VäxtEko


Tidskrift/serie:
Utgivare: Svenska Djurhälsovården; Länsstyrelsen Västra Götaland
Utgivningsår: 1999
Författare: Eggertsen J., Lindqvist Å.
Titel: Fåråret. Praktiska råd för fårägare
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Observera: Detta material är producerat inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket, vilket finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU.

 

Fåråret

Praktiska råd för fårägare

Jesper Eggertsen och Åsa Lindqvist

Förord

"Fåråret" innehåller råd om rårens skötsel under årets alla månader. Den är främst avsedd för nyetablerade fårägare. Ekologisk fårskötsel skiljer sig mycket lite från den konventionella. De viktigaste skillnaderna presenterar vi i den här skriften. De ekologiska reglerna hittar du i den gröna rutan i slutet av månaderna.

För att råden ska vara enkla att följa, är fodergivor angivna med exakta mängder. Justeringar kan behöva göras, beroende på fårras, fodertillgång, grovfoderkvalité etc. Om du vill ha hjälp med alternativ eller exaktare uträkningar, kontakta t ex lammrådgivare vid ditt slakteri.

Råden gäller om de flesta tackorna i besättningen lammar i mitten av april. Vid annan lamningstid måste råden föras till en annan månad.

"Fåråret" har utarbetats i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Skaraborgs Fåravelsförening, Fårhälsovården, lammrådgivare vid Skanek och Farmek. Ursprungsidén kommer från Sven Jeppsson som gjorde "Kom-ihåg för fårägare" i Kalmar län. "Fåråret" har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av Sverige och EU.

December 1999

Jesper Eggertsen

Länsstyrelsen i Skara

Åsa Lindqvist

Fårhälsovården

Svenska Djurhälsovården, Kalmar svenska

Det här gäller hela året;

September

Nu är det dags att planera för klippning! Kontrollera om fåren har löss. Du kan behöva ta träckprov på lammen.

Utfodring

Ge lammen tillskott: Betets näringsinnehåll minskar kraftigt under sensommaren och hösten. För att lammen ska fortsätta att växa bör du tillskottsutfodra dem. Börja med ca 1 hg spannmål (eller färdigfoder) per lamm och dag. Öka 1/2 hg per dag till 3-5 hg.

Skötsel

Klipp och avlusa tackor och lamm: Klipp tackor och livlamm i slutet av september eller i början av oktober. Passa också på att klippa eventuella vinterlamm. Avlusa alla får och lamm om du hittar löss. Lusmedel finns att köpa på foderfirmor och apotek.

Enligt djurskyddslagen ska fåren klippas minst en gång per år. Bäst är att klippa två gånger per år.

• Klipper du en gång per år: klipp vid installningen eller senast en månad före lamning.

• Klipper du två gånger per år: klipp före betäckningen och senast en månad före lamning. Behöver du hjälp med klippningen: ring den lokala fåravelsföreningen och rå tips om klippare.

Kontrollera tackornas juver och tänder. Slakta tackor som har haft juverinflammation.

Förmedla små lamm till vinterlammsuppfödare. Lammen bör väga minst 27 kg.

Gruppera vinterlamm: Håll bagg- och tacklamm i skilda grupper.

Gör parasitkontroll genom träckprov: Ta träckprov från sex vinterlamm och sex livlamm. Se sid 19. Träckprovet skickas in för parasitkontroll. Kontakta din fårhälsoveterinär först. Avmaska vinterlammen och livlammen vid behov.

Köp in livdjur: Köp bara livdjur från besättningar som är friförklarade från maedi-visna. Begär kopia på friförklaringen och säljarattest!

Ordna karantän för nya djur: Sätt nya djur i karantän i minst tre veckor. Gärna tillsammans med utslagstackor eller slaktlamm. Då visar det sig om de bär på någon smitta eller inte. Ta träckprov (eller avmaska med Ivomec) och avlusa de nya djuren i karantänen.

Kontrollera baggens pung och testiklar: Känn att båda testiklarna finns nere i pungen, att de är jämnstora, och att de går att skjuta upp och ner i pungsäcken. Använd bara baggar med normala testiklar i avel!

Anteckna varje tackas produktionsresultat, även om du inte är med i Fårkontrollen.

Det är viktigt att tackorna har bra hull från början av betäckningen och under hela dräktigheten. Pälsen döljer fårets hull. Därför måste man känna på djuret. Se även sid 6

Ekologisk produktion

Avlusa bara vid behov:

I ekologisk produktion får man bara behandla mot löss om fåren verkligen har löss (titta noga, med hjälp av stark lampa!). Då ska alla får och lamm behandlas, även i en ekologisk besättning. Rådgör med veterinär.

Ta träckprov:

Det är viktigt att lammen inte har parasiter. Ta träckprov för att kontrollera - se sid 19. Om lammen har skadliga parasiter måste de avmaskas. Rådgör med din fårhälsoveterinär.

Oktober

Hullbedömning är mycket viktigt! Nu ordnar vi också för betäckningarna!

Utfodring

Börja utfodra tackorna med grovfoder och kraftfoder. Se tips i pratbubblan ovan.

Ordna fri tillgång till grovfoder: Men glöm inte bort att göra rent på foderbordet regelbundet.

