VäxtEko


Tidskrift/serie: Jordbruksinformation
Utgivare: Jordbruksverket (SJV)
Utgivningsår: 1994
Nr/avsnitt: 8
Författare: Nordin K.
Titel: Ljus ringröta på potatis
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 1102-8025

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Ljus ringröta är en potatissjukdom, som orsakas av en bakterie1. Sjukdomen betraktas som mycket allvarlig. Be-kämpningen av den regleras därför i lag i Sverige och många andra länder. Målet är att utrota sjukdomen helt.

Bakterierna angriper främst pota-tisknölens kärlring. Det är den vävnad, som ligger 5-10 mm innanför skalet och som leder vatten och näring. De kan också sprida sig till potatisplantans ledningsvävnad i övrigt.

Ljus ringröta finns huvudsakligen i norra Europa, Kanada och USA, där lufttemperaturen är relativt låg. Bakterierna växer nämligen snabbast vid +21°C. Från USA finns rapporter om upp till 50-procentiga skördeförluster, som orsakats av ljus ringröta.

Symtom

Om man skär itu potatisknölen, kan man vid ett lindrigt angrepp se, att kärlringen har punktvisa eller sammanhängande gula partier. Klämmer man på en sådan genomskuren knöl, kan den gulfärgade vävnaden pressas ut som en krämig massa. Vid ett kraftigare angrepp kan kärlringen vara mer flytande och brunfärgad. Håligheter kan bildas i kärlringen, som kan lösas upp helt och hållet. Andra skadegörare kan sedan angripa knölarna och delvis förändra skadebilden. Symtom på blasten förekommer sällan i vårt klimat. Eventuella symtom syns främst vid torr och varm väderlek men i regel så sent på säsongen, att de kan vara svåra att skilja från plantans naturliga åldrande. Oftast angrips och vissnar bara enstaka stjälkar på en potatisplanta.

Sjukdomen kan även under lång tid förekomma latent - d.v.s. som icke synlig smitta - i knölarna. De ser då helt friska ut. Denna egenskap bidrar starkt till att ljus ringröta betraktas som en så allvarlig sjukdom vid handel med potatis både inom Sverige och mellan andra länder. Nya analysmetoder gör det i dag möjligt att även diagnostisera latent smitta av ljus ringröta.

Genom att klämma på en genomskuren knöl kan en krämig massa pressas fram ur kärlringen. Foto: SLU Info/Växter

Biologi

Ringrötebakterierna kan inte själva tränga in i ledningsvävnader. Infektionen sker i stället, när knölarna får djupare sår av något slag, eller när t.ex. groddar bryts, så att led-ningsvävnaden blottas. När bakterierna kommit in i knölens ledningsvävnad, kan de föröka sig starkt.

Lindrigt eller latent angripna knölar ger livsdug-liga plantor. Efter sätt- ningen kan bakterierna sprida sig från knölen till blastens ledningsvävnad och genom stolonerna - de underjordiska skotten - till en eller flera dotterknölar. I angripna dotterknölar kan ledningsvävnaden omvandlas till ett kletigt bakterieslem. Sådana kraftigt angripna knölar går lätt sönder, speciellt vid maskinell hantering. Bakterieslemmet fastnar då på maskiner och även på friska knölar.

Vid laboratorieundersökning kan även enskilda bakterieceller göras synliga i fluorescensmikroskop s.k. immunofluorescensundersökning. Arild Sletten, Statens Plantevern, Norge.

Latent - icke synlig - smitta i potatisen kan diagnostiseras genom test på äggplanta, Solanum melongena, som kan visa synliga symtom på bladen. Foto: Paula Persson, SLU.

Bakterierna kan under lång tid överleva som intorkat bakterieslem på ytor av olika material som trä, metall, plast, gummi, cement, säckväv och läder. I försök med förvaring i minusgrader av olika material har man funnit infektionsdugliga bakterier efter upp till fem år. Vid varierande lagringstemperatur klarar sig bakterierna sämre. Under torra förhållanden kan man ändå räkna med, att bakterierna överlever i minst två år.

Utvecklingen av sjukdomen i ett potatisparti beror både på hur många knölar, som är angripna, och på om det blir gynnsamma tillväxtförhållanden för sjukdomen i de följande knölgene-rationerna. En viktig faktor är ifall knö-larna skadas, så att inkörsportar för bakterierna skapas.

Ett potatisparti kan vara smittat i flera generationer, innan antalet angripna knölar blir så stort, att sjukdomen ger synliga symtom. Eftersom ljus ringröta förekommer latent, kan man inte sortera eller rensa bort sjukdomen. I stället måste man bryta smittvägarna.

