VäxtEko


Tidskrift/serie: Odlaren
Utgivare: Förbundet organisk biologisk odling
Redaktör: Lund. A.
Utgivningsår: 1995
Nr/avsnitt: 2
Författare: Lund. A.
Titel: På botaniska vet de hur småkrypen hålls i schack
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker
Nummer (ISBN, ISSN): ISSN 0349-7305

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.
OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Håkan Wallin ansvarar för växthusen i Botaniska Trädgården och Trädgårdsföreningen i Göteborg. Han har valt att hålla undan skadeinsekter med hjälp av biologisk bekämpning. Det betyder mindre gifter i växthusen och mer av småkryp. Foto: Anders Lund

"Vid all bekämpning gäller det att upptäcka ett angrepp så tidigt som möjligt. Sedan får man inte dröja med att göra något åt det, till exempel ta bort blad med ägg på."

Folk ringer varje dag till Botaniska trädgården i Göteborg och undrar vad de ska köpa för att bli av med ohyran på sina växter. Ofta blir de besvikna när de inte får höra namnet på någon ny mirakelmedicin. Rådet är att prata med växterna i stället. Kommer man dem bara tillräckligt nära, kan angreppen upptäckas i tid. Då räcker det oftast med att duscha växterna med vanligt vallen, eventuellt med litet såpa i.

Håkan Wallin är trädgårdsingenjör på Botaniska trädgården i Göteborg. Sedan fem år är han ansvarig för varmväxthusen på sammanlagt 2 000 kvadratmeter växthus, inklusive Palmhuset på Trädgårdsföreningen.

Nästan alla de upp emot 5 000 olika växtarterna där har olika krav på miljön och bara några få har precis de betingelser de borde ha. Ändå ser växterna friska ut. Men det betyder inte att växthusen är fria från skadegörare. Ett idogt arbete från personalens sida håller antalet skadegörare nere på en rimlig nivå.

- Målsättningen är nu att vamväxthusdelen ska kunna drivas helt ekologiskt, säger Håkan Wallin. Vi som arbetar här vill hantera så litet giftiga kemikalier som möjligt.

Nyckelpigor i stället för kemikalier

I stället för kemiska bekämpningsmedel används nyttiga levande organismer som svampar, bakterier, små rundmaskar som också kallas nematoder och rena predatorer.

Predatorer är rovdjur, till exempel nyckelpigor. Biologisk bekämpning utrotar inte skadegörarna utan ser till att de inte blir för många.

Tre företag i Sverige säljer biologiskt växtskydd: Svenska Predator AB, Ticab och Trädgårdsteknik AB. Alla tre importerar levande organismer, som till största delen kommer från det holländska företaget Koppert.

De insekter och andra organismer som används, har ofta specialiserat sig på vissa skadegörare. Antingen äter de upp dem eller ser till att ohyran blir sjuk och dör. Gemensamt för alla nyttiga småkryp som används i biologisk bekämpning dr att de är mycket känsliga för kemiska gifter. I praktiken står man därför inför valet att fortsätta med kemisk bekämpning eller gå över till biologisk.

Biologisk bekämpning är inte billigare

- Vi lägger 10 000 - 15 000 kronor per år på biologisk bekämpning, säger Håkan Wallin. Med en större budget skulle vi naturligtvis kunna sätta ut fler rovdjur.

För Botaniska är biologisk bekämpning dyrare än kemisk, om man bara ser till utgifterna. Men eftersom predatorerna jagar skadegörare även när växthusen är öppna för besökare, ökar också intakterna när det går att hålla öppet längre. Summan av kardemumman är att det hela går på ett ut.

- Men det är roligare och intressantare att använda predatorerna, säger Håkan Wallin.

Mirakelmedicinerna finns bara i reklamvärlden

Biologisk bekämpning kräver ny kunskap som. Men det här med hur de olika krypen påverkar varandra är spännande att lära sig och därför är det inte så svårt att gå över från kemisk till biologisk bekämpning som det kan verka. Delvis handlar det om en generationsklyfta.