Planera vinterfodret: Kommer grovfodret att räcka hela säsongen? Det kan gå åt upp till 400 kg hö eller 800 kg ensilage (50 % torrsubstans) per tacka, om näringsinnehållet inte är det bästa. Lägg till för eventuella vinterlamm.

Analysera grovfodret: Gör en analys av grovfodret. Därefter kan du räkna ut hur mycket kraftfoder tackorna behöver.

Gör foderstat för hela stallperioden. Kontakta lammrådgivare för hjälp.

Känn på tackornas hull: De ska ha minst medelgott hull när betäckningarna startar. Se sidan 6.

Ge extra till magra tackor: Om tackorna är magra: ge dem 3-4 hg spannmål minst en månad innan baggen släpps till. Börja med ett hekto. Öka sedan med 1/2 hg om dagen.

Flusha tackorna: Tackor med hög fruktsamhet (finull, rya) och tackor med mycket gott hull behöver inte flushas. Se tips i pratbubblan nedan.

Glöm inte baggen! Han måste vara i god kondition när betäckningarna startar. Oftast gäller samma utfodring som för tackorna. Se också till att han har en slicksten som innehåller salt och mineraler.

Börja slutgöda höst-/vinterlamm: En månad innan slakt börjar slutgödningen. Höj kraftfodergivan successivt till 8 hg eller mer per lamm och dag. Utfodra 2 gånger per dag. Ger du fri tillgång på kraftfoder får det inte blir tomt mellan utfodringstillfällena!

Skötsel

Ordna rasthage: Gör i ordning en rasthage till fåren i anslutning till fårhuset. Den ska bara användas på vintern. Se över fällans stängsel, så att inte djuren tar sig ut.

Ordna avdelningar: Ordna med tillräckligt antal boxar, avdelningar eller fällor för betäckningsperioden. Livlamm ska ha egen utfodringsplats under hösten och vintern. Om du har många tackor som ska lamma för andra gången (ungtackor) kan de också behöva ha ett eget utrymme.

Kasta dåligt ensilage:

Fåren kan bli sjuka av mögel eller listeriabakterier som trivs i dåligt ensilage.

Ge inte ensilage

- som är mögligt

- som har högt pH

- där plasten inte hållit tätt runt rundbalar.

Ge mineralfoder: Ge fåren och lammen 10 g mineralfoder per djur och dag. Blanda helst med spannmålen. Om du ger pelleterat färdigfoder behöver de bara ha slicksten med mineraler. Det är bara texel och ostfriesiska mjölkfår som inte ska ha för mycket koppar. Har du t ex pälsfår är det mycket viktigt att de får koppar, men i lagom dos.

Tänk på att..

...vara noggrann med hygienen vid utfodringsplatserna: ta bort spill varje dag.

...utfodra inte ensilage från balar som varit öppnade mer än 3 dagar. Släng resterna!

Ekologisk produktion

• Ekologisk djurhållning innebär att djuren ska ha fri tillgång till grovfoder

• Djuren ska ha tillgång till utevistelse under vintern. Rastfållan ska erbjuda en god miljö. Se till att inte passager och utfodringsplatser blir leriga och kladdiga. Eventuellt måste ytorna hårdgöras.

• Högst 30% av dagsgivan (räknat i torrsubstans) till lammen får vara kraftfoder.

Hur du hullbedömer tackor

Känn över ländryggen bakom revbenen och framför korset/låret. Ländryggen motsvarar sadeln på slaktkroppen. Tryck handflatan över ländryggen. Greppa med fingrarna runt tornutskottet. Låt fingrarna glida över tvärutskotten.

Mager tacka.

Ryggen känns vass under handflatan. Du kan greppa med fingrarna runt tornutskottets spets. Du känner tydligt tvärutskotten.

Tacka med medelgott hull

Du känner tornutskottets spets när du trycker handflatan mot ländryggen, men du kan inte greppa med fingrarna om spetsen.

Tvärutskotten är rundade.

De är täckta av muskler.

Fet tacka

Du kan inte känna tornutskott eller tvärutskott på grund av fett och muskler.

November

Nu är det dags att släppa baggen!

Utfodring

Ge kraftfoder: Vid bra grovfoderkvalket (minst 10 MJ per kg torrsubstans) bör du ge 1-2 hg spannmål. Om du tror att kvalitén på grovfodret inte är så bra, komplettera med 10-15 procent sojamjöl eller lämpligt koncentrat. Om du har gjort en foderstat, följ den. Höj kraftfodergivan för magra tackor.

Känn på tackornas hull (se figur sidan 6) minst en gång per månad.

De ska ha minst medelgott hull under betäcknings- och dräkrighetsperioden.

Fortsätt flusha tackorna: Fortsätt flusha med samma kraftfodergiva som i oktober. Ge helst två gånger per dag. Fri tillgång till grovfoder.

Väg den dagliga fodergivan någon gång under månaden.

Skötsel

Släpp baggen: Om du vill ha medellamningen i mitten av april, bör du släppa baggen till tackorna de första dagarna i november.

