämförelsens skull att denna räknas som "mest lämplig", också i de fall det hade räckt med 0 eller 1/8-dos. Om den bedömningen görs träffade nyckel A rätt i 40% av försöken, medan nyckel B träffade rätt i 54%.

I nyckel B rekommenderades 0 eller 1/8-dos i tio försök. I sex av dessa var ogräsvikten vid provtagningen mindre än 25 g m-2, i tre var vikten 40 g m-2 och i ett försök var vikten 120 g m-2. I det senare försöket utgjordes ogräset till 75% av jordrök. Rekommendationen i nyckel A var här 1/4-dos men inte heller den hade någon effekt mot arten och effekten var dålig även vid betydligt högre dos.

I 60% av försöken var rekommendationerna i nycklarna korrekta eller ett dossteg för höga. I 75% av försöken var de korrekta eller ett till två steg för höga. Förhållandet var lika i bägge nycklarna. Det var endast i 20% av försöken som för låg dos rekommenderades i nyckel A och motsvarande siffra för nyckel B var 25%. I inget av dessa försök var skördarna i led med de rekommenderade doserna lägre än i de led som behandlats med den "mest lämpliga" do sen. Ingen negativ effekt på skörden av de för låga doserna kunde alltså konstateras.

I genomsnitt var rekommendationerna i dosnycklarna 50% av normal dos och om de hade följts hade användningen av herbicider alltså halverats.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Det är av mycket stor vikt att flera olika dosnycklar testas och korrigeras under ett inledningsskede. I takt med att vi får ökade kunskaper om samspelet gröda/ogräs måste nycklarnas utformning och innehåll kunna förändras. En ökad förståelse för hur en herbicids ogräseffekt påverkas av olika faktorer, såsom väderlek och jordart, kommer dessutom i högsta grad att påverka nyckelns utformning.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Sannolikt kommer det aldrig att bli möjligt att med hjälp av enbart dosnycklar rekommendera exakt "rätt" herbiciddos i varje situation. En viktig kunskapskälla som måste tillvaratas är den erfarenhet den enskilde odlaren har av ogrässituationen på den egna gården. Ett visst utrymme för egna bedömningar bör därför ingå i en dosnyckel. Redan nu kan vi konstatera att man med hjälp av dosnycklar avsevärt kan reducera den använda mängden herbicider, men det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra precisionen.

Icke kemisk och integrerad ogräsbekämpning i stråsäd

Sammanfattande projektbeskrivning:

I stråsädesodling med normalt radavstånd provas bandsprutning med reducerade herbiciddoser, bandsprutning kombinerat med radhackning respektive flamning samt enbart radhackning.

Projektansvarig: Håkan Fogelfors, statsagronom.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1995/96

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 150*

År 2: 200*

År 3: 200*

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet: 1 250

Motivering och mål:

Om man vid ensidig odling av stråsäd vill minska användningen av ogräsmedel kan man tänka sig tre huvudvägar:

*årlig användning med reducerade herbiciddoser,

*ej årlig användning, d v s herbicider används endast vissa år,

*kombinera användningen med olika alternativa bekämpningsåtgärder (s k integrerad ogräskontroll).

Målet med projektet är att studera om alternativ tre är en frarnkomlig väg.

Är bandsprutning med reducerade doser i kombination med radhackning ett realistiskt alternativ? Den besprutade arealen blir mindre. Kan man med sådan bekämpningsstrategi långsiktigt hålla fröförrådet på en acceptabel nivå och i så fall vilka doser skall användas i såväl vår- som höstsäd?

Metodik och arbetssätt:

I de olika leden undersöks ogräsverkan av konventionell besprutning, bandsprutning i och mellan raderna, bandsprutning kombinerat med radhackning eller flamning samt enbart radhackning. Följande herbiciddoser har använts under växtsäsongen 1993: 1/1, 3/4, 1/2, 1/4 och 1/8 av normal dos. Försöken har inventerats och skördats enligt sedvanliga rutiner för ogräsförsök.

Erhållna resultat (i sammansatt form) och utvärdering av dessa:

Jämfört med obehandlat led kan följande slutsatser dras:

Hackning hade mycket god effekt med starkt minskad ogräsvikt (upp till 90%).

Hackning med bandsprutning hade också god effekt mot ogräsen (ca 60% reducering av ogräsvikten).

Enbart bandsprutning hade sämre effekt mot ogräsen än radhackning (ca 50% reducering av ogräsvikten).

Det goda resultatet beror troligen på att hackningen genomfördes först sedan ogräsen kommit upp, alltså vid senare tidpunkt än den konventionella besprutningen.

Konventionell besprutning hade tämligen dålig effekt mot ogräsen (40% reducering av ogräsvikt) denna växtsäsong förmodligen p g a ogräsens sena uppkomst.

Flamning tycks inte ha någon god effekt mot ogräsen i en stråsädesgröda.

Sammantaget kan sägas att enbart radhackning samt radhackning i kombination med bandsprutning hade bättre effekt än enbart bandsprutning, som dock hade bättre effekt mot ogräsen än konventionell besprutning

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Uppläggningen har mer inriktats på integrerad ogräskontroll, då framförallt ren radhackning studeras av andra avdelningar inom SLU.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Det hittills begränsade försöksmaterialet visar i alla fall på stora möjligheter att kraftigt minska herbicidanvändningen. Under 1994 kommer fler försök att läggas ut än tidigare eftersom försöksmetodiken nu är bättre intrimmad.

Relativ konkurrensförmåga hos ogräs under skilda odlingsförhållanden II

Sammanfattande projektbeskrivning:

Att identifiera olika sortegenskaper som är av betydelse för konkurrensförmågan hos korn, havre och höstvete samt att kvantifiera hur dessa egenskaper inverkar på ogräsförekomsten.

Projektansvarig: Björn Andersson och Haldo Carlsson.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 200

År 2: 265

År 3: 265

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 730

Motivering och mål:

Vid minskad användning av herbicider i ogräsbekämpningen blir ogräsens förmåga att hävda sig i olika grödor alltmer beroende av konkurrensegenskaperna hos de sorter som kommer till användning. Ökade kunskaper om konkurrensförmågan hos olika stråsädessorter i skilda typer av bestånd har därför stort intresse då växtodlingen skall inriktas mot minskad kemisk bekämpning.

Metodik och arbetssätt:

Studier av konkurrensförhållandena i olika sorttyper av korn (9 sorter), havre (7 sorter) och höstvete (7 sorter) utförs vid två beståndstätheter och två kvävenivåer i fältförsök som genomförs vid Ultuna och Vreta Kloster. I de vårsådda försöken sås vårraps in som ett ogräs i bestånden. Genom upprepade mätningar, vägningar, avräkningar och andra observationer registreras tillväxten och utvecklingen hos kulturväxt och ogräs. Som ett komplement till fältförsöken utfördes motsvarande studier under mer kontrollerade betingelser i en odlingsanläggning vid Ultuna 1993. Denna studie kommer även att genomföras under 1994 inom ramen för beviljade medel.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

I korn och havre har sex fältförsök genomförts i vardera växtslaget under perioden 1991-1993. Därutöver har ett kompletterande experiment i korn och havre genomförts i syfte att mer ingående studera sorternas konkurrensegenskaper. I höstvete har två försök genomförts och det tredje kommer att slutföras 1994.

Av hittills bearbetade resultat kan man konstatera, att det särskilt i korn och vete finns beaktansvärda och relativt stabila skillnader i de provade sorternas konkurrensförmåga mot ogräs. I medeltal var ogräsvikterna i korn och höstvete ca. 1,5-2 gånger högre i de konkurrenssvagaste än i de konkurrensstarkaste sorterna. I havre var sortskillnaderna mindre och mer varierade.

Vissa sortegenskaper som är av betydelse för konkurrensförmågan har identifierats. Ogräsvikterna kunde relateras till sorternas växtsätt, varvid främst bladställningar och beståndshöjd var av betydelse. Sambandet mellan beskuggning och ogräsvikt var ofta svagt, sannolikt beroende på ojämnheter i bestånden samt varierande ljusförhållanden vid flertalet av de utförda ljusmätningarna.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Projektet avslutas under 1994 i enlighet med tidigare fastställd plan.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Resultaten från de genomförda fältförsöken visar att det finns skillnader i konkurrensförmåga mellan sorterna, men att entydiga samband mellan olika sortegenskaper och ogräsvikter kan vara svåra att fastställa under fältförhållanden på grund av ofrånkomliga ojämnheter i bestånden. Genom pågående kompletteringar av fältförsöken med motsvarande experiment under mer kontrollerade former torde det finnas goda möjligheter att få fram resultat, som kan ligga till grund för att med större säkerhet fastställa samband mellan olika sortegenskaper och konkurrensförmåga mot ogräs.

Relativ konkurrensförmåga hos ogräs under skilda odlingsförhållanden III

Sammanfattande projektbeskrivning:

Skillnader mellan enskilda ogräsarters konkurrensförmåga under olika odlingsförhållanden undersöks i fältförsök.

Projektansvarig: Ullalena Boström, forskningsledare.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1996/97

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 543

År 2: 142

År 3: 400

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 3 100

Motivering och mål

Trots att konkurrensförmågan för många ogräsarter undersökts i laboratorieförsök har få resultat bekräftats under fältförhållanden. Den naturliga variationen, samt ett komplicerat samspel mellan en mängd okontrollerbara faktorer, gör det osäkert att förutsäga hur ogräsfloran i en viss situation kommer att påverka grödan. Det krävs därför bättre kunskap om hur enskilda ogräsarter under fältförhållanden påverkas, dels av olika odlingsförhållanden, men också av närvaron av andra ogräsarter.

Metodik och arbetssätt:

Två olika försöksuppläggningar användes:

A). Den naturliga ogräsfloran utnyttjades i ett kornförsök med utsädesmängderna 200 (U1), 100 (U1/2) och 50 (U1/4) kg ha-1 och kvävegivorna 90 (N2) och 45 (N1) kg ha-1. Åtta ogräsarter förekom frekvent. Åkersenap, åkerrättika och rybs var på våren så lika varandra att de inte med säkerhet kunde artbestämmas utan benämns här som korsblomstriga. Fem ogräsarter plus korsblomstriga rensades fram i små provrutor så att arterna förekom ensamma eller tillsammans med senap/rättika/rybs. I vissa rutor fick alla dessa arter förekomma tillsammans med cirka 500 plantor m-2 och i andra rutor minskades antalet till ca 60 m-2. Från två rutor per behandling avlägsnades alla ogräs. Sammanlagt rensades 672 provrutor. På våren räknades antalet plantor av ogräs och gröda. På hösten skördades grödan för att senare tröskas. Ogräsen räknades och vägdes. Arternas tillväxt samt väderleken under säsongen registrerades.

B). Bestämda kvantiteter av sju ogräsarter såddes in i ett försök med utsädesmängderna 80 och 160 kg korn ha-1. För att säkerställa ogräsets uppkomst vattnades försöket. Ovidkommande ogräs rensades bort så att de sådda arterna förekom ensamma eller tillsammans med isådd vårraps. På våren räknades antalet plantor av ogräs och gröda. På hösten räknades och vägdes ogräset och grödan skördades för att senare tröskas.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

A). Försommaren 1993 blev mycket torr och det första regnet kom inte förrän i början av juni. Både gröda och ogräs led av torkan och ogräsens tillväxt slutade tidigare än normalt. Trots detta blev vikten av de korsblomstriga arterna 970 g m-2 och i rutor där alla ogräs fanns närvarande var den totala ogräsvikten 1200 g m-2. Individvikterna minskade i ordningen åkerrättika > > åkersenap, rybs > baldersbrå > dån > våtarv, pilört > svinmålla. Individvikterna för baldersbrå och pilört ökade med en faktor 4 när utsädesmängden minskade från U1 till U1/4. Dån och svinmålla ökade med en faktor 2.6, medan våtarv knappt fördubblade sin vikt. Detta kan tolkas som att våtarv hämmades relativt lite av en kraftig gröda, medan de övriga arterna var mindre konkurrenskraftiga. Individvikterna för alla arter utom för våtarv tycktes minska, när de växte tillsammans med de korsblomstriga arterna. När kvävegivan halverades ökade individvikten för baldersbrå med 19%, medan den minskade med 31% för pilört, och i närvaro av de korsblomstriga arterna minskade även individvikten för dån med 28%. Övriga arter påverkades inte signifikant av kvävegivan.

De korsblomstriga ogräsen orsakade en skördeförlust på 15% motsvarande 800 kg ha-1 i U1, medan förlusten ökade till 1000 kg ha-1 i U1/4. När utsädesmängden minskade från U1 till U1/4 i rutor med alla arter närvarande, så ökade den skördeförlust som 500 ogräs m-2 orsakade från 1340 kg ha-1 till 1710 kg ha-1. Trots att de korsblomstriga ogräsen endast förekom med ca 50 plantor m-2 så var det dessa som orsakade mer än 60% av skördeminskningen. När alla åtta arter förekom med ett antal av 60 m-2 så uppgick skördeförlusten till 770 kg ha-1 i U1. Den skördeförlust som ogräsen orsakade tycktes vara något högre i N2 än i N1, men skillnaden var inte signifikant. Siffrorna är endast preliminära.

B). Trots att försöket vattnades två till tre gånger per dag gjorde den ovanligt soliga, varma och blåsiga våren att markytan snabbt torkade. Ogräsen grodde förhållandevis sent och grödan blev tidigt marktäckande. Trots test som visade på hög grobarhet, så grodde svinmålla mycket dåligt i fält och ersattes därför med dån som redan fanns i försöket. Vikterna av baldersbrå, harkål, penningört, våtarv och åkerviol blev mycket låga och orsakade inte någon skördeförlust ens i den lägsta utsädesmängden. Det var endast isådd vårraps, som hade någon möjlighet att konkurrera med grödan.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Resultaten i försöksuppläggning B) visar på svårigheten att arbeta med ogräs som sås in i fältförsök i samband med vårsådden. För att en tidig uppkomst skall säkerställas krävs att ogräsfrö sås in redan på hösten eller tidigt på våren. Då ökar emellertid risken för förluster genom predation eller alltför tidig groning. Bredsådd av ogräs kräver dessutom en oerhört stor mängd frö. Under hösten 1993 samlades frö av ett antal ogräsarter in för att bredsås tidigt våren 1994 på en eller två platser.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Årets resultat, liksom fjolårets, belyser det komplicerade samspel som finns mellan olika ogräsarter. Förutom närvaron av andra ogräsarter påverkas konkurrensförmågan i fält av bl a grödans tillstånd och av tillgången på växtnäring. Genom att både använda den naturliga floran och så in frön av olika ogräsarter bör man kunna få en mycket god uppfattning om hur konkurrensen med grödan påverkas av olika odlingsförhållanden. Resultaten från dessa försök kommer i högsta grad att påverka dosnycklarnas utformning.

Förbättrade metoder för mekanisk ogräskontroll

Sammanfattande projektbeskrivning:

Att utveckla en förbättrad radhackningsteknik.

