VäxtEko


Tidskrift/serie: Delrapport Projekt Marknadskommunikation - Ekologiskt Marknadscentrum
Utgivare: Ekologiskt Marknadscentrum
Utgivningsår: 2003
Nr/avsnitt: 1
Författare: Löfquist I.
Titel: Ekologiskt kött i Skåne
Huvudspråk: Svenska
Målgrupp: Rådgivare, praktiker

Dokumentet finns som pdf (780 Kb).

Ekologiskt kött i Skåne

Ingela Löfquist

Sammanfattning

På uppdrag av Ekologiskt Marknadscentrum har ett projekt îMarknadskommunikation ekologiskt kött i Skåneî genomförts under år 2002. Målet var att genom en kartläggning av relevanta aktörer inom köttbranschen, inspirera till nya kontakter och framtida produktutveckling, vilket borde kunna leda till en ökad marknad för skånskt ekologiskt kött. Såväl nya aktörer som nya produkter behövs.

Projektet påbörjades med en kartläggning på producentsidan. Hjälp har erhållits från KRAV och Länsstyrelsen med att finna underlag för kartläggningen. Därefter har en enkät skickats ut till alla de företag inom slaktoch förädlingsbranschen som fanns registrerade hos SCB. Enkäten hade två syften, dels att få in uppgifter om de olika företagens inriktning, kapacitet och intresse för ekologiskt kött, dels att informera och stimulera företagen till att ta egna initiativ på en framtida marknad. Kartläggningen från producent till konsument har avslutats med en rundringning till alla KRAV-auktoriserade butiker i Skåne. När det gäller ekologiskt kött till storhushåll och restaurang har uppgifter erhållits från Kerstin Andersson och Gunilla Anderson på EMC.

Enkäten har kompletterats med telefonsamtal och besök. Många diskussioner har förts och dialoger med och mellan nya aktörer har skapats. Slutligen har en rapport skrivits för att delge uppdragsgivaren samt övriga intresserade de resultat som framkommit under projektets gång.

Sammanfattningsvis kan man säga att på produktionssidan finns det idag ca 2 500 KRAV-godkända kor hos ca 75 producenter, övervägande andel är köttrasdjur. Upp mot 3 500 KRAV-godkända lamm finns, medan på svinsidan ca 1 600-1 800 slaktsvin produceras. Dessutom finns ett stort antal producenter som tagit första steget och ansökt om statligt stöd för ekologisk djurhållning. Den största potentialen finns på lammsidan där endast 20 % av dessa besättningar är med i KRAV. Angående nötproduktionen är ca en tredjedel av besättningarna med i KRAV, medan övriga endast har ansökt om stöden. För att kunna marknadsföra och sälja sina produkter som ekologiska måste produktionen vara kontrollerad av en godkänd kontrollorganisation, såsom KRAV eller Svenska Demeterförbundet. Men har lantbrukaren ansökt om stöd till den ekologiska odlingen finns möjlighet till förkortad karenstid i KRAVkontrollen.

På slakt och förädlingssidan är Swedish Meats helt dominerande. De slaktar över 90 % av de KRAV-godkända djuren. Övriga KRAV-godkända slakterier i Skåne är SLP i Helsingborg och Degeberga Slakteriprodukter, vilka endast legoslaktar. Till våren 2003 kommer Team Ugglarp i Hörby att KRAVgodkänna sin verksamhet med nötslakt.

Bland styckningsföretagen är det tre privata som är KRAV-godkända, av vilka två företag är nyanmälda till KRAV i höstas. Sämst intresse finns hos förädlingsindustrin, men enskilda producenter har kontaktat vissa charkföretag och testat tillverkning i mindre skala.

De största hindren för ökad konsumtion av ekologiskt kött upplevs vara högt pris, förbud mot nitrit och KRAV-kontrollen. Genom att inte hela slaktkroppen avsätts idag som ekologisk, som till exempel för griskött där ca 50 % av köttet säljs konventionellt, blir de detaljer som finns som ekologiska förhållandevis dyra, då de ska bära i princip alla extra kostnader. Konsumenten reagerar på det höga priset och köper mindre, vilket leder in i en ond cirkel. Här måste ske en produktutveckling så att fler produkter når marknaden, framför allt gäller det charktillverkning där mindre ädla detaljer kan avsättas.

Dessutom måste man stimulera till en ökad försäljning till storhushåll, där en stor del av framdelsköttet framför allt från nöt skulle kunna säljas. Fortfarande idag saknas tärnat framdelskött på Scan Foods lista till Restaurang och storhushåll. Storhushållen önskar främst färs, samt strimlat och tärnat kött, vilket kompletterar butikernas önskemål om mer detaljer.

Ett hinder för utveckling av charkprodukter är att KRAV inte tillåter nitrit i tillverkningen. Nitrit behövs dels för att förhindra botulism men även för att få den rödaktiga färgtonen hos produkten. EU:s förordning om ekologisk produktion däremot har hittills tillåtet nitrit, men nya beslut väntas. Dock finns det möjligheter att producera charkprodukter utan nitrit, eftersom både det danska företaget Hanegal och Mälarchark lyckas. Här gäller det att framför allt stimulera de mindre aktörerna att satsa på en marknad med KRAV-godkänd chark, genom att stötta och förmedla kunskap mellan aktörer.

KRAV-kontrollen upplevs av en del aktörer som en bromskloss, beroende på sin byråkratiska och stela hållning samt en dyr kontroll. För intresserade som vill prova på, främst inom förädlingsindustrin, med någon enstaka produkt känns det krångligt. Hjälp med kontakter med KRAV och övriga myndigheter skulle underlätta för mindre aktörer att starta med ekologiskt kött. Viktigt är att ha en fungerande kontroll i hela produktionskedjan till rimligt pris. Vi vet att en mycket stor del av konsumenterna känner igen KRAV-märket, vilket ger en stor styrka men även förpliktigar till en välskött och förtroendegivande kontroll.

Innehållsförteckning

Dokumentet finns som pdf (780 Kb).