Ströa i fårhuset: Innan fåren tas in för vintern, ska golvet strös med ett tjockt lager halm. Då blir det lättare att hålla ströbädden torr

Beställ öronmärken: Var ute i tid. Ring Svenska Djurhälsovården Kalmar, Jordbruksverket eller SHS i Eskilstuna. (Det är samma pris.) Se telefonlistan på sista sidan. Du ska uppge ditt gårdsnummer för att få beställa. Om du beställer från Svenska Djurhälsovården går överskottet till Fårhälsovården.

Gå kurs i fårskötsel: Gå på kurs eller försök själv anordna studiecirkel i fårskötsel.

December

Nu gäller det att se till att alla tackor blir dräktiga

Utfodring

Känn på tackornas hull: Oförändrad foderstat till tackorna. Om de har magrat: öka spannmålsgivan, eller flytta magra tackor till en egen grupp och utfodra dem extra.

Väg fodergivan någon gång under månaden, gärna oftare.

Ge mineralfoder- se Oktober.

Ge friskt vatten: Besättningen ska alltid ha tillgång till vatten, eller vattnas två gånger om dagen. Vattnet ska hålla samma hygien som det du själv dricker. Se till att fåren inte kan gödsla i vattnet.

Skötsel

Ordna extrabagge: Det händer att en bagge - särskilt bagglamm - inte är fertil. Om du har flera baggar och vill vara säker på att alla tackor blir dräktiga, kan du låta en vuxen, fertil bagge efterbetäcka alla tackor. Låt dem gå i en enda grupp, fr o m 15 december och tre veckor framöver. Om du har haft flera betäckningsgrupper kan du istället låta baggarna byta tackgrupper.

Låt djuren vistas ute i rastfålla.

Rör inte ströbädden: Gödsla aldrig ut under pågående stallperiod. Om man rör om i ströbädden finns risk för gasbrand (klostridios).

Tips:

Undvik att bli "hemmablind". Besök erfarna lammproducenter med goda produktionsresultat. Jämför konditionen hos tackorna i respektive besättningar.

Januari

Du har väl tagit bort baggen från tackorna? Nu gruppindelar vi tackorna efter deras hull.

Utfodring

Ge friskt vatten: Låt fåren ha tillgång till friskt vatten inomhus. Enbart snö räcker inte!

Väg fodergivan någon dag i månaden.

Känn på tackornas hull - se figur sidan 6.

Skötsel

Stressa inte tackorna: Låt tackorna gå kvar i sina grupper januari ut så att de stressas så lite som möjligt. Stressas de kan det hända att fostren inte växer fast i livmodern. Under stallperioden bör en tackgrupp inte vara större än 50 tackor. Större grupper medför stress och är svåröverskådliga. Det kan inverka på lamningsresultatet.

Gruppindela tackorna: Om du har fler än 20 tackor bör de gruppindelas när baggen tagits bort. Gruppindelning är viktig för att livlammen och ungtackorna, som äter långsammare och inte kan hävda sig mot de äldre, ska hinna äta sin ranson.
Tacklamm och ungtackor bör bilda en grupp och äldre tackor en annan. Magra äldre tackor flyttas till gruppen med ungtackor.

Gör dräktighetsundersökning: Du kan låta dräktighetsundersöka tackorna. Det görs med ultraljud vid 40-80 dagars dräktighet. Det är en stor fördel att veta vilka tackor som inte är dräktiga och hur många foster de dräktiga har. Då kan du styra utfodringen och gruppindela tackorna bättre. Telefonnummer till de som dräktighetsundersöker kan du få hos lammrådgivare eller fåravelsföreningen.

Beställ vaccin mot gasbrand: Beställ vaccin för första vaccineringstillfället. Om inte besättningen är vaccinerad förut, ska samtliga tackor vaccineras, i annat fall bara livlammen. Nästa vaccinering ska göras om 4-6 veckor, men 2-4 veckor före lamning. Då ska alla tackor vaccineras.

Ekologisk fårproduktion

• Även om du har ekologisk fårproduktion får du vaccinera mot gasbrand.

Februari

Det är dags att ge tackorna mer kraftfoder. Glöm inte att beställa tid för klippning!

Utfodring

Känn på tackornas hull - se figur sid 6.

Öka kraftfodergivan: Nu börjar högdräkrighetsperioden och fostren växer snabbt. Utrymmet för tackornas magar minskar och de orkar inte äta så mycket grovfoder längre. Samtidigt ökar näringsbehovet. Du måste ge tackorna kraftfoder för att de ska få i sig den näring de behöver. Kraftfodret kan bestå av egen spannmål, blandat med soja och mineraler, eller blandat med koncentrat. Som alternativ kan du ge färdigfoder.
Ungtackor som ska lamma för första gången behöver lika mycket foder som vuxna tackor, eftersom de fortfarande själva växer.

Ge mineraler till tackorna: Om du ger tackorna spannmål och soja, är det dags att höja mineralfodergivan till 20 g per tacka och dag. Ligg kvar på den givan till tackorna under digivningen och fram till betessläppningen. Ger du koncentrat eller färdigfoder räcker det med en slicksten som innehåller mineraler.

Dela upp fodergivan på två utfodringstillfällen per dag. Utfodra morgon och kväll.