Projektansvarig: Prof Inge Håkansson och Statsagr. Tomas Rydberg.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1996/97

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 417

År 2: 325

År 3: 354

År 4: 350

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 2 100

Motivering och mål:

Vid radhackning med på marknaden befintliga hackorgan skadas förutom ogräsen även grödan främst av jordtäckning. Målet med en förbättrad radhackningsteknik bör i första hand inriktas på en utveckling av mot ogräsen effektiva hackorgan men som ej samtidigt skadar grödan. Radhackning tillämpas främst i grödor som odlas med stora radavstånd som sockerbetor och trädgårdskulturer. Målet med projektet är också att utveckla en metod för radhackning i stråsäd med möjligheter att hacka i normala radavstånd.

Metodik och arbetssätt:

Olika hackutrustningar jämförs i fältförsök. De olika hackorgan som testas är hackor med gåsfotskär, vinkelskär och en kraftuttagsdriven hacka den s.k. rullhackan. Rullhackan har körts med olika arbetsintensitet för bestämning av lämpligaste varvtal för hackan, i relation till traktorns framkörningshastighet. Ogräsen räknas i och mellan raderna samt räknas och vägs artvis. Under 1994 testas två nykonstruerade drivna hackskär som har ett skärande arbetssätt i marken till skillnad från rullhackan som föser jord och ogräs vid hackning. I två av fältförsöken är grödan höstvete, medan de andra fyra till sex försöken är vårsådd.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Det första projektåret användes en hacka med vinkelskär och olika hackdjup och körhastigheter jämfördes i försöken. Resultatet visade att högre hastigheter och djup, alltså en högre "dos", resulterade i färre ogräs samtidigt som skadorna på grödan blev större. Hackan styrs automatiskt med en styrenhet där ett hjul följer ett vid sådd ritsat spår. År 1991 inleddes försök där olika hackorgan jämfördes och hackning i 17 cm radavstånd tillämpades. Året därpå ingick även en helt nykonstruerad hacka i försöken. Denna hacka drivs hydrauliskt och har ett hjul med flänsar som bearbetande organ. Både gåsfotskärete och den drivna rullhackan kan köras i normalt radavstånd med gott resultat. I samarbete med Inst. för lantbruksteknik pågår ett utvecklingsarbete för att få fram en annan styrteknik än den vi använt hittills. Metoden bygger på en videokamera som är hopbyggd med dator och som "ser" raden och styr hackan efter radens riktning och position. Resultaten från fältförsöken finns redovisade i Jordbearbetningsavdelningens årsrapport nr 86, 1994.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Inga större förändringar behöver vidtagas.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Vi anser möjligheterna mycket goda att inom några år kunna presentera lösningar till en förbättrad ogräshackningsteknik med möjligheter att hacka i små radavstånd och med styrteknik som bygger på bildbehandling.

Bekämpning av åkersenap i vårraps med låga doser

Sammanfattande projektbeskrivning:

Att undersöka möjligheterna att hitta lågdosalternativ vid bekämpning av åkersenap i vårraps.

Projektansvarig: Torvald Staaf.

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1995/96

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 25

År 2: 25

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 100

Motivering och mål:

Åkersenap utgör ett ökande problem i områden där våroljeväxter har odlats regelbundet i 15- 20 år eller mer. Orsaken är att åkersenapen uppförökas under oljeväxtåret, eftersom ogräsbekämpningen sällan utförs då. Fröförrådet i marken är nu så stort på många fält att åkersenapen i det närmaste konkurrerar ut grödan.

Rekommenderad behandling mot åkersenap består av 0,5 l Benasalox + 0,4 l Bladex. Lantbruksenheten vill emellertid jämföra denna standardblandning med låga doser av Bladex samt det nya lågdospreparatet DPX 7881.

Lantbruksenheten anser det mycket värdefullt att kunna lägga ut försök där skörden mäts. Orsaken är att det är nödvändigt att mäta skördeökningen för att kunna jämföra preparatens lämplighet. Flera av dessa preparat har inte bara effekt på ogräsen utan kan också påverka grödan negativt. Därför går det inte att bara avläsa ogräseffekten.

Metodik och arbetssätt:

Försöken utföres av Hushållningssällskapet i Östergötlands län. Antalet försök var under 1992 och 1993 tre stycken enligt följande plan.

 

Behandling                            Behandlingstidpunkt
A. Obehandlat                        
B. 0,4 l Bladex                       Grödan 2-4 örtblad
C. 0,6 l Bladex                       Grödan 2-4 örtblad
D. 0,4 l Bladex + 0,5 l Benasalox     Grödan 2-4 örtblad
E. 1,0 l Lontranil                    Grödan 2-4 örtblad
F. 15,0 g DPX 7881 + 0,1 l Lissapol   Grödan 2-4 örtblad

 

Vattenmängd 300-400 l/ha. Lågt tryck (2,0-2,5 atm) = stora droppar

Gradering av behandlingsskador på grödan en vecka efter behandling. Räkning och vägning av åkersenap m.fl. arter, ca sex veckor efter behandling. Skörd och provtagning enligt praxis.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

1992: Vid besiktning av de tre försöken under sommaren visade det sig att den extrema torkan hade påverkat grödan och åkersenapen på försöksplatserna, så att de inte var meningsfullt att fullfölja projektet under 1992. Projektet avbröts därför, innan ogräsräkning och skörd hade vidtagits. Avsikten är att lägga ut nya försök till kommande år.

1993: Under sommaren har behandlingen, ogräsräkning och skörd utförts. Tyvärr spolierades, i ett av försöken, skörderesultatet av en hagelskur. Skörderesultaten i de två återstående visar emellertid att bra effekter uppnåtts även i leden med lågdosprofil. Skördeökningarna ligger i storleksordningen 60%.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Inga förändringar till och med 1993/94. Inför 1994/95 finns önskemål om tillägg av ett led, som innebär splittad lågdosbehandling med ca 1 veckas mellanrum.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Möjligheter att hitta effektiva bekämpningsalternativ med låga doser, jämfört med nuläget, får anses som goda.

Spridningsteknik

Förbättrad appliceringsteknik för minskad kemikalieanvändning

Sammanfattande projektbeskrivning:

Den övergripande målsättningen med projektet är att minimera kemisk användning genom att förbättra appliceringstekniken. Förväntade resultat kan ge odlarna rekommendationer om inställning och vätskemängd vid applicering av kemikalier. Speciellt kommer vi att studera appliceringsteknik, som modifierats med hjälp av tidigare försöksresultat, och därefter optimera dess inställning. Försök kommer att genomföras i jordgubbar, morot- och lökodling. Vid institutionen finns erfarenheter från tidigare försök dokumenterade, som kan användas i detta projekt, vilket gör att projektets resultat snabbare når ut till vår målgrupp odlare och andra intressenter.

Projektansvarig: Sven Axel Svensson

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 190

År 2: 190

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 382

Motivering och mål:

Projektets övergripande målsättning är att minimera kemisk användning genom att förbättra appliceringstekniken. Med en förbättrad sprutteknik kan man räkna med att minska vätskemängden per behandlad yta, samtidigt som man kan uppnå en bättre täckning. Med en bättre riktad sprutdusch kan man även få en bättre penetration av plantbeståndet. Vindavdriften ses som ett stort problem vid appliceringen och genom att förse spridarna med någon form av vind skydd, genom att rikta spridarna in i beståndet eller placera spridarna närmare plantbeståndet, kan vi minimera denna risk. Projektets syfte är att genom fältförsök, där appliceringsutrustningen modifieras och de tekniska parametrarna varieras, fastställa möjligheter till en förbättrad applicering.

Metodik och arbetssätt:

I försöken har använts olika appliceringsutrustningar, som alla jämförts med den traditionella bredsprutan. Tre olika typer av bandsprutor har använts, varav en är JT jordgubbsbandspruta som modifierats, samt två försöksutrustningar som byggts till morot- och lökförsök. I jordgubbsförsöket har två olika fläktsprutor använts, varav den ena är Hardi Twin luftassisterade bredspruta och den andra är Curtec tvärströmsfläktspruta med tre aggregat, där varje aggregat har en spridningsbredd på 1,5 m. För morotsförsöket har byggts en ramp med nedsänkta armar mellan raderna. På dessa har monterats två spridare, som sprider in/ned i raden mot rothalsen på ömse sidor om gången, samt spridare som är placerad på rampen, en ovanför varje rad. Hela rampen är upphängd på en slädkonstruktion som följer markytan. Detta medför att avståndet mellan spridarna och marken blir densamma oavsett markytans utseende. Spridarna som är placerade på de nedsänkta armarna kan vinklas antingen horisontellt eller lodrätt.

För lökförsöket har byggts en ramp med minitunnnlar som är 0,30 m breda och som placeras centralt över varje rad. Varje tunnel kan modifieras på höjden, efter hur hög grödan är vid försökstillfället. Hela rampen sitter placerad på en slädkonstruktion som följer markytan, vilket medför att avståndet mellan spridarna i minitunneln och markytan blir densamma oavsett markytans beskaffenhet.

Till samtliga tre försök har använts samma provtagnings- och analysmetod som utarbetats på institutionen i tidigare försök. Sprutvätskan tillförs ett fluorescerande spårämne och efter varje behandling tages bladprover ut. Dessa avtvättas med en tvättlösning och analyser göres på denna.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Under säsongen 1992 slutfördes appliceringsförsöket i jordgubbsodling. Resultaten som publicerats i SLU Info/Trädgård nr. 376 visar att bandsprutan ger ett tydligt bättre resultat än bredsprutan. Det innebär att fördelningen i plantans övre och nedre bladnivåer var jämnare för bandsprutan samt att det erhölls en god täckning av blommorna. Till detta skall man också räkna den minskning av spridningen till följd av att spridningen koncentreras till endast raderna. Hardi Twin gav den jämförbart bästa och jämnaste avsättningen i bladverket, men här kvarstår spridningen även mellan raderna.

Under säsongen 1993 genomfördes morots- och lökförsöken på friland. Morotsförsöket genomfördes med samma försöksplan i ett tidigt och ett sent stadium av växtsäsongen. Morotsförsöken utfördes i en mycket väl etablerad gröda. Raderna var jämna och i god växt. Samtliga led med bandsprutning visade en bättre applicering av sprutvätskan i den undre nivån av plantan i jämförelse med bredsprutan. Det var två till tre gånger högre koncentration av sprutvätska i den undre plantnivån. Däremot var det lägre koncentration av sprutvätska i den övre plantnivån, med bandsprutning och spridare öppna både rakt ovanför raden och på de nedsänkta armarna.

Vid den sena försöksomgången hade raderna i stort sett växt samman och blasten täckte gångarna och en del blast låg ned. Det uppstod en del komplikationer vid körning med bandsprutan. Blasten fastnade i de nedsänkta armarna, vilket gjorde att spridningsbilden från de nedre spridarna stördes och ibland helt blockerades. För att undvika att de nedsänkta armarna blockeras av blasten bör, vid en sen behandling, någon form av grödöppnare användas. Bredsprutan kördes utan några komplikationer. Resultaten visar att mindre sprutvätska trängt igenom den övre plantnivån jämfört med den tidigare behandlingen. Resultaten visar tydligt att det går att placera preparatet på avsedd plats, genom att anpassa appliceringstekniken till plantan och skadegörarnas uppträdande.

Under våren 1993 var vädret torrt och varmt, vilket gjorde att vissa grödor blev lidande. Vårt försöksfält med lök fick sås om sent. Resultaten kan därför ej anses vara representativa. Vissa av resultaten tyder på avrinning, något som bör leda till förändring av sprututrustningen.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Under den period som projektet pågått har försök och försöksuppläggningar kunnat följas efter de uppsatta målen.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

De mål som vi satt upp har till stor del uppnåtts. I jordgubbsförsöken har vi fått fram resultat som visar att med en bandspruta kan man få en reducering av kemikalieanvändningen. Detta erhålles genom att endast behandla raderna samt att med en placering av spridarna i bandsprutans tunnlar få en bättre inträngning och fördelning jämfört med den traditionella bredsprutan. Med Hardi Twin sprutan får man även ett gott resultat med god fördelning och inträngning i plantan. Här kommer man dock inte ifrån att sprida även i gångarna mellan jordgubbsraderna, som kan uppgå till 50% av fältarean.

För morotsförsöken kan vi se förväntade resultat för behandling i tidigt stadium med den försöksutrustning som byggts för ändamålet, medan i ett senare stadium måste modifieringar av försöksutrustningen göras.

I lökförsöket uppnåddes inte de förväntade resultaten. Med använd utrustning blev troligen vätskemängderna för höga och spridningsbilden ej tillfredsställande. Detta indikerar i och för sig potentiella möjligheter till reducering av vätskemängden, men noggrannare studier måste göras.

Luftassisterad växtskyddsspruta. Möjlighet att minska bekämpningsmedelsanvändningen

Sammanfattande projektbeskrivning:

Tekniska möjligheter att minska dosering av växtskyddsmedel genom att använda en teknik med luftassisterad växtskyddsspruta.

Projektansvarig: Per-Göran Andersson.

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 60

År 2: 60

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 226

Motivering och mål:

I den konventionella potatisodlingen används stora mängder fungicider, främst av typen tiokarbamater. Dessa produkter är delvis ifrågasatta ur miljösynpunkt. Begränsning av användandet av dessa preparat vore önskvärt. Målet med projektet är att studera möjligheten att reducera doserna av tiokarbamaterna och fastställa om hur mycket tekniken med luftassisterad sprutning kan bidraga till detta.

Metodik och arbetssätt:

Arbetet sker i nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Växtskyddsvetenskap (Lars Wiik) och Institutionen för Lantbruksteknik (Kenneth Alness och Hans Hagenvall). Metodiken har varit att med utrustning, framtagen av Institutionen, utföra jämförande försök mellan konventionell teknik och ny teknik. Försökstekniken innebär att sprutarbetet sker med kontinuerligt stigande dosering i varje försöksparcell. På så sätt kan man erhålla illustrativa dosresponskurvor.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Försöksutrustningen (preparatinjicerare) har haft vissa tekniska brister. Under 1992 och 1993 har inga större skillnader mellan olika spruttekniker kunnat iakttagas. En tendens till bättre effekt av blastdödningsmedlet Reglon vid lägre vattenmängder kan konstateras. Tekniken med linjärt ökad dos med preparatinjicerare kan troligen tillsammans med konventionella dosförsök ge bättre information och förståelse för sambandet mellan dos och effekt.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Den försökstekniska utrustningen har haft vissa barnsjukdomar, som dock delvis rättades till under 1993. Vissa luckor finns därför i vårt material. Inför 1994 har utrustningen ytterligare förfinats och vi tror att den kommer att fungera klanderfritt 1994. Om så är fallet kommer vi med stor säkerhet kunna uttala oss om den luftassisterade teknikens eventuella för- och nackdelar vid bladmögelbekämpning i potatis.

Teknik för minskad avdrift

Sammanfattande projektbeskrivning:

Studier, utvärdering och utveckling av metoder för bestämning av vindavdrift i samband med kemisk bekämpning. Utvärdering och utveckling av tekniska hjälpmedel som kan begränsa avdriften.