I växthus finns för övrigt inte längre några alternativ, helt enkelt därför att skadegörarna redan blivit motståndskraftiga mot de flesta tillåtna kemiska bekämpningsmedel.

- Kemikalierna löser inga problem, säger Håkan Wallin. Då hade vi ju inte haft någon ohyra idag.

Att tilltron på kemiska lösningar blivit så utbredd, anser han beror på den övertro på mirakelmediciner, som finns i samhället. Han kallar det trångsynthet.

Mönstret upprepar sig nu när biologisk bekämpning ersätter den kemiska; det är fortfarande lättare att köpa små förpackningar - nu med småkryp i - än att gå till botten med problemet.

Homo sapiens bästa predatorn

- Den bästa predatorn vi har är Homo sapiens, säger Håkan Wallin. Här på botaniska är personalen definitivt skadegörarnas värsta fiende. Ser vi någon ohyra, ska den bort genast. Att vänta till i morgon eller nästa vecka betyder att problemet redan har hunnit växa sig stort, när man väl börjar göra något.

Anledningen är att skadegörarna har en så otrolig förmåga att föröka sig.

- Likadant är det för damen eller herren hemma i sitt hus när de sköter om sina krukväxter, säger Håkan Wallin. Det finns inget bättre sätt att ta hand om växterna än att titta till dem ofta. Ställs de undan som möbler i ett hörn, ska man inte bli överraskad när angreppen kommer.

Botaniska tacksam miljö för skadeinsekter

I Botaniska trädgårdens växthus är det svårt att bekämpa skadegörare med predatorer. Tusentals olika växter trängs i miljöer som inte alltid är den bästa. I sammanlagt 17 olika avdelningar varierar vinterklimatet från svala +5 grader till den tropiska delens +25 och många växter står kvar år efter år.

Skadegörarna är både tropiska och inhemska. Vita flygare och bladlöss flyger in från parken när takluckorna är öppna, och även bakterier och svampsporer hittar in den vägen. Saftsugande flygfän sprider virussjukdomar, flygande från planta till planta.

- Det är en konstgjord värld vi visar för allmänheten, säger Håkan Wallin. Den saknar ett fungerande ekosystem och därför har vi också många olika skadegörare.

Ändå låter han inte uppgiven. Han har accepterat skadegörarna och för länge sedan givit upp hoppet om att kunna utrota dem helt. Eftersom skadegörarna är av så många olika slag, har också flertalet av de predatorer som finns på marknaden provats.

Rovkvalstret Phytoseiulus persimilis används främst mot spinnkvalster i tomatkulturer men även mot nejlikspinnkvalster och sätts bl a ut i små påsar. Foto: Anders Lund

Bladlöss är förtretliga och svåra att bli av med, men nu finns det flera parasitsteklar och gallmyggor som specialiserat sig på olika sorters löss. Foto: Anders Lund

Listigt kryp lurar alla

- Vi har en tråkig typ här på Botaniska, berättar Håkan Wallin. Det är en myra. Visst låter det harmlöst. Men den motarbetar oss och hittills har vi inte lyckats bli av med den.

Myran upptäcktes för 7 år sedan och är en tropisk art, som heter Tapinoma sessile. På engelska kallas den Odoros House Ant, därför att den luktar. Den har bosatt sig i tegelväggarna och i isoleringen till växthusets varmvattenrör. Där är den omöjlig att komma åt utan att riva väggarna. Myran tycks kunna ta sig in var som helst och finns till och med att beskåda konserverad, i den årliga kryddutställningen inuti en oöppnad flaska med muskotsirap.

- Först trodde vi att det var en vanlig svartmyra, säger Håkan Wallin, för den beter sig precis som en sådan; tar bladlöss som den mjölkar och flyttar runt, och tål de flesta kemiska bekämpningsmedel. Men värst av allt är att den inte sover på vintern.

Den predator som fungerar bäst mot ulllössen är en liten nyckelpiga som heter Cryptolaemus montrouzieri, säger Håkan Wallin. Den äter också sköldlöss.