Tänk på

Ju sämre näringsvärde ditt hö eller ensilage har, desto större mängd kraftfoder behöver tackorna fa, och desto mer proteinfodermedel eller koncentrat ska kraftfodret innehålla.

Skötsel

Klipp, avlusa, verka: Klipp fåren 1-2 månader före beräknad lamning och låt dem vara inomhus några dagar efter klippningen. Om de fryser, kan de hålla värmen genom att äta grovfoder hela tiden - se till att de har fri tillgång! Kontrollera om de har löss. Avlusa vid behov. Verka klövarna i samband med klippningen.

Ge selen och E-vitamin: Från cirka sex veckor före beräknad lamning kan du behöva ge extra tillskott av E-vitamin och selen. Recept erfordras. Samråd med veterinär.

Isolera sjuka djur: Ta bort eventuella sjuka tackor från flocken och isolera dem i särskild sjukbox.

Ekologisk fårproduktion

• I ekologisk produktion får man inte rutinbehandla mot löss. Kontrollera därför om fåren verkligen har löss (titta noga med hjälp av stark lampa!). Om de har löss ska däremot behandling ske även i en ekologisk besättning. Hela flocken ska behandlas. Rådgör med veterinär.

Mars

Snart kommer lammen! Det gäller att vara förberedd...

Utfodring

Utfodra flera gånger per dag: Tackor med tre eller fler foster måste ha ännu mer kraftfoder än de övriga. Vid höga kraftfodermängder är det bättre att ge tre gånger per dag än två.

Skötsel

Gör i ordning lamningsboxar: Ordna minst en box per 5 tackor. Lämpligt boxmått är 1,5 m x 1,5 m

Gör i ordning rastgård: Tackor som lammat och deras lamm kan få tillgång till en rastgård. Den ska inte ha använts tidigare under hösten och vintern. Dålig hygien i rastgården innebär stor smittorisk för lammen.

Skaffa värmelampa: Se till att du har en fungerande värmelampa hemma.

Ge selen och E-vitamin: Cirka två veckor före beräknat medellamningsdatum ges ytterligare E-vitamin och selen.

Vaccinera mot gasbrand: Den andra vaccineringen mot gasbrand görs 2-4 veckor innan lamning. Vaccinera samtliga tackor och förstagångslammare.

Ekologisk produktion

• Kraftfoderandelen får vara högst 50% av dagsgivan till digivande tackor. Detta gäller de tre första månaderna efter lamningen.

• Från 24 augusti 2000 gäller dessutom att under resten av digivningen får högst 40% av dagsgivan vara kraftfoder.

Var förberedd inför lamningen. Se till att du har gått igenom ditt husapotek. Här är förslag till vad du kan ha hemma.

April

Årets intensivaste månad! Mycket att göra: passa lamningarna, se till att lammen får råmjölk, öka fodergivorna, ta träckprov på tackorna.

Utfodring

Tackornas kraftfoder: För en vuxen tacka som förväntas rå tvillingar bör kraftfodergivan vara uppe i minst 8 hg/dag. Dela givan på två utfodringstillfällen.

Utfodring i lamningsboxarna: Se till att tackorna har grovfoder, friskt vatten och kraftfoder i lamningsboxarna.

Ge mer foder efter lamningen: Efter lamningen har förmagarna mer utrymme igen, och tackan kan äta mer grovfoder. Men samtidigt måste hon ha extra kraftfoder för mjölkproduktionen. En tumregel är minst 1/2 kg kraftfoder per lamm som tackan ger di åt, om du har hö som grovfoder. Öka med 1/2 hg per dag upp till rätt giva. Samma kraftfoderblandning som under högdräktigheten.

Ge fri tillgång till grovfoder: Nu går det åt minst 2 kg hö eller 4 kg ensilage (50 % torrsubstans) per tacka och dag.

Gör i ordning lammkammare: Ge lammen en egen ätplats i form av en lammkammare. Ge dem bra hö och vatten. Lamm som föds tidigt på säsongen kan behöva fri tillgång till kraftfoder i lammkammaren. Ge dem färdigfoder eller spannmålsblandning med 20 % soja. Om de får färdigfoder ska de ha en slicksten med mineraler i lammkammaren. Till spannmålsblandningen tillsätter du 10 g mineralfoder per lamm och dag.

Ge tillräckligt med vatten: Det går åt mycket vatten för mjölkproduktion - det är inte ovanligt att en digivande tacka dricker 10 liter eller mer per dag.

Skötsel

Övervaka lamningen, utan att störa lamningssjuka tackor. Under den mest intensiva perioden lönar sig dygnet-runt-övervakning väl.

Kontrollera tackornas juver vid lämningen - ibland kan de ha en vaxpropp i spenen som man bör ta bort. Se till att lammen får dia och verkar bli mätta. Det är viktigt att lammen får råmjölk de närmaste timmarna efter födseln.

Gör anteckningar om lamningarna till exempel i Fårägarens fickbok (som finns att köpa hos Svenska Fåravelsförbundet).

Gruppindela tackorna efter lammantal om du har möjlighet.

Se till att tackorna tar hand om lammen: Tackor med ett lamm ska vara i lamningsbox två dygn. Tackor med två lamm tre dygn osv eller tills det ser ut som om modern verkligen tar hand om sina lamm. Förstalammare kan behöva mer tid på sig än "erfarna" mammor.