En frisk potatis planta kan smittas av ljus ringröta, när knölarna kommer i kontakt med andra angripna knölar eller med intorkat bakterieslem på ytor av olika slag. Det kan ske vid upptagning, transport, sortering, lagring eller sättning (röda inåtriktade pilar).

Följande år producerar smittad utsädespotatis smittade dotterknölar. Dessa kan sedan föra smittan vidare inom partiet och till andra potatispartier vid upptagning, transporter, sortering, lagring eller sättning (röda inåtriktade pilar).

Antalet smittade knölar ökar år från år. Alla led i hanteringen av potatisen måste därför saneras, om bekämpningen ska lyckas! Teckning: Kristina Wahlin

Smittspridning

Smittat utsäde

Ljus ringröta kan spridas över stora avstånd genom smittat utsäde. Certi- fiering av utsäde innebär, att utsädet är kontrollerat och uppfyller bestämda krav på kvalitet, sundhet, sortrenhet, härstamning m.m. Kontrollen av ljus ringröta inom certifieringssystemet tillsammans med stränga krav på rengöring och desinfektion i utsädespotatisodlingarna har inneburit stora framsteg i bekämpningen av sjukdomen. Köp därför bara certifierat utsäde!

När man köper in nytt certifierat utsäde är det viktigt, att man på brukningsenheten har gjort sig av med all äldre potatis, som kan tänkas innehålla smitta av ljus ringröta. En enda kvarglömd angripen knöl kan vara tillräckligt för att föra sjukdomen vidare till det nya utsädet! Ju äldre ett potatisparti är, des-to större är risken för att knölarna är angripna av utsädesburna sjukdomar, däribland ljus ringröta. Naturligtvis är det direkt olämpligt att använda okont-rollerad potatis som utsädespotatis!

Maskiner, redskap och lager

Maskiner, redskap, lager och sorteringsanläggningar är viktiga smittvägar på grund av bakteriernas stora förmåga att överleva i intorkat tillstånd. Vid gemensam användning av maskiner m.m. kan bakterierna dessutom spridas mellan olika brukningsenheter.

Smittan kan spridas i alla produktionsled. Särskild betydelse har hanteringen av potatisknölar t.ex. vid sortering, sättning och upptagning. Det kan då bli sår på knölar och groddar kan brytas av, vilket skapar inkörsportar för bakterierna. Bearbetning under växtsäsongen som kupning, bladmögelbe- kämpning och blastdödning är mindre riskfyllt - möjligen med undantag av blastkrossning.

Överliggare

Övervintrade knölar, s.k. överliggare, kan vara smittade och infektera den följande potatisgrödan. Det gäller särskilt vid upptagningen. Observera, att överliggare kan förekomma även efter en vinter med tjäle.

Övrigt

*Ringrötebakterien kan inte överleva fritt i jorden. Den måste ha över- vintrande knölar eller andra växt-rester från potatisplantan.

*Spridning mellan plantor i fält har inte någon betydelse.

*Naturligt förekommande angrepp av ljus ringröta har bara konstaterats på potatis. Man behöver alltså inte räkna med något ogräs som smittkälla.

*Inte heller spridning av bakterier med gnagande eller stickande insekter betyder något i praktiken.

Förebyggande åtgärder

*Köp endast friskt certifierat utsäde.

*Byt fält för potatisodlingen varje år.

*Undvik gemensam sortering och lagring av hemmaproducerat utsäde.

*Undvik gemensam maskinanvänd-ning med odlare, vars potatisodlingar inte absolut säkert är fria från ljus ringröta.

*Rengör och desinfektera all maskinutrustning m.m. före flyttning mellan olika brukare.

*Rengör grundligt och desinfektera varje år all produktionsutrustning, som kommit i kontakt med potatis.

*Ta upp och lagra potatisen så, att minsta möjliga skador orsakas på knölarna.

*Ta bort och oskadliggör plantor från potatis, som övervintrat.

Bekämpning = nytt, friskt utsäde + rengöring och desinfektion

För att bli av med smitta av ljus ringröta krävs det, att man dels använder friskt utsäde, dels rengör och desinfekterar mycket noggrant.

För att undvika vidare smittspridning är det nödvändigt, att man först noggrant rengör och sedan desinfekterar all utrustning, som kan ha varit i kontakt med smittad potatis eller smittade plantor. Det kan gälla sättare, blastkross, upptagare, sorteringsanläggning, lådor, transportredskap, lagerhus, packningsutrustning och redskap som grepar, knivar och handskar. Innan man desinfekterar, måste man rengöra noggrant! Desinfektionsmedlet binds nämligen till organiskt material - som jord och växtdelar - och blir därmed mindre effektivt. Det hjälper inte att öka koncentrationen i desinfektionslösningen.