Projektansvarig: Hans Hagenvall.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 350

År 2: 550

År 3: 550

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 2 961

Motivering och mål:

Direkt vindavdrift i vätskeform innebär en miljöbelastning i samband med kemisk bekämpning. En tidigare troligen underskattad post i detta sammanhang, som också kräver vår uppmärksamhet, är avdrift i gasform.

Huvudmålet för detta projekt är att utveckla vår kunskap om och skapa tekniska förutsättningar för att minska den del av sprutvätskan, som inte varaktigt avsätts på det behandlade fältet.

Metodik och arbetssätt:

Litteraturstudier och teoretisk analys av problemen med vindavdrift och avdunstning av pesticider. Kontakter och samarbete med nationella och internationella forskningsinstitutioner.

Studier i laboratorium av för ämnesområdet relevanta fysikaliska och kemiska parametrar.

Studier i vindtunnel av olika metoder för upp samling av drivande droppar och aerosoler samt utvärdering och utveckling av tekniska hjälpmedel/metoder som kan begränsa vindavdriften.

Utveckling av insamlingsmetoder för meteorologiska data och fysikaliska parametrar.

Utveckling av mätmetodik, uppsamlingsobjekt, mätpunkter etc. för fältförsöken.

Studier av vindavdriftens beroende av samspelet mellan meteorologiska faktorer och appliceringsteknik.

Utvärdering i fält av tekniska hjälpmedel/metoder som kan begränsa vindavdriften.

Utveckling av vindkanal för inledande avdunstningsstudier av pesticider.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

I vindtunnelstudier har olika metoder för uppsamling av drivande droppar och aerosoler jämförts. Statiska provtagare såsom piprensare, linor, nät etc. liksom en dynamisk provtagare har studerats. I vindtunnelstudien visade sig den dynamiska provtagaren, en s.k. isokinetisk provtagare, ha den högsta uppsamlingseffektiviteten.

De olika metoderna för uppsamling av drivande droppar och aerosoler har likaså jämförts i en omfattande studie i fält.

En standardmetod för fältstudier av vindavdrift har testats och utvecklats. Metoden är en utveckling av en standardmetod för vindavdriftsstudier som f.n. rekommenderas i Tyskland. Med metoden mäts avsättning under sprutbommen, fördelning och mängd av drivande sprutdroppar i luften samt avsättning av avdrivna droppar på marken.

En insamlingsmetod av meteorologiska data har utvecklats. Den har visat sig fungera väl, ha hög noggrannhet och ge mycket värdefull information vid tolkningen av försöksresultaten.

I en omfattande fältstudie under 1992 har vindavdriftens beroende av appliceringstekniska faktorer såsom droppstorleksfördelning och bomhöjd i samspel med meteorologiska parametrar studerats. Metoden har också möjliggjort en form av massbalansstudier av sprutvätskans fördelning på och utanför bekämpningsobjektet liksom vindavdriftens "spridning i rummet".

Vindavdriftsmätningar i fält har under 1993 utförts på kortklippt vall samt i stråsäd, efter axgång.

På den kortklippta vallen har konventionell lantbruksspruta studerats med avseende på:

a) Inflytande av munstyckets storlek och konstruktion i samspel med arbetstrycket. Här har speciellt intresse riktats mot olika typer av "antidrift"- munstycken.

b) Tillsatsmedel som uppges minska avdriften.

c) Vätskemängdens inflytande på avdriften.

d) Inflytande av traktorns hastighet på avdriften.

e) Monteringsvinkel hos munstyckena, dvs om mun styckena är orienterade framåt, rakt ned eller bakåt.

En mekanisk droppguide, den sk "släpduken" har tagits fram vid Institutionen för Lantbruksteknik. Släpduken monteras på en konventionell spruta och möjliggör att hålla en bomhöjd på 0,25 m, dessutom stabiliseras bommen.

Lufttillsats (Hardi Twin) har studerats med avseende på inflytandet av lufthastigheten hos tillsatsluften på avdriften.

En övertäckt bom, i form av Holder Lenherramp har studerats.

I stråsäd har avdriften från en konventionell lantbruksspruta studerats med avseende på inflytandet av:

a) Munstycken i samspel med arbetstrycket.

b) Tillsatsmedel.

c) Förbom.

d) Släpduk.

Lufttillsats, i form av Hardi Twin och Kyndestofte, lufttillsats till konventionella lantbrukssprutor, har studerats.

Holder Lenherramp "förbom i tält" har studerats.

Bearbetning av insamlade data pågår.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Med den kraftiga prutning av beviljade, jämfört med sökta, medel som skett följer en naturlig och nödvändig sänkning av ambitionsnivån. Inriktning och huvudmål har dock kvarstått. Antalet utrustningar som har testats, liksom antalet utvecklingsbara idéer som har fullföljts, har skurits ned.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Med reservation för ovanstående nödvändiga sänkning av ambitionsnivån i projektet, kan förutsättningarna att nå de uppsatta målen anses som goda. Detta främst tack vare god forskningsmiljö, bra personal, gott internationellt samarbete och en förhållandevis lyckad start i metodutvecklingen.

Förbättrad spridningsjämnhet

Sammanfattande projektbeskrivning:

Systemanalys av spridningsjämnheten i fält, vilka konsekvenser det får samt vilka faktorer som påverkar.

Projektansvarig: Kenneth Alness.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 250

År 2: 700

År 3: 700

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 650

Motivering och mål:

Vid ett tidigare projekt, där möjlighet till dossänkningar studerades, visade det sig att största dosreduktionen kan erhållas genom att förbättra spridningsjämnheten.

Målet är att ta fram en teknisk/biologisk modell, som kan ange dosbehovet vid olika spridningsjämnheter, biologisk effekt, kostnad samt vilka faktorer som påverkar spridningsjämnheten.

Metodik och arbetssätt:

Utveckla datormodell för att klarlägga samband mellan faktorer som påverkar spridningsjämnheten och biologiska effekter av spridningsjämnheten.

Insamla tekniska och biologiska data som underlag till modellen.

Framtagning och användande av utrustning för att mäta:

*förslitning av munstycken,

*enskilda munstyckens spridningsbilders påverkan av närliggande munstycken,

*spridningsjämnheten dynamiskt, dvs. både i x- och y-led under fart.

Fältförsök med linjärförändring av dosen för att erhålla dosresponskurvor av olika behandlingar.

Validering av modellen under praktiska förhållanden.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Förslitningstest av munstycken

Flöde, droppstorlek och spridningsbild har studerats. Spridningsbilden påverkas mest. Rörande material har mässing visat de sämsta resultaten. Ett fabrikat visade sig ha brister i tillverkningen. Detta fel skall ha åtgärdats enligt tillverkaren. Ett annat fabrikats munstyckshållare påvisade också brister, vilka numera är åtgärdade.

Spridningsjämnhet

De faktorer som påverkar spridningsjämnheten mest är fördelningen längs bommen, bomrörelser och vindens inflytande på sprutduschen. Stora variationer i spridningsjämnhet har påvisats vid mätningar på lantbrukares sprutor.

Enskilda spridare

Munstycksstorlek och vridvinkel har visat sig ha stor inverkan på hur mycket de enskilda spridningsbilderna stör varandra.

Fältförsök

Vid optimala betingelser avseende väder och teknik har det nästan alltid räckt med mindre än 50% av rekommenderad dos, både vid örtogräs- och svampbekämpning. Tekniken har stort inflytande på dosen, för att erhålla möjlig effekt, medan biologiska faktorer verkar ha stort inflytande på effekten som kan erhållas.

Modellen

Validering och optimering pågår för närvarande. Resultaten hitills visar att vid bra spridningsjämnhet blir dosresponskurvorna mycket branta, vid sämre spridningsjämnhet flackar kurvorna ut. Vill man uppnå en hög effektnivå betyder detta mycket i dosbehov. Resultaten överensstämmer både teoretiskt och praktiskt.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

En besvikelse var att gamla försöksdata inte går att utnyttja till detta ändamål, vilket minskar det biologiska underlaget. I gengäld har dosresponskurvor, tagna från linjärt förändrad dos i parcellen, givit mer än väntat. Det kompenserar bortfallet av gamla försök.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

En viss oro i inledningen av projektet har bytts ut mot stor optimism. Sannolikt kommer modellen att påvisa att stora förbättringar kan göras med relativt enkla medel och därmed möjliggöra icke oväsentliga dosreduceringar.

Biobädd för ökad säkerhet vid tillredning av sprutvätska

Sammanfattande projektbeskrivning:

Läckage av bekämpningsmedel vid fyllning måste elimineras helt. Med en biobädd under sprutan vid fyllning bestående av halm, torv och matjord kan ett eventuellt läckage hållas kvar och brytas ner utan förorening av vatten.

Projektansvarig: Sven Norup.

Start budgetåret: 1993/94

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1995/96

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 27

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 62

Motivering och mål:

Målet är att utveckla biobädden till ett verktyg för alla jordbrukare att minimera bekämpningsmedelsläckaget från gården. Troligen kommer en stor del av läckaget just i samband med hantering på gården. För att få ett snabbt genomslag för idén krävs att biobädden kan byggas med enkla material till en ringa kostnad.

Metodik och arbetssätt:

Under 1993 har vi provat olika tekniker att bygga biobäddar. Totalt har det byggts sex stycken på våra demonstrationsgårdar. Under säsongen har ett stort antal jordbrukare och övriga fått möjlighet att se biobädden i praktiken (ca 400 gårdsbesök). Parallellt med vårt arbete har Lennart Torstensson på SLU arbetat med analyser av nedbrytningshastighet m.m. för olika kemikalier och i olika sammansättningar av biobädden.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Biobädden går att bygga till stor del av på gården befintligt material. Total kostnad är ca 8-12 000 SEK beroende på materialval. Biobädden skall vara gräsbevuxen för att åskådliggöra eventuellt spill.

L. Torstenssons analyser visar att halminblandningen är väsentlig för biobäddens förmåga att snabbt bryta ner bekämpningsmedel. Vi har funnit att ett blandningsförhållande med 50% halm, 25% torvmull och 25% matjord är intressant att arbeta vidare med. Kväverika material inhiberar nedbrytningen av vissa preparat, starkt alkaliska förhållanden är negativt i vissa andra situationer. Mer om detta i Torstensson 1993: "Biobädd minskar miljörisker vid fyllning av lantbrukssprutor".

Vid sidan av denna teoretiska analys har ett aktivt informationsarbete ägt rum, dels muntligt/visuellt på de visningar etc. som beskrivs under punkten "Metodik och arbetssätt" och, dels i form av informationsmaterial: t.ex. "Biobädd vid sprutfyllning".

Ett resultat är att biobädden snabbt sprider sig och under hösten har ett antal biobäddar byggts på skoljordbruk, vanliga gårdar m.m.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Vi har successivt förändrat recepturen något med hänsyn till de resultat som erhållits i SLU:s undersökningar.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Målet är att testa olika tekniska lösningar, och via våra demonstrationsgårdar sprida idéerna på ett effektivt sätt med hjälp av alla rådgivningsinstrument till jordbrukare. I slutet av perioden utvärdera hur effektivt en miljöförbättrande åtgärd kan spridas i jordbruket utan legala eller ekonomiska styrmedel.

Växtskydd

Försök med syfte att undersöka biokemiska metoder för identifiering av svampar på växter

Sammanfattande projektbeskrivning:

Specifika ELISA (Enzyme-linked Immunosorbent Assay)-tester för bladsvampar håller på att utvecklas av olika företag. Dessa tester kan få stort värde i en behovsanpassad bekämpningsstrategi. Vi avser att undersöka två testers (för diagnostik av vetepatogenerna Septoria nodorum och Septoria tritici) användbarhet under svenska förhållanden.

Projektansvarig: Bengt Nilsson/Lars Wiik.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 170

År 2: 170

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 250/år

Motivering och mål:

Bladfläcksvampar är svåra att diagnosticera på ett tidigt stadium. Med hjälp av känsliga specifika ELISA-tester kan diagnosticeringsarbetet underlättas. En rätt ställd diagnos och kvantifiering av patogenen är mycket viktig i en behovsanpassad bekämpningsstrategi.

ELISA-tester kan förmodligen också användas vid sundhetsbedönming av utsäde, t.ex. när det gäller fastställande av betningsbehovet.

Metodik och arbetssätt:

Projektet startade som ett examensarbete (Agr. stud. Charlotte Lagerberg) och har därefter fortsatt som ett vanligt projekt. Arbetet utförs på avdelningarna för virologi och mykologi vid institutionen för växtskyddsvetenskap. Som projektledare fungerar Charlotte Lagerberg med hjälp av Bengt Nilsson och Lars Wiik.

Insamlade blad- och fröprover från olika försök samt växtskyddscentralernas observationsrutor analyseras med Du Pont de Nemours polyklonala laboratorietest för Septoria nodorum och Septoria tritici. Även svenska svampisolat har analyserats med de nämnda testerna.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Under 1993 publicerades en växtskyddsrapport (Lagerberg, C. 1993, Diagnos av vetets brunfläcksjuka /Septoria nodorum/ och svartpricksjuka /Septoria tritici/ med ELISA/Enzyme-linked Immunosorbent Assay/-teknik, Växtskyddsrapporter, Jordbruk 61, Alnarp) angående försöken 1992/93. Dessa försök pekade på att de provade ELISA-testerna som tagits fram främst med bladdiagnostik i åtanke, kunde påvisa infektion i blad från skånska fältförsök, trots den extremt torra säsongen och därmed låga infektionsnivåer. Även försök gällande utsädesburen Septoria nodorum-smitta, omfattade bl.a. olika extraktionsmetoder, föll väl ut. För närvarande pågår försök och utvärdering av resultat rörande årets blad- och fröförsök.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Ett isolat av vardera Septoria nodorum, Septoria tritici, Septoria avenae och Drechslera triticirepentis testades under år 2. Större delen av arbetet år 1 och 2 koncentrerades på bladsymtom från fältförsök 1992. På grund av torkan blev Septoria-angreppen tyvärr små under denna säsong. Därför analyserades fröprover från olika år med avseende på utsädesburen Septoria nodorum under år 2. Denna fröundersökning har utvidgats, under år 3, till att omfatta jämförelser med flera traditionella sundhetsanalyser.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Av de hittills erhållna resultaten bedöms möjligheterna goda att uppnå projektets mål. Slutredovisning beräknas ske under hösten 1994.

Prognos av sjukdomar - ett redskap för minimering av den kemiska bekämpningen i lök

Sammanfattande projektbeskrivning:

Projektet syftar till att utveckla och tillämpa prognosmetoder för löksjukdomarna, så att bekämpning endast behöver utföras, då behov föreligger (minskad användning) samt att de utförda bekämpningarna sker vid rätt tidpunkt (ökad effekt).

Projektansvarig: Ann-Sofi Forsberg, SLU Info/Växter, Box 44, 230 53 Alnarp.

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1995/96.

Hittills beviljade medel:

År 1: 50

År 2: 50

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet: Ej beräknat.