Öronmärk lammen: Du måste märka alla rår och lamm som ska lämna din produktionsplats (gård). Exempelvis om de ska till slakt, säljas eller beta någon annans mark.

Utefålla efter lamningen: Efter vistelse i lamningsbox kan tacka med lamm få tillgång till utefålla som inte använts tidigare under vintern.

Torr ströbädd: Under och efter lamning är det särskilt viktigt med absolut torr ströbädd. Tumregel: Fastnar gödsel på stövlarna är det dags att strö.

Obducera döda djur: Om lamm och tackor dör av okänd anledning, bör de obduceras. Är man med i Fårhälsovården finns möjlighet till gratis obduktion efter samråd med fårhälsoveterinär.

Behandla juverinflammationer genast: Juverinflammation måste behandlas snabbt av veterinär. Symtom: Tackan hakar på ett bakben, juverdelen är varm, svullen och öm, lammen är hungriga.

Skötsel av sjuka lamm: Lamm som är sjuka, eller vars mamma är sjuk, behöver tillskottsutfodras eller sondmatas. Rådgör med veterinär. Se till att lammen har det varmt och dragfritt. Sjuka lamm kan behöva värmelampa.

Ta träckprov, från 6-8 tackor som har lammat, men senast 14 dagar innan de släpps på vårbete. Gör på samma sätt som för lamm. Se sidan 19 för instruktion. Om du inte tar träckprov bör du avmaska tackorna några dagar innan betessläppning.

Ekologisk produktion

• I ekologisk produktion är det inte tillåtet att avmaska rutinmässigt. Det måste finnas en indikation på att det behövs, antingen genom träckprov eller genom att veterinär har konstaterat att djuren har parasiter. Vänta inte tills tackorna eller lammen blir sjuka av mask! Ta träckprov - kontakta din fårhälsoveterinär.

Nyfödda lamm kan bli svaga på grund av att de är nedkylda eller inte har fått mjölk. Du har chans att rädda dem till livet genom sondmatning. Magsond finns att köpa hos t ex LG-produkter. Sondmatning kan du lära dig på en kurs i lamningshjälp.

Maj

Äntligen får djuren komma ut på bete! Glöm inte mineralerna!

Utfodring

Betessläpp: Släpp djuren på bete tidigt, så snart vädret tillåter. Helst ska det fortfarande finnas gammal förna kvar bland det spirande vårgräset.

Utfodra på betet: Utfodra med hö och spannmål även efter betessläppningen. Då blir övergången till enbart bete så mjuk som möjligt. Minska kraftfodermängden under 1-2 veckor - när vårbetet har blivit frodigt behövs inte kraftfodret längre.

Dela in i fållor: Om du använder högt avkastande marker som bete bör de delas in i flera fållor.

Skörda överskottsbete: Skörda överskottsbete som hö eller ensilage. Förvuxet bete är dåligt fårbete och ger inte tillräckligt med näring.

Friskt vatten: Stäng ifrån diken eller andra vattensamlingar - fåren dricker gärna vatten ur dem, men kan lätt få diarré.

Mineralfoder: Fåren och lammen ska hela tiden ha tillgång till mineralfoder och slicksten. Fodret bör skyddas från regn.

Tänk på att

Foderplatsen blir förorenad, upptrampad, gödslad och full med foderspill. Placera den därför högt och torrt eller flytta den då och då. Gör rent dagligen runt foderplatsen.

Mineralfoderkrubborna bör vara flyttbara. Då kan du ta med dem när du flyttar fåren. Den här typen av krubba kallas Uråsalådan.

Du kan själv göra krubbor av tomma plastdunkar. Såga ut ett hål för fåren att sticka in huvudet igenom. Häng upp dunken eller skruva fast den i en stolpe.

Tänk på att...

kontrollera att djuren i genomsnitt äter ca 10 g mineralfoder per djur och dag. Olika individer föredrar olika form av mineraler. Ge därför tillgång till hade löst/granulerat mineralfoder och slicksten. Ge dem inte slicksten med enbart salt i, eller mineralbalja för kor. De flesta får behöver mineralfoder och slicksten som innehåller koppar.

Planera betesrotation så att djuren har tillgång till bra bete. De äter inte förvuxet bete! Optimal beteshöjd är ca 6 cm.

Överskatta inte betestillgången: Varje fårägare måste pröva sig fram till lämpligt antal tackor till sin betesareal.

Avmaska lammen: Avmaska lammen 4 veckor efter betessläpp på permanent (parasitinfekterat) bete. Byt typ av avmaskningsmedel varje eller vartannat år - rådgör med din fårhälsoveterinär. Byt bete i samband med avmaskningen.

Tips

Så foderraps eller revor att ta till om det skulle hl i en torr sommar och ont om bete.

Med parasitfritt bete menas

Däremot kan det ha betats av t ex nötkreatur eller hästar.

Den här typen av mineralfoderkrubba passar bäst när den inte ska flyttas så långt. Här får även slickstenen plats.