Rengöring

Gammalt murket trävirke kasseras, eftersom det är mycket svårt att få bort bakterier i det. Begagnade säckar bränns, och allt löst material sopas sedan bort. Alla ytor tvättas rena med vatten - gärna flera gånger för att blöta upp intorkat organiskt material. Ett alkaliskt rengöringsmedel tillsätts i sista tvättvattnet. Slutligen sköljs rengöringsmedlet grundligt bort, eftersom desin- fektionsmedlets effekt annars kan minska.

Desinfektion

Desinfektionsmedel, som innehåller jodofor, kaliumpersulfat, glutaraldehyd eller formaldehyd, har god effekt mot ringrötebakterien.

Vid tillredning av brukslösning och under desinfektionsarbetet rekommenderas det, att man använder skyddskläder, som inte släpper igenom väta och gummihandskar, gummistövlar och skyddsmask. I bruksanvisningen för varje desinfektionsmedel finns det mera information.

Desinfektionsmedlet kan sprutas på (högtrycksaggregat) eller borstas på. Mindre redskap o.d. kan sänkas ner i ett bad med desinfektionsmedel. Maskiner, lådor och annan utrustning kan desinfekteras utomhus på en sådan plats att avrinningen kan kontrolleras.

Vid desinfektion genom dimning kan allt, som ska desinfekteras, placeras inne i lokalen. För dimning rekommenderas i första hand specialfirmor som Anti- cimex.

Desinfektion kan utföras genom varmdimning. Aggregatet kan kasta dimman cirka 15 meter bakåt. Använd alltid föreskriven skyddsutrustning. Foto: Anticimex

Vad säger lagen?

Ljus ringröta ska bekämpas enligt växtskyddslagen (SFS 1972:318) och växtskyddsförordningen (SFS 1993: 383). Beslut om bekämpning av sjukdomen fattas av Jordbruksverket. Länsstyrelsen kontrollerar sedan, att de beslutade åtgärderna efterlevs.

Beslut om bekämpning

När ljus ringröta konstaterats i en potatisodling eller i ett potatisparti, fattar Jordbruksverket beslut om bekämpning. Beslutet innebär i huvudsak följande:

*Potatis, som är smittad med ljus ringröta, får inte användas eller säljas som utsäde. I vissa fall kan användning och försäljning som matpotatis, industripotatis eller foderpotatis medges. Ibland måste smittade partier förstöras.

*Utsädet måste bytas. Nytt certifierat utsäde ska användas.

*På areal, där ringröteangripen potatis odlats, får inte potatis odlas de närmaste två åren.

*All produktionsutrustning, som kan ha kommit i kontakt med smittad potatis, måste rengöras och desinfekteras.

Anmälningsskyldighet och rättsliga åtgärder

Den odlare, som misstänker, att hans potatis är smittad av ljus ringröta, ska anmäla detta till Länsstyrelsen eller till Jordbruksverket. Ingen har rätt att hindra en myndighets undersökningar. Om någon inte fullgör sina skyldigheter t.ex. rengöring och desinfektion, kan Jord-bruksverket låta utföra åtgärden på den försumliges bekostnad. Det finns också möjlighet att utdöma böter.

Ersättningar

De begränsningar, som gäller för handel med ringröteangripen potatis, kan vålla odlaren ekonomiska förluster. Om det finns särskilda skäl, kan staten då lämna ersättning.

Mer att läsa om ljus ringröta på potatis

*Faktablad om växtskydd - trädgård nr 48 T

*Faktablad om växtskydd - lantbruk 52 L. De beställs från Sveriges lantbruksuniversitet, Info/Försäljning, Box 7075, 750 07 Uppsala, tel. 018-67 10 00 vx.

Kartoffelringbakteriose. Smittveje og forebyggelse. Grøn Viden Landbrug nr 123, oktober 1993, utgiven av Statens Planteavlforsøg, Lyngby i Danmark.

Ytterligare upplysningar erhålls från

 

Jordbruksverket          Växtinspektionen i     Växtinspektionen i
Växtinspektionsenheten   Stockholm              Göteborg
551 82 Jönköping         Box 9072               Box 36001
tel. 036-15 50 00 (vx)   120 05 Årsta           400 13 Göteborg
fax. 036-12 25 22        tel. 08-722 86 95      tel. 031-84 06 30
                         fax. 08-81 30 33       fax. 031-84 69 52
Växtinspektionen i       Växtinspektionen i    
Helsingborg              Malmö
Box 5085                 Frihamnsallén
250 05 Helsingborg       211 20 Malmö
tel. 042-14 92 40        tel. 040-707 90
fax. 042-11 21 34        fax. 040-21 59 63
1 Bakterien heter Clavibacter michiganensis, subspecis sepedonicus. Tidigare
kallades den Corynebacterium sepedonicum.