Motivering och mål:

För att minska förbrukningen av bekämpningsmedel och anpassa odlingen till ett integrerat system samt avveckla ditiokarbamaterna måste system för behovsanpassad bekämpning arbetas fram. Odlarna ska kunna producera lök så att ekonomiska förluster p.g.a. sjukdomsangrepp undviks, med användande av minsta möjliga mängd bekämpningsmedel.

Metodik och arbetssätt:

De allvarliga löksjukdomarna, främst lökbladmögel, kräver adekvata åtgärder innan de hunnit etableras. Detta innebär att prognossystemen måste baseras på de betingelser som sjukdomen kräver för att kunna infektera växten. De avgörande faktorerna - nederbörd, temperatur, bladväta och fuktighet i beståndet - mäts med datoriserade mikroklimatapparater. Dessa data används sedan för att testa och förbättra utländska prognosmodeller och utarbeta egna. Modellerna bygger på svampens biologiska krav och kriterierna sätts i relation till vårt klimats yttergränser.

Modellernas tillförlitlighet testas genom att jämföra s.k. utfall av möjliga infektionsperioder med verkligt funna sjukdomsangrepp. Detta kräver noggranna och täta inventeringar i lökfälten. På Alnarp har inspektioner gjorts dagligen och förhoppningsvis kommer detta att ske även i nya områden, då apparater införskaffas i fler distrikt.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Under 1993 har tre (3) apparater av märket METOS varit i funktion - Alnarp, Torslunda och Resmo. Dessutom har värden använts från en likartad klimatstation (KMS-P) placerad i frilandsgurka på Öland.

Om god effekt av bekämpningen mot lökbladmögel ska erhållas, krävs att första bekämpningen sker i initialskedet strax efter det att första infektionen skett. När denna initialinfektion verkligen inträffar, beror inte enbart på klimatfaktorerna utan även på tillgången till infektionsmaterial. Dessa s.k. primära smittkällor utgörs av systemiskt infekterad sättlök och skräplök på fält eller i avfallshögar/komposter. Hur stor primärkällan verkligen är kan vara svårt att beräkna. Tyvärr är den väsentlig för prognosmodellen på så sätt att den är bestämmande för när infektionsperioderna skall börja tas på allvar.

Årets resultat visar att, trots den ringa omfattningen av bladmögelangrepp 1992, och därmed mycket låga andel systemiskt infekterad skräplök, började sjukdomen relativt tidigt i vissa områden.

På Alnarp såväl som på Öland inträffade de första infektionsperioderna enligt DOWNCAST-modellen den 29 resp. 27 juni, men eftersom ingen sporsmitta fanns uteblev angreppen. I Alnarp inträffade nästa period den 11 juli med avläsbara angrepp i sättlöken den 22 juli. En uppförökning av spormaterial följde och sporerna började sedan även spridas i vindriktningen till nya fält. Mycket god korrelation förelåg mellan beräknade infektionsperioder och funna angrepp. På Torslunda framkom dock vissa bristfälligheter i modellen, som kommer att bearbetas under vintern, så att modellen förhoppningsvis är bättre anpassad inför 1994 års säsong. Bent Löschenkohl på Plantevaernscentret i Danmark har skrivit ett program, så att vi systematiskt kan bearbeta våra data.

Lökodlingen på Öland drabbades 1993 av svårartade vitmögelangrepp, vilket föranledde smärre undersökningar. På grund av den kalla nederbördsrika säsongen drabbades odlingen också av lökgråmögel, vilket visat sig under lagringen. Då tyska forskare visat att det föreligger samband mellan augustinederbörd och lökgråmögelangrepp på lagret, kommer vi att använda våra klimatdata till att kontrollera detta.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

En utökning kommer att ske under 1994, eftersom fler intressenter nu är beredda att införskaffa klimatstationer ex. Hvilans Trädgårdsskola och Skånska Lantmännen. Detta medför mer databearbetning och ökad inventering i fält. Dessutom kommer ovannämnda koppling nederbörd - lökgråmögel att testas.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/målen med projektet:

Jag ser goda möjligheter till förbättrad bekämpningsstrategi med hjälp av mikroklimatbaserade prognossystem. En total bekämpningsstrategi, där inte enbart lökbladmögel utan flertalet löksjukdomar beaktas, bör eftersträvas. Förhoppningsvis kan detta åstadkommas med hjälp och stöd av bl.a. klimatbaserade prognosmodeller.

Fångst av fritfluga i blåskålar

Sammanfattande projektbeskrivning:

För att bättre bedöma risken för angrepp både regionalt och i det enskilda fältet har Växtskyddscentralen placerat ett antal fångstskålar i havrefält i sydöstra Sverige. Genom att dagligen räkna antalet fritflugor, ta hänsyn till väder och även andra faktorer har de regionala fritflugeprognoserna kunnats förbättras. En del arbete återstår dock innan man kan göra bättre bedömningar över risken i det enskilda fältet.

Projektansvarig: Henrik Hallqvist.

Start budgetåret: 1993/94

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1995/96

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 15

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 90

Motivering och mål:

Fritflugan är en skadegörare som vissa år orsakar stora skördeförluster främst i skogs- och mellanbygder. Årligen bekämpas stora arealer i Småland trots att det inte alltid föreligger ett behov av bekämpning. Behovsanpassningen sker idag främst genom att man utnyttjar den i fältförsök framtagna kritiska gränsen på 90 daggrader. Den metoden tar emellertid inte hänsyn till hur pass aktiva fritflugorna är. Genom att sätta ut vattenfyllda blåskålar i havrefält har man kunnat förbättra prognoserna. Metoden har dock den bristen att experimentellt bestämda gränsvärden saknas för hur stora mängder flugor man kan tolerera i det enskilda fältet. Målsättning är att:

*Ta fram ett underlag för hur stora fångster av fritfluga som man kan tolerera i det enskilda fältet.

*Ge en bättre förståelse över vad som påverkar fritflugornas aktivitet och äggläggning i det enskilda fältet.

Metodik och arbetssätt:

Två vattenfyllda blåskålar per fält placeras i ett tiotal sent sådda fält. Skålarna töms och antalet fritflugor sorteras med en till två dagars intervall. Utvecklingsstadium antecknas hos grödan och fritflugeangreppens styrka graderas. I förekommande fall sätts skålarna i en obehandlad ruta.

På ett begränsat antal lokaler placerar man kontinuerligt ut kärl med havre som befinner sig i känsligt stadium. Genom att räkna angrepp och dissekera fram larverna i de angripna havreplantorna kan man få ett mått på äggläggningen.

Följa upp angreppen genom inventeringar främst i de inre delarna av Småland.

Studera samband mellan fångst och angrepp i fält såväl regionalt som i det enskilda fältet.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

I projektet har hittills framkommit att det finns en god överensstämmelse mellan 90 daggrader och svärmningens början enligt blåskålarna. Vidare har vi den erfarenheten att svärmningens maximum inträffar några dagar upp till en vecka efter 90 daggrader beroende på väderleken. Undersökningar saknas dock år, då vi har sträng vinter och därmed tjäle i jorden.

Intressanta data har också insamlats så att man kan beräkna bekämpningströsklar utifrån skålfångster av fritfluga. Undersökningen behöver dock pågå några år till.

Brickor med plantor av havre har placerats ut i havrefält. Angreppen blev starka och i medeltal blev mellan 60 - 70% av havreplantorna angripna. Fångsterna av fritfluga var också höga i dessa fält. Nästa år har vi för avsikt att även dissekera fram fritflugelarverna. Även när det gäller detta delmoment behöver undersökningen pågå några år till.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Inga större förändringar.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Ännu för tidigt att uttala sig om detta.

Prognosmetoder m.m. för fritfluga

Sammanfattande projektbeskrivning:

Syftet med projektet är att förbättra underlaget för bedömning av angreppsrisken av fritflugans första generation. Bl a undersöks hur populationsstorleken påverkas av vintermortaliteten och odlingsinriktningen. Vidare undersöks sambandet mellan fritflugefångst och angrepp.

Projektansvarig: Göran Gustafsson.

Start budgetåret: 1993/94

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1995/96

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 15

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 80

Motivering och mål:

Fritflugan vållar vissa år betydande skördeförluster. Angreppen varierar starkt mellan olika områden och olika år. Under en följd av år har angreppen i Östergötlands skogs- och mellanbygder varit bland de allra kraftigaste i landet. Under 1992 visar inventeringar att bekämpningsbehov förelåg i ca 65% av fälten. För 1993 var motsvarande siffra 25%. Starka angrepp ett år medför ofta ökad kemisk bekämpning efterföljande år, oavsett om behov föreligger eller ej. Rutinbekämpningen ökar. Den övergripande målsättningen med projektet är att förbättra underlaget för den behovsanpassade bekämpningen mot fritflugan. Följande delmål kan nämnas:

*ta fram ett underlag för hur stora fångster av fritfluga som kan tolereras i det enskilda fältet,

*ge en bättre förståelse över vad som påverkar fritflugornas aktivitet och äggläggning i det enskilda fältet,

*belysa odlingslandskapets betydelse för angreppsrisken,

*belysa vintermortalitetens betydelse för populationsstorleken.

Metodik och arbetssätt:

För att studera fritflugans svärmning placerades blå fångstskålar ut i sju havrefält i Östergötland och två i Örebro län. Tömning och sortering gjordes tre gånger per vecka under perioden 3 maj t o m 11 juni. Dessutom har antalet fångade fritflugor i sugfällan bestämts. För att studera väderlekens inflytande på äggläggning och angrepp placerades lådor ut med havre, vilken befann sig i känsligt utvecklingsstadium. Nya lådor ställdes ut varje vecka under en fyraveckorsperiod. Detta gjordes i två fält i södra Östergötland. För att studera vintermortalitetens betydelse för populationens storlek har gräsprover tagits in under vår och höst för framkläckning av flugor. Under våren togs gräsprov från fem platser i Östergötland och fyra i Örebro län. Under hösten har tre fält i Södermanlands län tillkommit. Inventering av angrepp har skett i 38 fält i Östergötland, 13 fält i Södermanland samt 35 fält i Örebro län.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

I projektet har hittills framkommit att det finns en god överensstämmelse mellan 90 daggrader och svärmningens början enligt blåskålefångsterna. Beroende på väderleken har svärmningens maximum inträffat några dagar upp till en vecka efter det att 90 daggrader uppnåtts. Intressanta data har insamlats som kan ge underlag för att beräkna bekämpningströsklar med hjälp av blåskålefångster av fritfluga.

Årets kläckning av fritflugor ur gräsprov gav höga eller mycket höga värden i såväl västra och östra Östergötland som i Örebro län. Intressant är att populationen var så hög i västra Östergötland, trots att angreppen normalt inte är så starka där. En trolig förklaring till detta är att arealen av lämpliga gräsmarker, där flugorna kan övervintra är liten i förhållande till havrearealen. Antalet kläckta flugor per ytenhet havre blir därför litet. Motsatt förhållande råder it ex södra och norra Östergötland.

Framkläckning av fritflugor från gräsprover visar att en stor mängd fritflugor övervintrat de senaste åren. Beroende på de senaste årens milda vintrar saknas dock resultat som belyser hur en sträng vinter påverkar fritflugornas överlevnad. Bl.a. därför är det viktigt att undersökningen kan pågå ytterligare några år.

Inventering av angreppet visar att de största angreppen förekom i Södermanlands län. Där var hela 69% av arealen i behov av bekämpning. I Östergötland hade däremot flertalet fält passerat det känsliga stadiet, då fritflugorna svärmade. Angreppet blev därför relativt svagt trots en stor population. Angreppen blev förhållandevis svaga på de plantor som såddes inomhus och sedan placerades ut. Möjligen behöver metodiken förändras något därvidlag.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

En mindre modifiering kan behövas när det gäller utplaceringen av havreplantorna.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/målen med projektet:

Egentligen för tidigt att bedöma men troligen goda.

Integrerad bekämpning av skadegörare i jordgubbsodling

Sammanfattande projektbeskrivning:

Projektet omfattar utveckling av metoder för avräkning och fastställande av bekämpningströsklar för främst skadedjur, testning av biologiska preparat, t.ex. plant- och kompostextrakt och andra alternativa preparat mot svampsjukdomar, biologisk bekämpning och modern sprutteknik.

Projektansvarig: Ingegerd Norin.

Start budgetår: 1992/93

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 220

År 2: 220

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet: 700

Motivering och mål:

Mot bakgrund av det växande intresset för integrerad produktion är det mycket viktigt att arbete som kan ligga till grund för en sådan strategi påbörjas inom bärodlingen. Integrerad bekämpning av skadegörare utgör stommen inom integrerad produktion, varför tyngdpunkten i projektet ligger inom växtskyddet. I den nya bekämpningsmedelssituationen, med allt färre preparat, måste nuvarande bekämpningsmetoder göras effektivare och nya, alternativa metoder utvecklas och behovsanpassas.

Metodik och arbetssätt:

Projektet skall pågå i tre år (1992-1994) och omfattar tre lokaler: Rånna, Torslunda och Alnarp. Försöken, som planterades i augusti 1992, är blockförsök med fyra upprepningar och omfattar tre försöksled:

1. obehandlad kontroll,

2. integrerad bekämpning,

3. alternativ till konventionell kemisk bekämpning.

I försöken ingår två sorter, Zefyr och Korona. De skadegörare som studeras är mjöldagg, gråmögel, spinnkvalster, jordgubbsvivel och jordgubbsvecklare. Besprutning görs genom bandsprutning med särskild jordgubbsramp, konstruerad i samråd med Institutionen för Lantbruksteknik, Alnarp. Ogräsbekämpning sker utan herbicider.

I det integrerade ledet användes under 1993 Bayleton Special mot mjöldagg i Zefyr samt Ronilan och Euparen mot gråmögel i Korona. I det alternativa ledet sprutades med en blandning av natriumbikarbonat och rapsolja mot mjöldagg och med ett örtextrakt mot gråmögel. För bedömning av mjöldagg togs bladprover ut och angrepp på bären noterades vid skörd. Gråmögelinfektioner avlästes på prover av kart, som legat fuktigt några dygn. Jordgubbsvivelns aktivitet registrerades genom bladgnag och klisterfällor. Tidpunkten för bekämpning baserades på detta, och i det integrerade ledet användes halv normaldos av Gusathion. Skador av jordgubbsviveln avräknades i fält. Bekämpningsbehovet av spinnkvalster och jordgubbsvecklare fastställdes genom bladprover respektive avräkning i fält.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Säsongen 1993 startade tidigt med sommarvärme redan i slutet av april och en månad framåt. Blomningen inträffade därför tidigt, första veckorna i maj. Mycket litet nederbörd föll under denna period. Resten av sommaren blev kylig med riklig nederbörd, särskilt i juli. Skörden påbörjades någon vecka in i juni och pågick till slutet av månaden. I Rånna och Torslunda användes de färdigställda bandsprutorna under 1993 och fungerade bra. I Alnarp kunde p.g.a. oväntad personalbrist försöken inte behandlas planenligt. Vid de tillfällen behandlingarna utfördes användes en ryggspruta.