Ekologisk produktion

• I ekologisk produktion får inte rutinavmaskning ske. Släpp därför tackor och lamm på parasitfritt välkomstbete på våren. Lammen bör ha parasitfritt bete de tre första veckorna - minst!

Juni

Glöm inte bort lammen på betet!

Utfodring

Byt bete vid behov: Flytta fåren till nytt bete innan de har betat ner för hårt. Beteshöjden bör inte gå under 3-5 cm. Flytta med mineralfodret och slickstenen när du byter bete!

Skötsel

Kontrollväg lammen: Under betessäsongen kan du kontrollväga 10-20 lamm med ca en månads mellanrum. Dessa lamm bör märkas så att du väger samma lamm varje gång. De ska kunna växa minst 250 gram per dygn. Viktökningen ger upplysning om betestillgång och parasitstatus. Vikten är också vägledande för föranmälan och planering av slakten.

Dela in betesmarken: Det är lätt att dela in betesmarken i flera fållor med el-stängsel (3 trådar och bra jordledning vid el-aggregatet).

Flytta djuren vid häftiga regn: Om det börjar regna efter en torrperiod är det bra att byta betesfålla. Regnet sätter igång masskläckning av parasitägg.

Tips:

Om mer än 10% av lammen har vuxit mindre än 150 gram per dag bör du fråga dig varför. Låg tillväxt beror ofta på att något inte står rätt till. Har de fött för lite bete? Har du roterat tillräckligt ofta mellan fållorna? Har de fött mineraler hela tiden? Rätt sorts mineraler? Kan de ha mag-tarmparasiter? Ta hjälp av lammrådgivare eller fårhälsoveterinär!

Så här tar du träckprov:

• Ta prov från 6-8 lamm. Ta ett prov från varje lamm i en plastpåse. Trä plastpåsen först på handen och plocka sedan träck från ändtarmen eller nyspilld=kroppsvarm träck från marken/golvet. Cirka 2 msk från varje lamm bör du ta. Vräng påsen och knyt om. Märk påsen med lammets ID-nummer - se till att märkningen sitter kvar.

• Gör likadant med alla prov.

Skriv en följesedel med ditt namn, adress, telefonnummer, remitterande veterinär samt ID-nummer på alla provtagna djur. Skriv datum för senaste avmaskning, samt datum för provtagningen.

• Lägg följesedeln och plastpåsarna i ett vadderat kuvert. Skicka samma dag eller senast nästa dag. Förvara proven kallt (Ej i frys!) fram till postning. Skicka provet måndag-onsdag. Är du medlem i Fårhälsovården är undersökningen kostnadsfri.

• Proverna skickas till Svenska Djurhälsovårdens parasitologiska laboratorium.

• Kontakta fårhälsoveterinär först, för remiss och adress!

Lär dig när du bör flytta fåren

"Golfbanan"

Allt för nedbetat! Här finns inte mycket näring för fåren. Flytta dem till annat bete.

Optimal beteshöjd är ca 6 cm. Här finns gott om späda örter som råren tycker om.

Förvuxet gräs

Fåren vadar i förvuxet gräs. Det äter de inte. De bör flyttas till annat bete

Det förvuxna betet bör putsas med maskin eller betas av andra djurslag.

Juli

I juli är det ofta betesbrist - låt lammen få det bästa betet eller tillskottsutfodra dem!

Utfodring

Skilj tackorna från lammen: Skilj på tackor och lamm, och ge lammen det bästa betet, t ex vallåterväxten. Låt de avvanda tackorna beta naturvårdsbeten eller skogsbeten.

Kontrollera betet: Se till att djuren har tillräckligt med bete. Om betet inte räcker, och det inte finns grönfoder eller vallåterväxt måste lammen ha tillgång till kraftfoder. Se till att bara lammen kan komma åt kraftfodret. Börja med 1 hg och öka successivt under en vecka till 2-3 hg per lamm och dag. Börja innan betet är helt slut!

Skötsel

Väg lammen och gör slaktmognadsbedömning - se figur augusti sid 22. Leverera slaktmogna lamm som sommarlamm. De brukar betalas bra av slakterierna.

Avvänj lammen vid 3-4 månaders ålder. Skilj även tacklammen från mödrarna.

Låt bagglammen gå i egen fålla, skilda från tackor och tacklamm

Rengör fårhuset: gödsla ut, tvätta (gärna med högtrycksspruta). Låt det torka och stå tomt.

Om lammen får diarré:

- Kontrollera dricksvattnet.

- Ta träckprov för kontroll av parasiter.

- Rådgör med din fårhälsoveterinär först.

Så här kan du slaktmognadsbedöma lamm

Se figur nästa sida

• Känn på tre ställen:

1. Över revbenen. Bakom frambenen. Tänk på din knuta hand när du drar med fingrarna tvärs över revbenen. Känns det som ovanpå knogarna är det fettgrupp 02, över fingrarna framför knogarna är det fettgrupp 04 eller 06. Ovanpå handen är det 08 eller fetare.

2. I ljumsken: Ta ett rejält tag i ljumsken med tummen och pekfingret så högt du kan. Knip åt och dra neråt. Det ska kännas som en cykelslang utan luft. Om det rullar med en massa fett (luft i slangen) har lammet för mycket fett.