Ändå ser han olycklig ut.

Våra Cryptolaemus lever i ständig motvind på grund av den här myran, suckar han. När vi sätter in predatorn, tar myran lusen i munnen och flyttar den någon annanstans. Myrorna till och med försvarar lusen mot predatorerna och klarar av att lyfta bort mindre nyckelpigor från lössen.

Den lilla tropiska myran sprider ullöss och sköldlöss också till sådana växter som normalt inte angrips, även lätt giftiga växter.

När predatorerna kommer och börjar äta, tycker de att lusen smakar äckligt och går någon annanstans. På så sätt får myrorna alltid ha en del löss i fred. Det försvårar bekämpningen av både myran, ullusen och sköldlusen.

Inga kemikalier biter

I flera år har växthusen sanerats med kemikalier någon gång varje år, enbart för att försöka bli av med myran. Alla predatorer och nyttiga insekter har slagits ut, ändå har den envisa myran inte försvunnit.

Nu hjälper oss Anitcimex med att hitta nya myrmedel, berättar Håkan Wallin. Allt vi provat hittills har myrorna fullkomligt struntat i. Så nu testar vi olika sockerlösningar med borsyregift i, som sätts ut i små flaskor. Meningen är att myrorna ska ta med sig av det här och mata mamma myrdrottning med, så att hon dör i boet. Hittills verkar det lovande. Därför har vi inte gjort någon totalsanering i år.

I kommersiella odlingar är ullöss inget stort problem. De brukar försvinna om växthuset får stå tomt ett tag och görs rent ordentligt innan nästa gröda börjar drivas upp. Men så går det inte att göra här.

- En botanisk trädgård är som ett museum med växter i. Mycket av växtmaterialet är viltinsamlat och går inte att köpa i någon affär, säger Håkan Wallin. Så vi kan inte bara slänga allt och och driva upp nytt igen från frö.

Kemisk bekämpning dödar även predatorer

Under 50 - 70-talet var kemikalieanvändningen som störst. Också på Botaniska användes mycket gifter även om det var ännu värre bland kollegerna ute i Europa.

Men skadegörarna började tåla bekämpningsmedlen, och det krävdes allt större doser och kraftigare medel för att överhuvudtaget få någon verkan.

När engelska Kew Gardens införde ett total stopp för kemiska bekämpningsmedel för tre år sedan, tog det över ett år innan den biologiska bekämpningen överhuvudtaget fick någon effekt.

Först förstod man inte vad det kunde bero på, berättar Håkan Wallin. Snart visade det sig dock att det fanns så mycket gifter upplagrade i växtmaterialet, att predatorerna helt enkelt blev förgiftade och dog. De var inte vana vid bekämpningsmedel på samma sätt som ohyran, som tålde gifterna efter åtskilliga generationer i bekämpad miljö.

Svårigheter med biologisk bekämpning

På Botaniska har biologisk bekämpning använts sedan mitten av 80-talet med blandat resultat. Det som fungerar i en avdelning har inte gett effekt i en annan. Vad som gick bra ett år fungerar inte nästa. Yttre faktorer som väderleken påverkar inomhusklimatet mer än man kan tro och framför allt spelar personalens noggrannhet in.

Talande erfarenheter

En av de predatorer som inte fungerat så bra som den borde är Encarsiaformosa. Det är en liten parasitstekel som bara är 0,6 mm lång och används mycket mot vita flygare i tomatodlingar.

Anledningen till att den inte fungerar bra i vår miljö, är att vi har så många olika växter, säger Håkan Wallin. Vi kan ha ett angrepp i växthusets ena ända, avgränsat av andra växter som inte vita flygare går på. Då hittar inte Encarsian eventuella skadedjurskoloni er i växthusets andra delar. Dessutom flyttar vi runt en massa växter i och med att vi gör olika utställningar. Det gör det ännu svårare för predatorerna att hitta skadedjuren.

Miljön är helt enkelt för besvärlig för att Encarsian ska fungera fullt ut. Ändå används den för det skulle varit värre utan.