Mjöldagg

Angreppen hos Zefyr, som är den känsligaste sorten, blev på bladen tämligen kraftiga. I augusti var angreppen i Rånna i det integrerade ledet signifikant högre (69,4%) än i det alternativa (57,6%). Ingen av behandlingarna skilde sig dock från det obehandlade ledet (64,1%). Inga mjöldaggsangripna bär kunde konstateras. I Torslunda var angreppen i augusti i obehandlat led 50,4% och i det integrerade och alternativa ledet 41,8 resp. 41,6%; skillnaderna var dock inte statistiskt säkra. Enstaka angrepp på bären noterades vid ett skördetillfälle, och då i alla tre leden.

Gråmögel

I Torslunda kunde inga statistiskt säkra skillnader mellan de tre försöksleden konstateras. I Rånna var angreppen i Zefyr i obehandlat led vid första avläsningstillfället signifikant högre (13%) än i det integrerade och det alternativa ledet som hade 4 resp. 3% angrepp. Detta tyder på att natriumbikarbonat och rapsolja, som också sprutades ut under blomningen, också haft effekt på gråmögel.

I Korona var angreppen i det obehandlade ledet vid sista avläsningen signifikant högre (6%), än i det integrerade och det alternativa ledet, där angreppen var 1 resp 2%, vilket tyder på att örtextraktet haft effekt.

Jordgubbsviveln

I Rånna ledde registreringen av blad skador under ett par veckor samt avräkningar av klisterfällorna till att bekämpningen av jordgubbsviveln under 1993 utfördes vid rätt tidpunkt. I det integrerade ledet som besprutades med halv normaldos av Gusathion kunde inga skador i form av avbitna knoppar konstateras. Angreppen av jordgubbsviveln var dock små under 1993, varför det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om metoden. I Torslunda blommade plantorna när viveln blev aktiv, varför bekämpning var utesluten. I Alnarp kunde inga vivelangrepp konstateras.

Spinnkvalster och jordgubbsvecklare

Bekämpningsbehovet av spinnkvalster och jordgubbsvecklare fastställdes genom bladprover resp. avräkningar i fält. Något behov av bekämpning av spinnkvalster eller vecklare förelåg inte under 1993.

Bedömning av möjligheterna att nå målet/målen med projektet:

När det gäller svamp angreppen kunde statistiskt säkra skillnader mellan de olika försöksleden endast påvisas vid några enstaka avläsningstillfällen. Genomgående har varken fungiciderna eller de alternativa preparaten haft en tillfredsställande effekt. Särskilt påtagligt blev detta för bladangreppen av mjöldagg, som blev mycket kraftiga på Zefyr mot slutet av sommaren. Mjöldaggsbekämpningen borde ha påbörjats tidigare, redan i slutet på april då värmeperioden började. Att med noggranna observationer fastställa tidpunkten för jordgubbsvivelns flygperiod tycks ha fungerat på Rånna 1993. Bedömningarna av skadorna visade dock att förekomsten av jordgubbsvivlar var liten, varför det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om metoden. Under 1994 kan säkrare resultat förväntas, eftersom skadegörarna nu börjat etablera sig.

Varning för kålbladlusen i kålgrödor

Sammanfattande projektbeskrivning:

Projektet avser att studera möjligheten till utveckling av ett varningssystem för kålbladlusen i kålgrödor baserat på fältprovtagning.

Projektansvarig: Bodil Jönsson, Växtskyddscentralen i Alnarp

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas/ Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel:

År 1: 20

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet: 20

Motivering och mål:

Kålbladlusen är en av de svåraste skadeinsekterna i grönsakskål, då den dels skadar växten, dels kontaminerar produkten. För bekämpning av kålbladlusen i yrkesodling används kemisk bekämpning. Endast Pirimor är inregistrerat i kålgrödor för detta ändamål. Dessutom får Phosdrin 25 användas i vitkål och broccoli en gång per gröda.

Bekämpning bör utföras innan vaxtäckta kolonier bildats. Sitter lössen inne i huvudet, vilket är vanligt i blomkål och broccoli försvåras situationen ytterligare.

Det är av största vikt att utarbeta ett varningssystem för kålbladlusen så att bekämpning kan utföras vid behov och i tid och på så vis minimeras.

Metodik och arbetssätt:

Bladlössförekomst avräknas i vitkål och blomkål och relateras till tidpunkt, plantans utvecklingsstadium, skada och ev. bekämpningseffekt.

Observationer utförs i Skaraborgs län samt i Skåne under säsongen 1993.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

En metod för fältprovtagning har beskrivits och använts i denna undersökning.

Bladlössförekomsten följdes i två vitkålsfält i Skara fr.o.m. v. 23 t.o.m. v. 35.

I ett fält påvisades vingade bladlöss i låg frekvens v. 26 (< 5% av plantorna angripna). Inget bekämpningsbehov ansågs föreligga och ingen bekämpning utfördes. I det andra fältet påvisades löss fr.o.m. v. 26 t.o.m. v. 35 då avläsningarna upphörde. Under perioden v. 30- v. 35 var infektionsgraden > 5% angripna plantor och vid 4 tillfällen > 10%. Fältet sprutades tre gånger med 0,8 kg/ha Pirimor, vilket är mer än tredubbel dos. Trots detta var effekten ej acceptabel.

I Lockarp följdes bladlusförekomsten i sex blomkålsfält under tiden v. 22 - v. 40. Vingade löss påträffades under hela säsongen och vaxklädda kolonier under tiden v. 25 - v. 32. Angreppsgraden var mycket hög, vissa avläsningstillfällen var > 50% av plantorna angripna. Fälten sprutades med Pirimor 0,5 kg/ha fem till sex gånger. Mycket tidigt och mycket sent skördade fält sprutades färre gånger. Effekten var mycket dålig och ingen tendens till minskning av bladlusangrepp kunde avläsas. Medeltemperaturen i området översteg ej 16°C under säsongen.

Utvärdering

Metoden för fältprovtagning för att behovsanpassa bekämpning är tillämpbar men är utan värde, då det inte finns någon fungerande bekämpningsåtgärd.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet med projektet:

Behovsanpassning av bekämpning av kålbladlusen försvåras med endast Pirimor som tillåtet preparat. Den dåliga effekten har lett till upprepade behandlingar med två till tre gånger rekommenderad dos, vilket ur miljösynpunkt är i högsta grad otillfredsställande.

En fördjupad problemstudie är önskvärd för att kunna lämna förslag till etgärd

Värmebehandling som saneringsmetod mot utsädesburna svampsjukdomar i stråsäd

Sammanfattande projektbeskrivning:

Utveckling av en gammal icke-kemisk metod för sanering av utsäde.

Projektansvarig: Kenneth Alness, försöksledare på Inst. för Lantbruksteknik. Sven Bergman, försöksassistent på Inst. för växt- och skogsskydd.

Start budgetår: 1992/93

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 300

År 2: 300

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad total kostnad för projektet (kkr): 900

Motivering och mål:

Att utveckla en ekonomiskt intressant värmebehandling som saneringsmetod mot utsädesburna skadesvampar i stråsäd och potatis. Detta för att med så liten risk som möjligt för miljön minska förekomsten av utsädesburna skadesvampar som reducerar skördens storlek, försämrar dess kvalitet och försvårar lagringen.

En effektiv värmesanering kräver konstant och exakt värmetillförsel under en exakt tidsperiod. Om behandlingstemperaturen är för låg så överlever skadesvamparna, och är temperaturen för hög så dör utsädet. Med dagens styr- och reglerteknik finns goda förutsättningar att lyckas bra med denna värmesanering. Arbete med att utveckla en metod för värmesanering utförs i nära samarbete mellan Institutionen för växt- och skogsskydd och Institutionen för lantbruksteknik, Ultuna.

Metodik och arbetssätt:

*undersökningar för optimering av den biologiska effekten,

*ta fram en prototyp med hjälp av biologiska data,

*utveckla och anpassa prototyp en utifrån ett ekonomiskt och användarvänligt perspektiv,

*biologisk utvärdering av tekniken,

*eventuella tekniska förbättringar,

*rapportskrivande.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

De inledande undersökningarna i stråsäd har visat att värmebehandling med varmvatten har effekt mot många viktiga utsädesburna skadesvampar. Här kommer en lista på skadesvampar som behandlingen har haft effekt mot:

Vete

Tilletia caries - stinksot, Ustilago nuda - flygsot, Gerlachia nivale - snömögel, Septoria nodorum - brunfläcksjuka och Drechslera tritici-repentis - bladfläcksjuka

Korn

Ustilago nuda - flygsot, Drechslera graminea - strimsjuka och Drechslera teres - bladfläcksjuka

Havre

Ustilago avenae - flygsot och Drechslera avenae - bladfläcksjuka

Råg

Gerlachia nivale - snömögel

I våra undersökningar använder vi kornutsäde, naturligt infekterat med Drechslera teres, som mätare. Undersökningarna har hittills koncentrerats kring en metodutveckling för att kunna behandla små utsädesmängder. Detta för att kunna undersöka och optimera den biologiska effekten. De parametrar vi undersöker är:

*olika vattenhalter vid behandling,

*olika behandlingstemperaturer,

*olika behandlingstid,

*olika värmemedier (vatten, ånga, luft).

Resultaten visar att värmebehandling med vatten leder till onödigt hög vattenhalt på utsädet (ca 35%), som sedan måste torkas bort, vilket är en stor kostnad. Vi började därför titta på andra värmemedier, vilket resulterade i en metod, dar vi använder en tunn plastfilm mellan utsäde och varmvatten. På detta sätt hålls en konstant vattenhalt i utsädet under hela behandlingstiden. Med hjälp av denna metod gick det att undersöka, vilken tid och temperatur som krävs vid olika vattenhalter för att en bra behandlingseffekt skall uppnås. Vi har nu kommit fram till intressanta behandlingsintervall för tid och temperatur med låga vattenhalter. Det har visat sig att bra behandlingsresultat kan erhållas redan vid låga vattenhalter, vilket gör behandlingen billigare. Tillräcklig precision för behandlingen, med avseende på vattenhalt, tid och temperatur, kan erhållas med en teknik där vattnet ej kommer i direkt kontakt med kärnorna. Framtagande av en prototyp för behandling av utsädet enligt den nya principen håller på att tas fram i projektet. Prototypen som byggs i en mindre skala skall användas som behandlingsutrustning för de fortsatta försöken i fält och växthus. Med denna utrustning blir kommande undersökningar enklare och exaktare. För praktisk drift behövs sedan en större utrustning med samma princip.

Eventuella föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

På grund av att hela beloppet ej beviljades har undersökningen tvingats inrikta sig på sanering av stråsädesutsäde, medan sanering av potatisutsäde har fått ställas åt sidan.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Möjligheterna att nå fram till målet med projektet anses som stora.

Lathund för preparatdos vid bladmögelbekämpning i potatis

Sammanfattande projektbeskrivning:

Presentation och utvärdering av lathund för anpassad dos EBDC medel vid bladmögelbekämpning i potatis.

Projektansvarig: Anita Gunnarsson/Hans Hedström.

Start budgetåret: 1993/94

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 29

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 29

Motivering och mål:

Vår bedömning är att det med en konkretare rådgivning rörande olika faktorers betydelse för behov och resultat av bekämpningsinsatsen är möjligt att inom två till tre år minska doserna av EBDC-medlen i Södra Sverige med 20 - 25%. På längre sikt kan ännu större sänkningar bli möjliga.

Som hjälpmedel för en intensifierad och konkretiserad rådgivning har hushållningssällskapet tagit fram en Lathund, från vilken lantbrukaren enkelt kan få fram en lämplig dos för sina förhållanden (se bilaga). Lathunden har förankrats hos i stort sett alla som aktivt sysslar med potatisrådgivning i södra Sverige. Det har dock från skilda håll påtalats att man bör skynda långsamt med lanseringen av Lathunden och att den behöver ett "testår" innan den förs ut i publikationer till en bred odlarkår.

Metodik och arbetssätt:

1. Muntlig presentation av lathunden vid odlarträffar för potatisodlare (tre till fyra tillfällen varvid uppskattningsvis 300-500 lantbrukare kommer att närvara).

2. Ytterligare presentation av lathunden vid HIR's gruppmöten, där lantbrukarna träffas i mindre grupper och där tillfälle finns till diskussion.

3. Intervju av ca 40 odlare vid två tillfällen, dels strax före sprutsäsongen och, dels efter potatisskörden. Odlarna väljs så att de representerar mat- och fabrikspotatisodlare, odlare i slättbygd och i mellanbygd och odlare som sprutar själva respektive med anställd personal. Cirka hälften av intervjuerna görs i Kristianstads län och hälften i Blekinge län. Intervjun ska ge information om lantbrukarens spontana inställning till lathunden, om den har förändrat hans bekämpningsstrategi, ökat motivationen för spruttest etc. Efter sprutsäsongen får lantbrukaren göra en bedömning av om han har ändrat sina preparatdoser samt om han tror att det i så fall har påverkat hans bladmögelangrepp.

4. Avslutningsvis görs en sammanfattning av vad som kommit fram vid intervjuerna samt av våra egna erfarenheter och noteringar från vinterns informationsträffar och från sommarens fältstudier.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Trots den regniga sommaren 1993 har de lantbrukare som ingått i projektet använt sig av något lägre doser än tidigare och totalt sett nästan 10% mindre preparat under året. Det är rimligt att anta att de, under de omständigheter som rådde, skulle ökat såväl doserna som den totala preparatförbrukningen, om de inte hade haft genomgången av Lathunden aktuell.

Antalet noterade bladmögelangrepp får anses som normalt och ingen av lantbrukarna som noterat angrepp har satt det i samband med bladmögelpreparatdoserna.

Några avgörande faktorer för att flertalet lantbrukare anammat budskapet i Lathunden tror vi är:

*att SPOR-konsulent Sune Sylegård vid flera lantbrukarträffar informerat om att grannländernas dosrekommendationer för bladmögelpreparat är lägre än de svenska,

*att Börje Olofsson, SLU, redan tidigare förespråkat lägre doser än flertalet sydsvenska rådgivare,

*att flertalet, i området aktiva, organisationer inom potatisbranschen ställt sig bakom Lathunden. (Organisationerna finns angivna längst ner på Lathunden),

*att Lathunden först presenterades vid informationsträffar med många lantbrukare och sedan gicks igenom individuellt utifrån den enskilde lantbrukarens förhållande.

Den individuella genomgången med lantbrukarna gjordes i maj och början av juni. Det innebär att det var lite ont om tid till spruttesten. Om sprutorna verkligen varit nytestade och det varit ett mindre regnigt år, är det ett rimligt antagande att preparatmängderna hade minskat med 15- 20%.

Utnyttjandet av Lathunden blir självklart bäst om resonemangen tas upp igen, när det är dags att beställa spruttest och strax före bladmögelbekämpningssäsongen.

Det var mer än en lantbrukare som ifrågasatte värdet av spruttest och det är därför viktigt att resultaten från spruttester presenteras och diskuteras.