3. Svansroten: Här tar du tummen och pekfingret och drar över svanskotorna. Du ska kunna känna kotorna. Gör du inte det har lammet troligen för mycket fett.

Augusti

Nu är det hög tid att väga och känna på lammen! - vilka ska du behålla som livlamm? vilka är slaktmogna?

Utfodring

Ge små lamm tillskott: Ge lamm, som inte vuxit tillräckligt eller inte är slaktmogna, kraftfoder - tillskott från mitten av augusti - se september.

Skötsel

Leverera slaktdjur: Leverera alla slaktmogna lamm. Då blir det mer bete till resten av lammen. Minsta vikt vid slaktleverans är 40 kg för racklamm och 45 kg för bagglamm. Slaktmognadsbedöm lammen innan leverans. Se text sid 21

Välj ut livlamm: Titta på tillväxt och mödrarnas produktionsresultat. Värdera också tamhet, hull, eventuella sjukdomar mm.

Skaffa en bra bagge: Planera inköp av bagge i god tid. De bästa bagglammen säljs vanligtvis vid baggauktionerna. En vuxen avelsbagge med goda produktionsresultat från en annan besättning kan vara ett säkrare köp än ett oprövat bagglamm. Kontakta lammrådgivaren för tips om bra bagge till besättningen!

Lämpligt antal tackor per bagge: 25-30 tackor är lämpligt för ett bagglamm. En vuxen bagge klarar att betacka 50 tackor under en säsong.

Har lammen diarré? - se juli

Här är punkterna som du ska klämma på när du gör en slaktmognadsbedömning. Se text sid 21.

Tips:

Gå kurs i slaktmognadsbedömmning!

Kontakta slakteriet eller lammrådgivaren som brukar anordna kurser inför slaktsäsongen.

Lamningstider under året

Den traditonella lamningstiden i Sverige är april. Det är också den normala tiden för de relativt ursprungliga gute-och gotlandsfåren. Andra fårraser kan lamma vid andra tidpunkter.

För att kunna producera lammkött året runt har man börjat lägga lamningen till olika tidpunkter under året. Dorset och finull tillhör de raser som är lämpliga om man vill ha tidigare lamning.

Lamning i december - januari

Målsättningen är att producera lamm som ska vara slaktmogna innan betessläppningen, sk. vårlamm. Tillväxten bör vara högre än 350 g/dag och de behöver därför mycket kraftfoder. Lammen slaktas vid 90-100 dagars ålder.

Modellen kräver bra byggnader. Vårlammen kan även vara födda i februari. De slutgöds då på försommarbete i maj-juni.

Lamning i mars-april

Det här är den traditionella lamningstiden. Målsättningen är att lammen ska bli slaktmogna under sommaren och tidigt på hösten. Modellen kräver beten med högt näringsinnehåll och en god betesplanering. Vid aprillamning är risken större för sen slakt i oktober-november. Det är nästan en förutsättning att ha tillgång till återväxtbeten för att lammen ska bli slaktmogna i tid. Lamm som inte blir slaktmogna under sensommaren eller hösten föds upp som vinterlamm.

Lamning i juni (maj-juli)

Målsättningen är att producera vinterlamm. Lamningen sker utomhus på bete. Modellen passar på gårdar med stor tillgång till naturbeten.

Vinterlamm

De lamm som är för små för att slaktas på hösten föds i stället upp under vintern och slaktas under januari- april. Lammen föds upp på födelsegården eller säljs till vinterlammsuppfödare. Både junifödda lamm och vårfödda lamm, som av olika skäl vuxit för dåligt under sommaren, kan säljas till vinterlammsuppfödare.

Ekologisk fårskötsel

Jordbruksverket har regler för ekologisk djurhållning. krav (Kontrollföreningen för ekologisk odling) och Svenska Demeterförbundet kontrollerar att produktionen sker ekologiskt. krav har regler som måste följas för att man bl a ska få sälja sina produkter som KRAV-märkta.

De viktigaste reglerna är:

Utevistelse:

Under betesperioden ska djuren kunna vistas ute större delen av dygnet. Även under stallperioden ska djuren ha möjlighet att gå ut. Om inte det är möjligt kan de efter prövning få hållas på stall med klimatmässigt uteliknande förhållanden. Vid otjänlig väderlek får djuren hållas inne vid t ex lamning och sjukdom.

Foder:

För närvarande (år 2000) får högst 5 procent av det årliga foderintaget vara foder som inte är KRAV-godkänt. Vid övergång till KRAV-anslutning får andelen vara högre. Minst 50 procent av den årliga foderförbrukningen ska vara odlad på den egna gården. Andelen kraftfoder i foderstaten får vara högst 30 procent av dagsgivan. Till digivande tackor och nyligen avvanda lamm får den vara högre.

Behandlingar:

Rutinmässigt förebyggande behandling med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel (t ex avmasknings- eller avlusningsmedel) får inte förekomma. Vissa undantag finns t ex för vaccin. Däremot ska djur som visar tecken på sjukdom eller skada genast tas om hand och ges erforderlig vård.

Karenstiden för kött är minst 6 månader för antibiotika och minst 2 månader för övriga preparat, t ex avmaskningsmedel.

Planera!