Rovkvalstret Phytoseiulus persimilis fungerar bra mot spinnkvalster, som den äter i massor. Men den kräver hög luftfuktighet för att föröka sig. I gurkodlingar används detta rovkvalster framgångsrikt och ger ofta en skördeökning på 10 procent jämfört med kemisk bekämpning, vilket beror på att giftet också skadar växterna. Även i odlingar med grönsaker, frukt och prydnadsväxter fungerar Phytoseiulus bra.

Det är lättare att hålla konstant temperatur och fuktighet i större växthus med bara ett enda växtslag att ta hänsyn till.

I Botaniska trädgårdens växthus finns de flesta angreppen högst upp i tropikdelen och värst blir det riktigt varma somrar. Luftfuktigheten blir för låg i de övre delarna, fastän gångarna på marken jämt är våta efter regelbundna duschar från sprinkleranläggningen. När rovkvalstret klättrar ner i de trivsammare, fuktigare undre regionerna, kan spinnet härja fritt där uppe i Uuset och torkan.

Aphidoletes aphidimyza är gallmyggan, vars larver dödar bladlöss. De vuxna gallmyggorna flyger på natten på jakt efter bladluskolonier, vägledda av doften från den söta bladlusexkrementen, som kallas honungsdagg. Vid kolonierna lägger de sina små orange ägg, som kläcks efter 2-3 dagar. De 3 millimeter långa och likaledes orange larverna paralyserar bladlössen och suger ur dem så att bara skalet blir kvar.

Aphidius colemani är en av flera parasitsteklar, som används för att bekämpa bladlöss, framför allt gurkbladlusen Aphis gossypii och den gröna persikobladlusen Myzuspersicae. De lägger sina ägg i lössen - ett i varje - som sedan utvecklas till en larv. Efter att ha ätit upp lusen inifrån, ombildas larven till en vuxen stekel i en kokong, inuti den mumifierade och nu till färgen grå eller bruna bladlusens skal. Till slut äter den hål på värdens rygg, kryper ut och en ny parasitstekel ser dagens ljus.

På Botaniska är effekten osäker, det kommer in andra gallmyggor och parasitsteklar utifrån, som arbetar på liknande sätt.

Rovkvalstret Amblyseius cucumeris mot trips är något som används fastän problem med trips ännu inte finns. Amblyseius angriper även falskt spinn och dvärgkvalster, som har förekommit i växthusen. Små kuvert sätts ut och fram kryper rovkvalstren, på jakt efter kläckfärdiga tripsägg och unga tripslarver. Varje rovkvalster äter 2 - 3 tripslarver per dag och varvar larverna med pollen.

Leptomastix dactylopii och Metaphycus helvolus är båda parasitsteklar, som använts mot ullöss och sköldlöss. Resultatet är tveksamt. Problemet med Leptomastix är att den är ganska specialiserad och att äggen kläcks bäst i citrusullusen, Planococcus citrus. Metaphycus finns inte längre i handeln.

Nematoder mot öronvivlar vattnas ut i markbäddar ungefär vart annat år. Även i krukor och bord används nematoderna Heterorhabditis megidis och Steinernema carpocapsae ssp feltiae mot "orkidévivel" och rotlöss. Resultatet har inte kunnat mätas, men de tycks hjälpa lite.

De här nematoderna finns naturligt i de flesta jordar och är inte farliga för djur och människor. När de vattnas ut söker de upp larver i rotområdet, tar sig in i dem genom naturliga öppningar eller äter sig in genom larvens skal. Med sig har de en bakterie som snabbt dödar larven. Sedan förökar sig nematoderna i den förmultnande resten och efter ett tag ålar ännu fler ut på jakt. Ett problem är att de inte tål torka.

Bacillus thuringiensis har fungerat bra mot fjärilslarver. Det är en bakterie som vattnas ut på växterna och som bildar ett gift inne i larvens mage. Behandlingen får dock upprepas 2 - 3 gånger per år.