Avslutningsvis hoppas vi att Lathunden kan komma till nytta i SLU:s FAKTA- blad om Växtskydd, nr 1L och att den vid behov och utifrån ny kunskap och erfarenhet omarbetas.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Inga förändringar.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Med utgångspunkt från ett normal år vad beträffar väderlek och därmed bekämpningsbehov och bekämpningsmöjlighet är vår bedömning att projektmålet uppnås.

Potatisbladmögel - undersökningar avseende möjligheterna att begränsa användningen av fungicider inom svensk potatisodling

Sammanfattande projektbeskrivning:

Utvärdering av prognossystem för bestämning av bekämpningsintensiteten mot potatisbladmögel baserat på väderdata med olika hög upplösning.

Projektansvarig: Björn Andersson, försöksassistent.

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas budgetåret: 1998/99

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 200

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 3 330

Motivering och mål:

Undersöka möjligheterna att minska användningen av fungicider mot potatisbladmögel genom förbättrade bladmögelprognoser.

Metodik och arbetssätt:

Utvärdering av prognosmetoder för bestämning av första sprutdatum och sprutintervallets längd. Test av prognoser med olika hög upplösning på regional och lokal nivå. Tillämpning av prognosmetoder i fältförsök.

Erhållna resultat:

Vid Institutionen för växt- och skogsskydd har under 1993 provats ett system för prognostisering av första sprutdatum och sprutintervallets längd. Systemet är utvecklat i Danmark vid agrometeorologiska avdelningen i Foulum. Projektet drivs i nära samarbete med Danmark, bl.a. används samma uppläggning av försöken för validering av prognosen.

1993 provades systemet i tre fältförsök, där sprutning enligt prognos jämfördes med konventionell sprutning. Två av försöken lokaliserades till Skåne, i M- och L-län; och i ett försök till Västergötland, i R-län. Försöken i Skåne genomfördes enligt plan, och resultaten från dessa visar på en bibehållen bekämpningseffekt trots färre spruttillfällen vid behandling enligt prognossystemet jämfört med konventionell bekämpning. Försöket i R-län sprutades inte enligt prognosens anvisningar på grund av otjänlig väderlek med regn i stort sett varje dag. I detta försök kom första behandling att senareläggas så mycket att en effektiv behandling var omöjlig. För samtliga resultat se undertecknads bidrag till Växjödagarna 1993 och svenska växtskyddskonferensen 1994 (Prognos av potatisbladmögel. Rapport från växtodlings- och växtskyddsdagar i Växjö. Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet nr 40 1993. Bekämpning av potatisbladmögel enligt prognos. 35:e svenska växtskyddskonferensen 1994).

Under 1993 inköptes också utrustning för mätning av väderdata i fält. Denna utrustning var tänkt att användas för beräkning av prognos på lokal nivå. Utrustningen uppvisade dock dålig driftsäkerhet och kunde därför inte användas som planerat. Utrustningen kommer att bytas ut under 1994 och provas igen i fältförsök för validering av lokal prognos.

Förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Ansatsen i den ursprungliga ansökan var att belysa möjligheterna till en optimerad och minimerad användning av fungicider mot potatisbladmögel. Detta skulle ske genom flera delprojekt, som var för sig behandlade olika aspekter av fungicidbehandlingen i svensk potatisodling. Nu kom anslaget för denna typ av undersökningar att delas upp mellan Institutionen för växt- och skogsskydd, Ultuna och Institutionen för växtskyddsvetenskap, Alnarp. Den del som tillföll Ultuna användes för de ovannämnda prognosundersökningarna.

Bedömning över möjligheterna att nå projektets mål:

Resultatet av årets försök med det så kallade NEGFRY-systemet är mycket lovande. Försöken visar på möjlighet till en förbättrad behovsanpassning av fungicidanvändningen mot potatisbladmögel med hjälp av riskvärdering baserat på väderdata. Den planerade utvärderingen av hur olika upplösning av prognosen påverkar dess utslag kommer att ge ytterligare kunskaper om hur tillförlitligt och tillämpbart systemet är.

Samarbete med övriga nordiska länder, framför allt Danmark, är mycket berikande och en styrka i projektet.

Skadesvampar i fältmässig morotsodling

Sammanfattande projektbeskrivning:

Att öka kunskapen om de faktorer som befrämjar utvecklingen av jordburna växtpatogena svampar, speciellt de som framkallar lagringsrötor, i den fältmässiga morotsodlingen.

Projektansvarig: Torbjörn Ewaldz.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 250

År 2: 250

År 3: 250

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 750

Motivering och mål:

Både i kvantitets- och kvalitetshänseende utgör de rötor som uppträder vid långtidslagring det största problemet för morotsproducenterna och, i förlängningen, konsumenterna. Såväl odlings-, skörde- och lagringsteknik är viktiga faser på vägen mot högkvalitativa produkter. Stora framsteg har gjorts inom lagringstekniken som nu medger lagring ända in i juni året efter skörd. Emellertid görs fortfarande rutinmässiga kemiska fungicidbekämpningar, trots att det i många fall är oklart om behov föreligger. Målet med insatsen är att åstadkomma en ersättning av den rutinmässiga bekämpningen med en mera behovsanpassad. Vidare att genom prognos av lagringsbarheten skilja ut sämre partier, vilka därför lagras kortare period än bättre partier. Genom att använda prognosmetoden torde den kemiska bekämpningen kunna minskas genom att mindre areal besprutas.

Metodik och arbetssätt:

*Enkätundersökning där odlare som haft problem med lagringsrötor i morötter besvarar frågor om odlings- och lagringsteknik.

*Undersökning av inlagrade morötter från fält med olika odlingshistoria - växtföljd, jordart och teknik.

*Utläggning av bekämpningsförsök, storparceller i befintliga odlingar, inklusive resthaltsanalyser.

*Jordprovsundersökningar genom odling i klimatkammare.

*Undersökningar av möjligheten till prognos av lagringsbarhet.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Kemisk bekämpning

Strimförsök i befintlig odling där obehandlat led jämfördes med Wuxal (växtnäringsmedel som sprutas för att hålla blasten grön) och 2*1,5 l Ronilan (vinklozolin). I medeltal av fem försök erhölls inga säkra skillnader. Obehandlat och Ronilan hade lika stor andel felfria morötter medan Wuxal var något sämre. Generellt sett var kraterrötan (Rhizoctonia carotae) den allvarligaste sjukdomen. Även här var tendensen samma, obehandlat och Ronilan något bättre än Wuxal.

Effekten av Ronilan-behandling skilde sig från gård till gård: På en gård erhölls dubbelt så många felfria morötter för Ronilan, medan det på nästa gård erhölls 30% färre jämfört med obehandlat. Angreppen av Mycocenfrospora acerina (lakritsröta), Sclerotinia sclerotiorum (bomullsmögel), Botrytis cinerea (gråmögel) samt Pythium/Phytophthora var mycket små i de fem försöken. En tendens till viss bekämpningseffekt kunde skönjas mot bomullsmögel, men eftersom angreppen var så små är det vanskligt att dra vidare slutsatser. Resultattolkningen försvåras ytterligare av att två av försöksplatserna fick kraftiga angrepp av Acrothecium carotae (på norska "gulrotssvartflekk"), en svamp som tidigare huvudsakligen orsakat problem i Norge, där den först rapporterades av Årsvoll 1965. Varken Wuxal eller Ronilan hade någon effekt på den "nya" rötan.

Prognos

1991 startades en undersökning som bygger på en norsk metod (Hoftun, 1985), framförallt avpassad för lakritsröta (Mycocentrospora acerina). Ett prov av morotspartiet lagras i 10°C, 100% rel. luftfuktighet, under sex veckor. Mängden morötter angripna av lakritsröta omräknas sedan till ett index, på vilket lagringsbarheten baseras. Under 1991/92 användes metoden för att jämföra partier från olika jordtyper. Resultaten kommer att publiceras i serien examensarbeten (Ögren, 1992). Resultaten från undersökningen användes också för att testa metodens tillförlitlighet genom jämförelser med resultaten från en kontrollgradering av partierna under april 1992. Åtta av tio prov gav i den forcerade lagringen index mindre än 30, dvs god lagringsförmåga. I kontrollgraderingen erhöll fyra av de åtta "godkända" partierna mer än 60% felfria morötter. Bägge gårdarna med högt index hade dålig lagringsförmåga i april. Metoden har således fungerat ganska bra för partierna som erhöll högt index, medan den inte varit så pålitlig för de partier som förutspåddes god lagringsförmåga.

Jordprovsundersökning

Undersökning av möjligheten, att genom odling i klimatkammare framkalla rotbränna på sådda plantor, och därigenom varna för jordar som innehåller patogener, vilka kan orsaka såväl rotbränna som lagringsrötor. Resultat: Ingen rotbränna kunde konstateras, medan däremot lagringsrötor registrerades under vintern. Metoden har således inte fungerat tillfredsställande och behöver därför vidareutvecklas, om positiva resultat skall kunna erhållas.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Lovande resultat har erhållits beträffande möjligheten till prognos, medan något ojämna resultat erhållits i försöken med kemisk bekämpning.

Långtidsprognos för viktiga bladlusarter i stråsäd, ärt, potatis med hjälp av sugfällor

Sammanfattande projektbeskrivning:

Bladlössen utgör några av de mest betydelsefulla skadeinsekterna i olika grödor. Angreppen av bladlöss varierar kraftigt mellan olika år och mellan olika områden i landet. För att i god tid kunna planera olika insatser är det angeläget att redan på ett tidigt stadium kunna bedöma riskerna för angrepp av bladlöss i stråsäd, ärt, potatis m.fl. Projektet syftar till att utveckla och förbättra prognoser för viktiga bladlusarter på lantbruksgrödor, samt att öka kunskapen om orsakerna till den stora variation som förekommer mellan olika år.

Projektansvarig: Roland Sigvald.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: Pågående

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 140

År 2: 160

År 3: 165

År 4: 175

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet: -

Motivering och mål:

Bladlössen tillhör de mest betydelsefulla skadegörarna på våra lantbruksgrödor. I vårsäden är det huvudsakligen havrebladlusen som orsakar stora förluster både direkt genom saft sugning och indirekt genom spridning av virus. Sädesbladlusen orsakar skador främst i vårvete och höstvete. I ärt är det främst ärtbladlusen som orsakar direkta skador och i oljeväxterna är det kålbladlusen som har störst betydelse. I potatis har bladlössen stor betydelse både som direktskadegörare och virusspridare. I Sverige finns det sex bladlusarter som har potatis som värdväxt och kan orsaka direkt skador. De bladlusarter som har störst betydelse för virusspridningen i potatisodlingarna i Sverige har emellertid inte potatis som värdväxt. I sockerbetor har persikbladlusen och betbladlusen störst betydelse, både som direktskadegörare och indirekt genom spridning av virus

Det förekommer mycket stora skillnader av angrepp mellan olika år och olika regioner i landet. Vissa år kan t.ex. över 90% av vårsäden vara i behov av bekämpning, medan andra år är bekämpningsbehovet mycket ringa. Förekomsten av bladlusägg på vintervärdar och vårmigrationens storlek samt vädrets effekter har mycket stor betydelse för hur stor andel av vårsädesfälten som kan vara i behov av bekämpning.

Det är mycket angeläget att förbättra prognoserna så att användningen av kemiska bekämpningsmedel kan begränsas till det verkliga behovet. Syftet med undersökningarna är i första hand att förbättra prognoserna för de ovan nämnda bladlössen, bl.a. genom undersökning av samband mellan vårmigration och angrepp i fält. Syftet är också att öka kunskaperna om orsakerna till den stora variation i angrepp som förekommer mellan olika år. Genom studier av bladlusmigration och väderdata kan vi erhålla bättre underlag för att förklara oväntade angrepp.

Metodik och arbetssätt:

Sugfällor

Med hjälp av sugfällor som finns installerade på flera platser i landet studeras bladlusmigrationen, främst i Götaland och Svealand. Bladlusförekomsten undersöks under vår och höst. Sugfällorna vittjas minst tre gånger per vecka av personal vid försöksstationer, växtskyddscentraler eller SLU Info. Fångsterna skickas till laboratorium (huvudsakligen Ultuna och Alnarp) för sortering och artbestämning.

Vintervärdar

Inom respektive växtskyddscentrals område undersöks förekomsten av bladlusägg på respektive vintervärd. Det gäller i första hand havrebladlusen (hägg), getapelbladlusen (getapel) och betbladlusen (benved).

Avräkning i fält

Respektive växtskyddscentral utför fältavräkningar i samband med varningsverksamheten för de aktuella grödorna.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

I denna sammanställning är 1993 års värden endast preliminära. Analyser av vädrets effekter på de olika sambanden har påbörjats, men resultaten är för närvarande endast mycket preliminära. De resultat som hittills erhållits visar att storleken av vår- och höstmigrationerna skiljer sig markant mellan olika år och olika områden. Det gäller framför allt havrebladlusen, men även när det gäller andra arter som sädesbladlus och kålbladlus har påtagliga skillnader noterats. Eftersom mängden vingade bladlöss som under vår och försommar invaderar fälten varierar, kan vårmigrationens storlek ge värdefull information om kommande angrepp.

För havrebladlusen har data erhållits från samtliga undersökningsområden, men för bladlöss i potatis och oljeväxter är dataunderlaget från varningsverksamheten ej tillräckligt i dagsläget för att belysa sambanden mellan vårmigration och angrepp.

Samband mellan höstmigration och vårmigration

För havrebladlusen föreligger starka samband mellan höst- och vårmigration för flertalet områden samt gemensamt för växtskyddscentralernas områden. Dessa resultat innebär att man redan under hösten kan få förvarning om risken för angrepp av havrebladlusen efterföljande vår. Däremot finns ej säkra samband mellan sädesbladlusens höst- och vårmigration. Aphis Spp visar endast goda samband i Uppland mellan höst- och vårmigration.

Samband mellan vårmigration och angrepp i fält

Samband har studerats i samtliga växtskyddscentralers områden. Samband mellan havrebladlusens vårmigration fram till och med havrens bestockningsfas (utv 29) och angrepp i havren visar bra samband för C, G och R län och något sämre för E och M län. Vid ihopslagning, efter kovariansanalys, av C, E, M och R län erhölls ett mycket gott samband mellan vårmigrationens storlek (t o m utv 29) och angreppets maximum i havre.

Samband för sädesbladlusen har huvudsakligen studerats i Skåne. Sambanden mellan sädesbladlusens vårmigration och angrepp i fält är mycket goda för M län.

För havrebladlusens del ger dessa analyser ett mycket gott komplement till äggavräkningarna på vintervärdarna. Vid avvikande vädersituationer på våren ger vårmigrationen en betydligt säkrare prognos.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

För havrebladlusen och sädesbladlusen torde tillräckligt med dataunderlag erhållas under den tänkta undersökningsperioden (t.o.m. 1996) så att prognoserna kan förbättras. Beträffande kålbladlusen, ärtbladlusen, betbladlus och de på potatis levande bladlössen åtgår mer fältdata för att belysa samband. Eftersom starka angrepp av nämnda arter ej förekommer så ofta åtgår relativt långa undersökningsperioder.