Kraven på att djuren ska kunna gå ut under stallperioden samt att lammen inte får avmaskas rutinmässigt kräver planering innan man går över till ekologisk fårhållning.

Du kan ha ekologisk fårproduktion utan att vara ansluten till exempelvis KRAV. Men om du vill sälja dina lamm som ekologiskt uppfödda måste du vara ansluten till en kontrollorganisation. Hos KRAV kan du beställa KRAV reglerna Se telefonnummer på baksidan.

Fårhälsovården

Som medlem i Fårhälsovården får du hjälp att förebygga sjukdomar och dålig tillväxt hos dina lamm. Du kan också få hjälp med utredningar och åtgärder vid utbrott av sjukdomar. Fårhälsovården bekostar parasitundersökningar, blodanalyser, obduktioner mm.

Det finns 11 veterinärer runt om i landet som har specialiserat sig i fårhälsofrågor. De står till ditt förfogande om du är medlem i Fårhälsovården. Fårhälsoveterinärerna arbetar med hälsoprogram och sjukdomsproblem som rör hela eller delar av flocken. Blir ett enstaka djur akut sjukt ska du kontakta distriktsveterinär eller motsvarande.

Som medlem får du skriften Fårhälsonytt två gånger per år.

Fårhälsovården bevakar hälsoläget i den svenska fårproduktionen. Vi ser till att det bedrivs forskning och driver egna projekt som kommer fåren och fårägarna till gagn. Vi håller kurser och föredrag, och fortbildar djurägare, veterinärer och andra rådgivare i hälsovård och sjukdomar.

För anmälningar och förfrågningar, kontakta Svenska Djurhälsovården i Kalmar. Se telefonnummer på baksidan.

Fårkontroll

Om du vill få ett bra produktionsresultat, måste du bedriva avelsarbete. Avel handlar om urval: Du bestämmer t ex vilka djur som ska vara moderdjur i besättningen.

Fårkonrrollen är ett hjälpmedel. Med Fårkontrollen kan du få både en härstamningskontroll och en produktionskontroll.

I produktionskontrollen väger du lammen när de är ca 110 dagar gamla. Fårkontrollen bearbetar viktuppgifterna och räknar ut index. Då får du reda på lammens tillväxtförmåga i förhållande till andra lamm i besättningen. De lamm som har vuxit bäst sparas till avel, liksom de tackor som får snabbväxande lamm.

I Fårkontrollen kan du även få en bedömning av lammens kroppsform, ull- och pålsegenskaper. Resultatet hjälper dig också att välja ut de bästa tackorna med avseende på t ex ferrilitet. Baggarnas avelsvärde kan värderas vid riksbedömning och genom avkommeprövning.

Kontakta Svenska Fåravelsförbundet för mer information. Se telefonnummer på baksidan.

Svenska Fåravelsförbundet är fårägarnas intresseorganisation. Det består av flera lokala distrikts-/laravelsföreningar. Som medlem i förbundet får du tidskriften Fårskötsel, tips om kurser, kontakter med andra fårägare mm.

Litteratur

Får

Erik Sjödin. LTs förlag

Fårägarens fickbok

Svenska Fåravelsförbundet

Ekonomisk lammproduktion - året runt

Bertil Nilsson m fl. LTs förlag

Stängsel

Anders Råsberg & Kajsa Wahlberg

Ekologisk produktion av nöt- och lammkött

Jordbruksinformarion 1-1996. SJ V

Uppfödningsmodeller för ekologisk lammproduktion

Jordbruksinformarion 5-1999. SJ V

Fyra kompendier som finns att köpa hos slakteriernas lammrådgivare

- Produktion av butikslamm på bete

- Råd för att lyckas med vinterlammsuppfödning

- Lönsam lammproduktion året runt

- Vårlammskompendium

Parasitbekämpning i ekologisk nöt- och lammproduktion

Jordbruksinformarion 3-1998. SJ V

Får på naturbeten

Svenska Fåravelsförbundet

Adresser och telefonnummer:

Svenska Fåravelsförbundet: Brogården, Jälla, 755 94 Uppsala tel. 018-31 75 79

Fåravelsföreningen i ditt område: kontaktas lättast via Svenska Fåravelsförbundet, se ovan.

Fårkontrollen - se Svenska Fåravelsförbundet

Lammrådgivare - kontakta ditt slakteri för information

Fårhälsovården - se Svenska Djurhälsovården.

Svenska Djurhälsovården: Box 932, 391 29 Kalmar. tel. 0480-573 40

Länsstyrelsen - se telefonkatalogen

Jordbruksverket: 551 82 Jönköping, tel. 036-15 50 00

LG-produkter: Bjäraryd, 294 93 Sölvesborg. tel 0456-303 31, 303 32

Veterinären - distriktsveterinär el. dyl: se telefonkatalogen

SHS: Hållsta, 631 84 Eskilstuna. tel 016-16 34 00

KRAV: tel 018-10 02 90

Websidor som också har bra länkar:

Svenska Djurhälsovården: www.svdhv.org

LRF: www.lrf.se

Småfesidorna: home.eunet.no/-nilslei/

SJV: www.sjv.se

SLU: www.slu.se

KRAV: www.krav.se