En selektiv stam, som fungerar enbart på sorgmyggor, finns också. Den ger snabb effekt men till skillnad mot nematodbehandlingen ingen långtidseffekt.

Svampen Verticillium lecanii har provats mot bladlöss, men har inte gett något synligt resultat, enligt Håkan Wallin. Troligen beror det på för låg luftfuktighet. Det är en ganska allmänt förekommande svamp i naturen. Den renodlade svamp som säljs, har en gång hämtats ur en infekterad bladlus, som fanns i en chrysantemumodling i England. Användingsområdet är växthusodlingar med grönsaker och blommor.

Miljön i Botaniska trädgårdens växthus varierar från tropisk regnskog till öken med kaktusar, och alla möjliga skadeinsekter trivs. Värst för kaktusarna är ullössen. Foto: Anders Lund

Ingela Jagne är trädgårdskonsulent på Botaniska Trädgården i Göteborg. Hon rekommenderar aldrig några gifter i odlingen. Foto: Sven Lindholm

Trädgårdskonsulenten rekommenderar inga gifter

Ingela Jagne är trädgårdskonsulent på Botaniska trädgården i Göteborg. Hon informerar vanliga hemträdgårdsodlare som en del av sitt jobb. Man kan ringa henne och fråga om råd och hon håller också kurser och leder visningar.

Ingela Jagne är noga med att poängtera att hon aldrig rekommenderar kemiska gifter. Men att Botaniska använder biologisk bekämpning, betyder inte att det i alla lägen är lösningen för hobbyodlaren.

- Ibland marknadsförs preparat som den nya totala lösningen, säger Ingela Jagne. Men det finns ingen total lösning. Vi måste acceptera att vi arbetar med ett levande material, som inte alltid reagerar precis som vi tänkt oss.

Hon retar sig litet över att, fastän de kemiska preparaten - som en gång var de bästa - nu snabbt ersatts med biologiska bekämpningsmedel, så är beteendet hos konsumenterna detsamma. Fortfarande åker man och köper något på burk, så snart man får in en skadegörare. Det är inte alls säkert att predatorerna fungerar lika bra i hemmiljö, som hos yrkesodlarna.

- Jag tror att hobbymarknaden är väldigt liten jämförd med yrkesväxthusod- larnas, säger Ingela Jagne. Därför händer det ganska litet där. Men visst ska man försöka, i växthus. Att sätta ut rovkvalster till blommor på fönsterbänken tror jag däremot inte är någon idé, eftersom de är känsliga för torka.

I små hobbyväxthus är det svårt att hålla ett jämnt klimat. Spinnets rovkvalster måste ha minst 70 procent luftfuktighet hela dygnet, för att kunna föröka sig. Äggen torkar bort direkt om den går ner till 40 procent, och det är inte ovanligt i en modern lägenhet.

- Fungerar inte den biologiska bekämpningen slutar man använda den, säger Håkan Wallin.

Biologisk bekämpning fungerar bäst i växthus

De flesta biologiska bekämpningsmedel som finns att köpa, lämpar sig bäst för växthusodling. Bara något enstaka preparat passar även att använda i utomhusodlingen

Viktigare än att köpa preparat är dock att verkligen gynna de naturliga fiender till skadegörare, som redan finns i trädgården. Genom att lämna kvar litet gräs, göra så att jordlöparna trivs, sätta ut fågelbad varma somrar och fågelholkar till flugsnappare kan man komma långt.

- Vi måste lära oss att förebygga mer, säger Ingela Jagne. Har växterna fått spinn är det för torrt inne. Sätt inte fruktträd på vattensjuk lera, då får de kräfta. Och acceptera att rönnbärsmalen kommer vart fjärde år.

- Växter är levande varelser som inte kan flyttas runt som möbler. Det märks att vi har att göra med tredje generationen stadsmänniskor. Jag möter ibland inställningen att växter är något artificiellt, som man kan styra runt hur som helst. Trädgården är ett levande och komplicerat samspel från den lilla encelliga bakterien till det stora trädet. Alla har de sin rätt att finnas och har en funktion. Och alla är viktiga för mångfalden, även i stan. När somliga vill ha nässelfjärilen men inte nässlorna, går det bara inte ihop.