Väderdata - växtskyddsprognoser

Sammanfattande projektbeskrivning:

Många olika skadeinsekter och svampsjukdomar är mycket beroende av väderleken för sin utveckling och spridning. Varmt och soligt väder gynnar i hög grad olika insekter medan flera svamp sjukdomar gynnas av nederbördsrika och fuktiga förhållanden. Under senare år har en rad olika modeller utvecklats i olika länder för att beskriva svampsjukdomars och insekters utveckling. Sådana modeller presenterades bl a vid ett workshop i Parma, Italien under november 1993. I flera länder såväl som i Sverige har man kunnat notera ett ökat intresse för att utnyttja väderdata i växtskyddsrådgivningen. I detta projekt undersöks olika möjligheter att förbättra växtskyddsprognoserna med hjälp av väderdata och att göra väderdata och växtskyddsprognoser direkt tillgängliga. I projektet utnyttjas väderdata från SMHI. Samarbete sker med flera olika institutioner inom SLU och med Växtskyddscentralerna vid SJV.

Projektansvarig: Roland Sigvald.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: Pågående

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 80

År 2: 70

År 3: 75

År 4: 100

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet:

Motivering och mål:

En rad olika skadeinsekter och växtsjukdomar är mycket beroende av väderleken för sin utveckling och spridning. Varmt och soligt väder gynnar i hög grad olika skadeinsekter, medan flera växtsjukdomar gynnas av nederbördsrika, fuktiga och varma förhållanden. Under senare år har flera olika modeller utvecklats för att beskriva svampsjukdomars och insekters utveckling. Detta har i hög grad medverkat till ökat intresse för att utnyttja väderdata i växtskyddsrådgivningen. Syftet med utvecklingsarbetet beträffande väderdata och växtskydd är i första hand att undersöka olika möjligheter att förbättra växtskyddsprognoserna med hjälp av väderdata och att göra väderdata och växtskyddsprognoser direkt tillgängliga som ett komplement i växtskyddsrådgivningen. Sådant underlag skulle kunna förbättra möjligheterna till behovsanpassad bekämpning.

Metodik och arbetssätt:

För att förbättra växtskyddsprognoser med hjälp av väderdata utnyttjas i första hand väderdata från SMHI. Från c:a 50 stationer i landet köps årligen väderdata som temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet, snödjup mm. Dessutom utförs beräkningar av olika riskvärden för olika skadeinsekter och växtsjukdomar med väderdata som underlag. Dessa beräkningar utförs i första hand på SMHI, men i vissa fall även på SLU efter överföring av 3-timmarsvärden från SMHI.

Väderdata och riskvärden för olika skadegörare görs tillgängliga för bl a Växtskyddscentralerna vid SJV. Förutom att direkt utnyttja väderdata i växtskyddsrådgivningen undersöks möjligheterna att belysa samband mellan olika väderfaktorer och olika skadegörares utveckling.

Erhållna resultat (i sammanfattande form) och utvärdering av dessa:

I väderdatabasen som byggts upp vid SLU, Ultuna finns f.n. väderdata från c:a 50 stationer i landet från 1980 - 1993. Dessutom finns beräknade värden för de senaste åren från dessa stationer och för ytterligare ett antal platser. Väderdata har köpts från SMHI och gjorts direkt tillgängliga för Växtskyddscentralerna via telenätet. Aktuella data görs direkt tillgängliga efter dagliga överföringar från SMHI till SLU. Förutom väderdata har under 1993 även 10-dygnsprognoser på försök gjorts tillgängliga från fyra lokaler i landet.

De data som för närvarande är tillgängliga i databasen är dagliga värden för temperatur (max., min. och medel), luftfuktighet (max., min. och medel), nederbörd (mm/dygn), vindhastighet, vindriktning, nederbördsfrekvens, snödjup, solstrålning och avdunstning. När det gäller olika riskvärden för skadegörare har följande värden beräknats: temperatursumma för fritfluga och morotsfluga (bastemperatur 8 resp. 3 grader C), temperatursumma med bastemperatur 5 och 7 grader C, risktid för stråknäckarsvampen, olika modeller för potatisbladmögel samt prognosmetod för bomullsmögel i våroljeväxter.

De väderdata som erhållits och de beräkningar som utförts har varit till mycket god hjälp som ett komplement till annat underlag för prognoser inom växtskyddsområdet. Resultaten pekar också på nya möjligheter att utnyttja väderdata för att förbättra underlaget för behovsanpassad bekämpning. Det gäller bl a möjligheten att belysa samband mellan olika väderdata och resultat från fältförsök och från varningsverksamheten inom växtskyddsområdet. Genom studier av samband mellan risktid för stråknäckarsvampen och insamlade data över angreppsnivåer under de senaste 10 åren kan man bättre belysa vilken betydelse väderfaktorerna har förutom t ex växtföljd, såtid, odlingsteknik mm. Man kan också belysa samband mellan nederbörd och bladfläcksvampar i vete och korn. Det finns också goda möjligheter att belysa samband mellan olika väderfaktorer och populationsutvecklingen hos olika insekter som rapsjordloppa, fritfluga, vetemygga och olika bladlusarter.

Bedömning över möjligheten att nå målet/en med projektet:

Resultaten visar att det finns goda möjligheter att förbättra växtskyddsrådgivningen genom att utnyttja väderdata. Detta kan i sin tur medverka till bättre behovsanpassning när det gäller kemisk bekämpning mot olika skadegörare. Förutom förbättrad rådgivning kan studier av samband mellan olika väderdata och utveckling och angrepp av skadegörare ge ökad förståelse för orsakerna till angrepp av olika skadeinsekter och växtsjukdomar. Väderdatabasen erbjuder också unika möjligheter att validera modeller för olika skadegörare, där väderdata utgör ett viktigt underlag. SLU Info/Växter-växtskydd medverkar också sedan något år tillbaka i ett Europeiskt projekt, där växtskyddsprognoser med anknytning till väderdata ingår. Kontakterna i detta samarbetsprojekt är mycket värdefulla i det fortsatta arbetet i detta projekt.

Regionala prognoser för fritfluga i havre

Sammanfattande projektbeskrivning:

Fritflugan är en skadegörare som vissa år orsakar betydande skördeförluster, medan angreppen andra år är försumbara. Förlusterna varierar också mellan olika områden, värst utsatta är skogs- och mellanbygder i södra och mellersta Sverige. Då bekämpningsbehovet är svårt att bedöma har i vissa delar av landet kemisk bekämpning under de senaste åren kommit att utföras rutinmässigt. Projektets målsättning är att utarbeta prognosmetoder, som kan ligga till grund för bedömning av angreppsrisken av fritflugans första generation. Syftet är också att studera om förändrade odlingssystem med ökat inslag av gräsmarker, där fritflugan kan övervintra, kan påverka dess förekomst i olika delar av landet.

Projektansvarig: Roland Sigvald.

Start budgetåret: 1990/91

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: Pågående

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 120

År 2: 130

År 3: 135

År 4: 145

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): -

Motivering och mål:

Angrepp av fritflugans första generation orsakar vissa år stora skördeförluster i vårsäd, framförallt i havre. Under år med risk för starka angrepp är det lönsamt att bekämpa fritflugan i merparten av havrefälten i de områden där fritflugan orsakar de största förlusterna, framför allt i sydsvenska skogsbygden. Andra år med liten risk för angrepp behöver mindre än 10% av havrearealen bekämpas. Bekämpning sker redan i havrens 1,5-bladstadium, dvs innan eventuella angrepp kan konstateras. Detta har medfört rutinbekämpning i de områden där fritflugan betraktas som ett problem. Målsättningen är att utveckla en tillförlitlig prognosmetod för att kunna minska bekämpningen men samtidigt undvika skördeförluster vid risk för starka angrepp.

Risken för angrepp är störst i sent sådda fält i skogs- och mellanbygder i södra och mellersta Sverige. I öppna slättområden är angreppen normalt mycket svaga även i sent sådda fält, vilket kan bero på att lämpliga gräsmarker för fritflugans övervintring saknas. Ett ökat inslag av gräsmarker kan dock förväntas i samband med den förändring av odlingssystem som för närvarande sker i slättbygder. Ökade kunskaper om landskapets betydelse för angreppsrisken behövs därför för att bedöma effekten av dessa förändringar.

Metodik och arbetssätt:

Projektet bedrivs i samarbete mellan SLU Info/växter och Jordbruksverkets växtskyddscentraler i södra och mellersta Sverige. Tidpunkten för första fångst av fritflugor i havre och aktiviteten vid olika väderleksförhållanden följs med hjälp av blå fångstskålar placerade i havrefält. Fångstskålarna placeras ut i flertalet län i södra och mellersta Sverige i samband med havrens uppkomst. Höst- och vårmigration registreras i sugfällor på 12 meters höjd på sex platser i landet. Storleken av den övervintrande generationen studeras också genom provtagning på övervintringsplatser (vallar, betesmarker och rajgräsytor) Prover tas årligen från ett 40-tal gräsmarker i södra och mellersta Sverige. Såtidsförsök har utförts för att studera fritflugans äggläggning under olika väderleksförhållanden och havrens mottaglighet i olika stadier. Angreppen av fritfluga inventeras i mellan 100 till 150 fält årligen, där också fältdata som t ex sådatum och mängd betesmark i omgivningen registreras. En statistisk analys har gjorts för att hitta eventuella samband mellan dessa faktorer och angrepp av fritfluga

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Prognosförfritflugans utflygning till havrefält

Havre är endast mottaglig för angrepp i ett tidigt utvecklingsstadium medan äldre plantor är motståndskraftiga. Tidigt sådda havrefält har ofta passerat känsligt stadium innan äggläggningen inleds. En prognos för tidpunkten för fritflugans utflygning från övervintringsplatserna har således stor betydelse för att avgöra vilka havrefält som riskerar att angripas. Två modeller för prognos av tidpunkten för fritflugans utflygning har provats, en vanlig samt en modifierad daggradsmodell. Resultaten av utvärderingen av modellerna visar att den vanliga daggradsmodellen, som i dag används inom rådgivningsverksamheten, ger en bra prognos för tidpunkten för fritflugans utflygning. Precisionen kunde dock ytterligare förbättras med en modifierad modell, som tar hänsyn till aktuella väderleken under utflygningsperioden.

Väderlekens betydelse för fritflugans äggläggning

Antalet fritflugor som fångas i blåskålar i havrefält varierar från dag till dag. Variationen kan till stor del förklaras med hjälp av daglig maximumtemperatur. Försök där unga havreplantor utsatts för angrepp av fritfluga i fält under en dag visar att temperaturer över 14-15°C behövs för att angrepp ska ske och att omfattande angrepp sker först vid temperaturer över 18 °C. Andra fältförsök, där havre i olika utvecklingsstadier exponerats för angrepp av fritfluga, visar att havrens mottaglighet har minskat betydligt redan i 3- bladstadiet. Sammantaget ökar dessa resultat möjligheterna att bedöma risken för angrepp med hänsyn till väderleken under havrens känsliga period.

Den övervintrande populationens storlek och mortalitet under vintern

Fångsten i sugfälla under våren har visat ett starkt samband med angreppen i fält i omgivningen. Vårfångsten registreras dock något för sent för att direkt kunna utnyttjas i rådgivningen och en prognos av vårflygningens storlek är därför nödvändig. Resultaten hittills tyder på att det finns ett starkt samband mellan vårfångstens storlek och föregående års vårmigration samt väderlek under sommaren. En validering av denna regressionsmodell återstår ännu.

Provtagningen i gräsmarker visar att dödligheten orsakad av väderleksförhållanden har varit mycket låg under de milda vintrarna 1989-93. Angreppsgraden av parasitoider har varit konstant (ca 20-30%) under dessa år.

Den övervintrande generationens fördelning på olika biotoper.

Vid en jämförelse mellan betesmarker och vallar 1989 - 91 visade det sig att antalet fritflugor samtliga år var väsentligt större i betesmarker. Förändringar i arealen av betad gräsmark i ett område kan därför antas ha störst betydelse för fritflugans övervintringsmöjligheter.

Betydelse av närhet till övervintringsplats för angrepp i havrefält.

De faktorer som visar ett signifikant samband med angrepp i inventerade fält är sådatum samt andelen betesmark av den totala arealen åkermark inom den församling där fältet är beläget. Att sen sådd ökar risken för angrepp är välkänt, men resultaten tyder också på att risken för angrepp är större i områden med stor areal betesmarker, där fritflugan kan övervintra. Dessa resultat ökar möjligheterna att avgöra i vilka områden bekämpning är motiverad.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målen med projektet:

De resultat som hittills erhållits pekar mot att det finns goda möjligheter att förbättra prognoserna för fritfluga. Det innebär att den kemiska bekämpningen mot fritfluga kan begränsas till de fält i vilka stor risk för angrepp föreligger. Därigenom undviks rutinbekämpning. För att belysa orsakerna till vintermortalitet har hittills erhållna resultat inte pekat mot några bestämda faktorer. De milda vintrarna och likartade väderleksförhållanden i de olika undersökningsområdena kan vara orsaker till detta. Relativt långa undersokningsperioder åtgår för att belysa sådana frågor. Det gäller även betydelsen av grön mark, extensivt bete m.m. för fritflugepopulationens storlek i olika områden t.ex. slättbygder, som hittills varit förskonade från angrepp.

Utveckling av diagnosmetod för potatisbladmögel/brunröta (Phythophtora infestans)

Sammanfattande projektbeskrivning:

Metodutvecklingen går ut på att undersöka prov från potatisknölar med en ELISA-metod för bestämning av latent infektion av brunröta i potatisutsäden.

Projektansvarig: AgrD Hans Olvång.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 100

År 2: 100

År 3: 100

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 300

Motivering och mål:

Mycket antyder att potatisbladmögelangreppen i fälten härrör från det egna utsädet. Om så är fallet kan man förvänta sig tidigare angrepp i odlingar, där utsädet är smittat med brunröta än om smittan sprids från andra potatisfält. Med en metod som kan avslöja latenta (icke synliga) smittor av Phythophtora infestans i prov av potatisutsäde kan man eliminera olämpliga partier, och på detta sätt minska behovet av bladmögelbekämpning. Metoden skulle också kunna användas för att bestämma när de första bladmöglangreppen kommer i en odling.

Metodik och arbetssätt:

Friska potatisknölar med olika mottaglighet inokuleras med sporsuspensioner av P. infestans vid olika temperaturer. Knölarna lagras in och prov tas ut efter olika lång tid för test med ELISA för bestämning av angreppens utveckling.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

En säker och tillförlitlig metod att odla P. infestans för produktion av sporangier och mycel i laboratoriet på såväl potatisskivor som artificiella agarmedia har tagits fram. Artificiell inokulering av friska knölar och studiet av symptomutvecklingen vid olika temperaturer har genomförts. ELISA-kits för bestämning av P. infestans har inköpts från USA och serum mot P. infestans har erhållits från Scottish Crop Research Institute, UK. Den kvantitativa bestämningen av mängden mycel av P. infestans har ännu inte påbörjats. Potatispartier med olika stark naturlig smitta av P. infestans sattes våren 1992 och stjälkar för bestämning av potatisbladmögel med ELISA har tagits ut vid olika tillfällen under säsongen.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Det är för tidigt att uttala om målet för projektet kan nås. Detta är beroende på ELISA-metodens känslighet och om störsubstanser från potatisen förekommer.