På måndagar till torsdagar kl 10-12 kan du tala med Göteborgs Botaniska trädgårds trädgårdskonsulent Ingela Jagne. Telefon 031 - 41 64 10

Nu kan även hobbyodlare använda biologisk bekämpning

Att använda biologisk bekämpning är inte helt enkelt. Paketen får inte bli liggande för länge på posten, då dör kanske innehållet. Diskutera därför med försäljaren innan du sätter igång.

För yrkesodlare finns det ännu fler nyttodjur, främst mot sköldlöss och ullöss. Dessutom finns gula och blå klisterskivor som används för att se vad som flyger omkring i växthusen samt humlor till pollinering.

Här kan du köpa nyttiga organismer för biologisk bekämpning även för hobbyodlare:

Svenska Predator AB, Box 140, 250 14 Helsingborg. T 042 - 20 11 30, Fax 042 -20 09 05.

Trädgårdsteknik AB, Box 3044, 291 03 Kristianstad. T 044 - 712 60, Fax 044 - 714 00.

Enbart till yrkesodlare säljer: Ticab Ab, T 011 - 603 60 eller 040-46 02 57.

 

Tabellen anger förpackningar för hobbyodlare med priser (från januari - 95) och
varunamn. Y betyder enbart för yrkesodlare. - betyder finns inte.
Här är listan över nyttokrypen som säljs i Sverige
Nyttodjur                             Predator            Trädgårdsteknik        Ticab
Encarsia formosa
Parasitstekel mot vita flygare        En-strip 147:50     Encarsia 190:-           Y
Phytoseiulus persimilis
Rovkvalster mot spinnkvalster         Spidex 143:75       Phytoselius 190:-        Y
Aphidoletes aphidimyza
Bladlusgallmygga mot bladlöss         Aphidend 143:75     Gallmyggor mot           Y
                                                          bladlöss 145:-
Cryptolaemus montrouzieri
Rovskalbagge mot bomullslöss          Cryptobug 143:75    Cryptoleamus             Y
Amblyseius cucumeris
Rovkvalster mot trips                 Thripex 143:75      Amblysieus 160:-         Y
Steinemenia feltiae
Nematod mot öronvivlar och sorgmyggor Nemalogic 143:75    Nematoder mot            Y
                                                          sorgmyggor 160:-
Heterorhabditis megidis
Nematod mot öronvivlar                         Y          Nematod mot              Y
                                                          öronvivlar 170:-
Diglyphus isaea
Parasitstekel mot minerarfluga                 Y          Diglyphus mot            Y
                                                          minerarflugan 145:-
Delphastus pusillus
Nyckelpiga mot mjöllöss                        Y                    Y              Y
Macrolophus caliginosus
Näbbstinkfly mot mjöllöss mm                   Y                    Y              Y
Hypoaspis miles
Rovkvalster mot larver i jord                  Y                    Y              Y
Orius spp
Näbbstinkflyn mot trips                        Y                    Y              Y
Crysoperla camea
Stinkslända mot bladlöss mm                    Y                    Y              Y
Hippodamia convergens
Nyckelpiga mot bladlöss                        Y                    -              -
Dancusa sibirica
Parasitstekel mot minerarflugor                Y                    Y              Y
Bacillus thuringiensis var                     Y                    Y              -
kurstaki
Bakterie mot fjärilslarver var                 Y                    -              Y
israelensis
Bakterie mot sorgmygglarver                                                        
Verticillium lecanii
Svamp mot mjöllöss, trips,                     Y                    -              Y
bladlöss
Paecilomyces fumosoroseus
Svamp mot mjöllöss, trips,                     -                    Y              -
bladlöss
Aschersonia aleyrodis
Svamp mot mjöllöss                             Y                    -              Y
Trichoderma spp
Svamp mot svampsjukdomar                       Y                    Y              -
Streptomyces sp
Bakterie mot svampsjukdomar                    -                    -              Y