Potatisbladmögel - behovsanpassad bekämpning

Sammanfattande projektbeskrivning:

Projektet har pågått under ett år, 1993. I projektet studeras dos x intervall x sort x plats. Första året genomfördes nio försök på fem platser; Veberöd/M-län (två försök), Sjöbo/M-län (ett försök), Skepparslöv/L-län (två försök), Tönnersa/N-län (två försök) och Krusenberg/C-län (två försök). På platserna med två försök var försöksplanen utlagd i två sorter, en mottaglig och en motståndskraftig. I fem av försöken användes fungiciden Shirlan och i fyra Tattoo.

Projektansvarig: Lars Wiik, försöksledare.

Start budgetåret: 1992/93

Beräknas avslutas budgetåret: 1995/96

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 250

År 2:

År 3:

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 850

Motivering och mål:

Att ge underlag för en behovsanpassad fungicidanvändning genom att påvisa sambandet mellan sort, plats, dos, intervall och preparat.

Metodik och arbetssätt:

På tre platser utlägges samma försöksplan - preparat, dos, intervall - i två sorter. Den ena sorten är mottaglig för bladmögel och den andra motståndskraftig. Noggranna bladmögelgraderingar utföres fem gånger per plats. Brunröta graderas.

Erhållna resultat:

Angreppen av bladmögel var mycket stora i vissa försök i den obehandlade mottagliga sorten (Bintje). Fungiciderna Shirlan och Tatto hade i medeltal goda effekter mot bladmögel (97,6- 99,9) oavsett dos, intervall och sort. Om hänsyn dven tas till nedvissningen, som till stor del berodde på bladmögelangrepp, blir effekten av långa intervall och korta intervall med låga doser klart sämre. Med en metod som befrämjar utvecklingen av brunröta, har mycket små bladmögel angrepp i behandlade försöksled givit upphov till brunröta. I uppsatsen "Aktuellt om bladmögelbekämpning i potatis. Potatisbladmögel - behovsanpassad fungicidanvändning", Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, 40, 15B:1 - 15B:5, Victoria Syrén och Lars Wiik, beskrivs resultaten mer ingående.

Förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Bedömning över möjligheterna att nå projektets mål:

Goda.

Prognos och värdering av risken för bladmögelangrepp i potatis baserat på meteorologiska data

Sammanfattande projektbeskrivning:

Utvärdering av olika prognosmetoder för potatisbladmögel baserade på meteorologiska data från SMHI.

Projektansvarig: Björn Andersson, försöksassistent.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas budgetåret: 1993/94

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 200

År 2: 200

År 3: 200

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 600. Projektet delfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Motivering och mål:

Undersöka möjligheterna att minska användningen av fungicider mot potatisbladmögel genom förbättrade bladmögelprognoser.

Metodik och arbetssätt:

Validering av olika prognosmetoder genom jämförelser av prognostiserade och konstaterade angrepp av potatisbladmögel.

Erhållna resultat:

Försöksavdelningen för svamp- och bakteriesjukdomar och SLU Info/växter har i samarbete med SMHI utarbetat ett system för att ta fram underlag till prognostisering av bladmögel på potatis. Avsikten med projektet är att utvärdera olika prognosmodellers tillförlitlighet vad det gäller att prognostisera angrepp av potatisbladmögel.

Som ett resultat av projektet sker nu dagliga överföringar av väderdata från SMHI till en dator på Sveriges lantbruksuniversitetet. Dessa data består av dygnsmedelvärden och max.- och min.-värden för temperatur och luftfuktighet. Data finns tillgängliga för ett femtiotal meteorologiska stationer från 1980 och framåt. Dessutom utförs beräkningar på SMHI enligt olika prognosmodeller. Resultatet av beräkningarna läggs in i databanken. För närvarande finns riskvärden beräknade på tretimmarsvärden för negativprognosen och olika versioner av Beaumont's metod. Även olika varianter av Fry's metod ingår i detta system.

Validering av de prognosmodeller avsedda att ge varning för första angrepp av bladmögel kräver tillförlitliga och exakta uppgifter om när angrepp uppträder. Sådana uppgifter samlas in på flera olika sätt. Ur försöksresultat från fältförsök bedrivna av Försöksavdelningen för svamp- och bakteriesjukdomar har uppgifter om första angrepp och sjukdomsutveckling av bladmögel hämtats. För att täcka in de stora variationer som kan förekomma i ett område beträffande bladmögelangreppens början och utveckling är det emellertid angeläget att erhålla uppgifter från sa många lokaler som möjligt. För att erhålla ett större dataunderlag till valideringen av metoderna samlades även data in från fält med ekologisk odling och från koloniträdgårdsföreningar.

Förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

I projektet planlades från början att prognosmetoderna skulle testas i speciella fältförsök. På grund av att ej hela det sökta beloppet beviljades, och på grund av kraftigt höjda kostnader för fältförsök, har denna del minskats. Metoderna validerades istället genom fältobservationer insamlade på andra sätt, enligt beskrivning ovan.

Bedömning över möjligheterna att nå projektets mål:

Målet för projektet var att undersöka möjligheterna att minska användningen av fungicider mot potatisbladmögel genom förbättrade bladmögelprognoser. I detta projekt har jämförts olika prognosmetoder för att kunna välja ut de metoder som uppvisat bäst precision. Under projektets gång har dock även andra hänsyn kommit in vid bedömningen av prognosmetodernas tillämplighet. Exempel på detta är hur anpassningsbara metoderna var till tillgängliga väderdata och hur de kunnat utvärderas. En del utvärdering återstår men erfarenheterna hittills har medfört att ett system bestående av den så kallade Negativprognosen och Fry-metoden provas vidare i ett projekt startat under 1993.

Samarbetet med agrometeorologiska avdelningen vid Foulum, Danmark har varit mycket berikande och kommer att bidra till projektets genomförande.

Flora och fauna

Forsknings- och försöksverksamhet i samband med införandet av selektivt sprutade kantzoner i stråsäd

Sammanfattande projektbeskrivning:

Projektet avser att belysa konsekvenserna av sprutfria kantzoner i stråsäd genom att studera:

1. ev. skördenedsättning; spridning av skadegörare till övriga fältet,

2. effekterna på ogräsfloran och associerade insektsfaunan,

3. effekterna på den högre faunan t.ex. fälthöns.

Projektansvarig: AgrD Philip Chiverton.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1996/67

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 685

År 2: 801

År 3: 825

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 5 052

Motivering och mål:

Selektivt sprutade kantzoner i stråsäd syftar främst till att öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Naturliga fiender till skadegörare främjas, vilket på sikt skulle minska behovet av kemisk bekämpning. En riklig tillgång på insekter associerade till örtogräs utmed åkerkanterna borde också gynna den insektsätande högre faunan. Fördelarna med metoden kommer att utvärderas liksom de ekonomiska konsekvenserna.

Metodik och arbetssätt:

Fyra gårdar (två med sprutfria kantzoner i stråsäd och två kontrollgårdar, dvs. med normalt besprutade kantzoner) studeras inom var och en av de fem Växtskyddscentralsregionerna (totalt 20 gårdar). Förekomsten av ogräs och insekter samt effekter på fälthönspopulationer studeras. Skördeförluster i samband med sprutfria kantzoner mäts och jämförs mellan gårdsparen. Växtskyddscentralerna hjälper till med gradering av sjukdomar m.m. i kantzonerna.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Ogräs

1992. P g a torkan var förekomsten av ogräs varierande, framför allt i vårsådda grödor. Trots detta fanns det signifikanta skillnader i täckningsgrad av ogräs mellan gårdsparen. Beträffande täthet och antal ogräsarter var trenden densamma som 1991 dock ej statistiskt signifikant (förutom mellan enskilda gårdspar).

1993. Precis som under 1991 och 92 var effekten av utebliven ogräsbekämpning signifikant skild från bekämpning, vid jämförelse både inom fält och mellan gårdspar.

Insekter

1992. Tack vara den varma sommaren var förekomsten av insekter mycket god. Stora signifikanta skillnader inom grupperna "matinsekter" och rovlevande insekter observerades mellan gårdsparen i höstsådda grödor. Samma trend noterades i vårsådda grödor; dessa var dock ej signifikanta (se ogräs 1992).

1993. Med över 80% av årets prover sorterade kan vi konstatera att det fanns starka signifikanta skillnader i både höst- och vårsådda grödor inom fält och mellan gårdsparen.

Fälthöns

1992. Samma tydliga trend som under 1991 med högre kullstorlek och kycklingsöverlevnad hos rapphöns på gårdar med sprutfria kantzoner. Gynnsam väderlek under kläckningsperioden bidrog till en generellt högre överlevnad jämfört med 1991.

1993. Även detta år bidrog en mycket gynnsam väderlek under kläckningsperioden till en generellt hög överlevnad hos både rapphöns och fasaner särskilt på Öland och Gotland. Samma tydliga trend observerades dvs. högre kullstorlek och kycklingöverlevnad på gårdar med sprutfria kantzoner.

Gradering av skadegörare

1991. På grund av svaga angrepp 1991 av bladlöss och svampar i flertalet fält med sprutfria kantzoner blev resultatet av graderingarna tunt. Inga skillnader noterades som kunde hänföras till påverkan av sprutfria kantzoner.

1992. Ingen rörelse av bladlöss från obehandlad kantzon in i fältet kunde konstateras i flera fält. I ett fall (vårvete) fanns skillnader i bladlusförekomsten som antyder att rovinsekter från sprutfri fältkant vandrat in i fältet och påverkat populationen. I en kantzon (havre) förekom en hel del rödsotvirus.

1993. Mycket svaga bladlusangrepp över hela landet. I ett fält som graderats fanns tendenser till att rovinsekter från sprutfri fältkant påverkat bladlusmängden inne i fältet.

Skörd och skördekvalitén

 

Genomsnitts skördeförlust (kg) per löpmeter osprutade kantzon:
           1991        1992        1993
höstvete   0,56        0,12        0,05
korn       0,11        0,03        0,11
havre      -           0,05        0,25
vårvete    -           -           0,20

 

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Inga hittills.

Bedömning över möjligheterna att nå målet/en med projektet:

Möjligheterna att nå målen med projektet bedöms som mycket goda. Då de enskilda årens resultat är mycket väderberoende - och då väderleksförhållandena under projektets första två år starkt avvikit från det "normala" - bör det understrykas att behovet av resultat under en längre följd av år är mycket angeläget. Om samtliga uppställda mål ska uppnås bör nuvarande anslagsnivå ej minskas. De preliminära resultaten som här presenterats har tydligt visat att utebliven bekämpning i kantzoner i stråsäd kan få långtgående effekter på flora och fauna genom hela näringskedjan. Fälthönsen utgör därför viktiga indikatorer på förändringarna.

Selektivt sprutade åkerkanter i stråsäd. Florans betydelse för skadeinsekter och deras fiender samt på pollinerande insekter

Sammanfattande projektbeskrivning:

På två lokaler i Sverige (Öland och Uppland), undersöks vilka skötselåtgärder i åkerkanterna som bäst gynnar jordbrukslandskapets vilda flora och fauna samt jordbrukets nyttiga predatorer.

Projektansvarig: Anette Fischer, forskningsassistent.

Start budgetåret: 1991/92

Beräknas avslutas/Avslutat budgetåret: 1994/95

Hittills beviljade medel (kkr):

År 1: 495

År 2: 278

År 3: 250

År 4:

År 5:

År 6:

Beräknad totalkostnad för projektet (kkr): 1 800

Motivering och mål:

Strukturomvandlingen och rationaliseringen i jordbruket har bidragit till att minska artdiversiteten inom flora och fauna. Grunden i näringskedjan har urholkats genom att många växtarter idag missgynnas eller hotas i jordbrukslandskapet. Med en minskad, utebliven och/eller mer selektiv besprutning av åkerns kanter, möjligen i kombination med minskad eller utebliven spridning av konstgödsel, kan sannolikt många nu missgynnade eller hotade arter erbjudas bättre överlevnadsmöjligheter. Räcker det att införa sprutfria åkerkanter eller måste andra åtgärder vidtagas?

Metodik och arbetssätt:

Utmed nio åkerkanter av lite olika typer har sex försöksled anlagts. Leden omfattar olika herbicid-, kväve- och utsädesmängder, insåningsgröda samt annan gröda (Phaselia).

Floran och faunans sammansättning på åkern samt i åkerns omedelbara närhet studeras i de olika leden. Flera gånger under växtsäsongen artbestäms och räknas ogräsen på åkern. Floran i åkerns omedelbara närhet inventeras också. Täckningsgrad och frekvens noteras. Arthropoder artbestäms och räknas en gång varje växtsäsong.

Erhållna resultat (i sammanfattad form) och utvärdering av dessa:

Antal ogräsarter på åkern i led, där herbicider eller konstgödsel ej används, är fler än i led där det sprutats och/eller gödslats med konstgödsel. Lägre utsädesmängd gav också fler ogräsarter. Ju fler ogräsarter desto större chans att där växer sällsynta eller hotade ogräs. Led med hög ogrästäckning har fler arthropoder än led med tät stråsädesgröda. Framför allt gynnas predatorer såsom heteroptera, homoptera och bladbaggar, vilka är viktig föda för rapphönskycklingar och jordlöpare samt bladlöss och parasitsteklar.

Facelialedet visade en stark dragningskraft på pollinerande insekter samt var det led, där det fanns flest arthropoder.

Floran i åkerrenen påverkas inte signifikant av olika behandlingar på åkern.

Eventuellt föranledda förändringar av den ursprungliga projektuppläggningen:

Inte bara åkerns ogräsflora har blivit starkt utarmad av det moderna jordbruket, även floran i åkerns omedelbara närhet, dvs. åkerrenar, diken, åkerholmar etc. har gått samma öde till mötes. Ofta består dessa biotoper av ett gräs och en kraftig grässvål som effektivt förhindrar etablering av andra arter. Denna ensidiga flora kommer inte inom överskådlig tid att förändras nämnvärt, även om konstgödsel och herbicidanvändning på åkern upphör. Därför bör mer drastiska åtgärder sättas in för att försöka etablera en regionaltypisk flora i åkerrenen samt att utöka dess yta, då även ett buskskikt bör ingå i denna flora. Om det går att öka artdiversiteten i åkerrenarna, kommer detta att ha en positiv effekt även på jordbrukslandskapets fauna på alla nivåer.

Bedömning över möjligheterna att nå målen med projektet:

Dessa får anses som goda. Efter denna första etapp (94/95) bör man i viss omfattning kunna ge råd och vägledning kring vilka åtgärder, som i olika situationer bör vidtagas i dagens jordbrukslandskap för att bibehålla och gynna en rik flora och fauna till gagn dels för jordbruket och dels för artbevarande intressen. och dels för artbevarande intressen.

* = LT 50%